NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Transkript

1 NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS Analyser genomförda av: Pernilla Christensen, Saskia Sandring och Åsa Eriksson

2 Bakgrund till NILS Behov av......data för uppföljning av miljökvalitetsmålen...data som kan utgöra underlag för rapportering i förhållande till internationella konventioner, exempelvis EU:s SEBI 2010-indikatorer för uppföljning av Konventionen om biologisk mångfald, CBD...nya och bättre data om tillstånd och förändringar i det svenska landskapet långa tidsserier av data som underlag för strategier och beslutsprocesser

3 Design

4 Tillstånd och förändringar i Sverige med avseende på biologisk mångfald på landskapsnivå Jordbruksmark Fjällen Myrar och våtmarker Stränder Bebyggda områden Skogar Permanenta rutor med ett 5- årigt inventeringsintervall Kombination av fältdata och data från IR-flygbilder Nationella, representativa data med kända statistiska egenskaper

5 5x5 km rutan Provyta 25 km 2 ruta Flygbildstolkning 1 km 2 ruta - Polygoner - Linjer - Punkter geografiska strata 631 st provytor 5x5 km rutor Fältinventering 1 km 2 ruta - Cirkelprovytor - Inventeringslinjer Cirkelprovytor - 20 m radie - 10 m radie - 3,5 m radie - 0,28 m radie

6 Landskapsperspektiv

7 Göra lika i olika naturtyper

8 Vardagslandskapet det generella tillståndet - representativitet

9 NILS flygbildsinventering

10 NILS flygbildstolkning

11 Exempel på variabler i NILS flygbildstolkning ca 90 olika variabler Ytobjekt: Trädtäckning, trädskikt Busktäckning, buskskikt Fält- och bottenskikt Markfuktighet Myrar och semiakvatisk mark Glaciärer och snölegor Bebyggelse Markanvändning Historisk markanvändning Påverkan och åtgärder Linjeobjekt: Brukningsvägar Stängsel Jordvallar Vegetationsremsor Diken, vattendrag Trädrader, alléer Häckar Järnvägar, linbanor Rasbranter, stup Punktobjekt: Bredkroniga träd Biotop-öar/Åkerholmar Stenblock, klippor Stensamlingar Småvatten, källor, myrpölar Byggnader/Ängslador

12 Provyteinventeringen i NILS

13 Ca 270 variabler i fältinventeringen totalt Cirkelprovytor av olika storlek, huvudgrupper av variabler 20 m radie (1257 m 2 ) Habitattyp Markanvändning Påverkan Trädtäckning Trädskikt 3.5 m radie (38.5 m 2 ) Träd < 10 cm dbh 10 m radie (314 m 2 ) Träd > 10 cm dbh Buskskikt Fältskikt Bottenskikt Markbeskrivning 0.28 m radie (0.25 m 2 ) Fältskikt Bottenskikt Kärlväxter Mossor Lavar

14 20 minuter till 1,5 timme per yta

15 Resultat

16 Regionsindelning Region Kod Motsvarar stratum Götalands slättbygder 1 1,3 Götalands mellanbygder 2 2 Götalands skogsbygder 3 5 Mellersta Sverige 4 4,6 Norra Sverige 5 7,8,9,10

17 Definition åkermark Mark som är lämplig att plöja

18 Definition naturbetesmark Mark som inte är lämplig att plöja - hävdad betes och/eller slåttermark hålls öppen på annat sätt än genom plöjning eller skogsbruksåtgärder

19

20 kha

21 Arronderings/kantindex Kantlängd/fläckarea dvs m/ha Exempel på kantindex (från Glimskär et al. 2013)

22

23 Arronderings/kantindex Kantlängd/fläckarea dvs m/ha Naturbetesmarker Region Index Relativt medelfel Åkermark och tidigare åkermark Index Relativt medelfel Götalands slättbygder Götalands mellanbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sverige Norra Sverige

24 Trädtäckning (%) på den obrukade jordbruksmarken ohävdad betes och slåttermark, obrukad åkermark och obrukad tidigare åkermark Region % Relativt medelfel Hela landet 11 9 Götalands slättbygder 5 20 Götalands mellanbygder 8 38 Götalands skogsbygder Mellersta Sverige 7 14 Norra Sverige 16 19

25 80-tals tolkningen

26 250 Naturbetesmarker i norra södra Sverige kha Naturbetesmarker Naturbetesmarker

27 250 Naturbetesmarker kha Hävdad betes- och slåttermark Hävdad betes- och slåttermark Betad block och Betad block och hällmark hällmark

28 Brukad åkermark Brukad åkermark Åkermark med bete/slåtter Åkermark med bete/slåtter Obrukad åkermark Obrukad åkermark Bete/slåtter på tidigare åkermark Bete/slåtter på tidigare åkermark Obrukad tidigare åkermark Obrukad tidigare åkermark kha Åkermark * * * * * *

29 Linjeinventeringen i NILS

30 Linjekorsningsinventering

31 Linjekorsningsinventering huvudgrupper av variabler Skogskant: Skogstyp Markanvändning Typ av öppet habitat Brynprofil Brynform Transportleder: Typ / funktion (exv. stig, väg, körspår) Bredd Substrat Beläggning Vegetationsremsa: Typ / position (exv. dikesren, åkerren, skyddzon) Bredd Träd och buskar Fält- och bottenskikt Skötsel Påverkan Dike, vattendrag, strand: Bredd Strömhastighet Vattendjup Vattenvegetation Träd- och buskskikt Strandbredd Strandvegetation Hägnad: Typ / funktion exv. (stenmurar, plank, taggtråd) Höjd För stenmurar även: Bredd Typ av sten Träd- och buskskikt Fält- och bottenskikt

32 60000 Vart hittar vi stengärdesgårdar? % Kilometer % 28% Helt i jordbruksmark Gränszon jordbruk/annan mark Helt i skog

33 35000 Skiljer sig olika regioner åt vad gäller vart vi hittar stengärdesgårdar? Kilometer Helt i jordbruksmark Gränszon, jordbruk/annan mark Helt i skog Götalands slättbygder Götalands mellanbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sverige Norra Sverige

34 Längd skogskanter som gränsar mot jordbruksmark dvs åkermark, naturbetes- och slåttermark samt igenväxande jordbruksmark Kilometer *

35 kha

36 Brynprofil skogskant mot jordbruksmark Kilometer

37 Kantform skogskanter mot jordbruksmark Kilometer Rak, lätt böjd Svängd Buktig Starkt buktig Upplöst

38 Andel småprovytor med förekomst - på bete och slåttermark

39 Slutord NILS kan bidra med underlag inför uppföljningen av miljömålet ett rikt odlingslandskap Detta axplock utgör en grundplåt och en utgångspunkt för fortsatt dialog och vidareutveckling av analyser Möjligheten till samskattningar av olika datakällor bör testas för att stärka analyserna