Gräsmarker. Anders Glimskär, Uppsala

Transkript

1 Gräsmarker Anders Glimskär, Uppsala

2 Fältinventering av provytor (10 och 20 m radie)

3 Markanvändning i gräsmark

4 Gräsmarker: överensstämmelse mellan flygbild och fält Brukad åkermark Brukad åkermark Obrukad åkermark Betad åkermark Hävdad betesmark Ohävdad betesmark Obrukad åkermark Betad åkermark Hävdad betesmark Ohävdad betesmark

5 Gräsmarker, kostnadsalternativ Kostnadsalternativ: 20 tkr per län och år: Flygbildstolkning av övriga gräseriet 80 tkr per län och år: Flygbildstolkning av övriga gräseriet Provytor i jordbruksmark och övriga gräseriet (utom intensivt skött mark) Mellanalternativ: 50 tkr per län och år = fältinventering endast i vissa gräsmarker Samordningsmöjligheter: 1. Trafikverket och Svenska kraftnät fixar allmänna vägar och ledningsgator i stamnätet! => Vem tar övriga vägar och gator? 2. Jordbruksverket eller NILS står för detaljerad kartering av jordbruksmark och ev. andra markslag (anlagd mark m.m.)? => Minskad kostnad för flygbildstolkning? 3. Jordbruksverket utökar sin ängsoch betesmarks-inventering även utanför Ä&B-objekt? => Fler provytor i andra gräsmarker, eller lägre kostnad?

6 Buskar i gräsmarksprovytor

7 Arter i gräsmarksprovytor Vanliga arter i tre småprovytor Ä&B-arter i nio småprovytor

8 Arter i myrprovytor Träd i stora provytan Arter i tre småprovytor Buskar i stora provytan Stora arter i stora provytan

9 Exempel på arter i N2000-habitat/ej habitat

10 Exempel på arter i gräsmarksprovytor

11 Vegetationstyper från variabler (med exempel på arter ) Block- och hällmark Lav-/mosstyp (med risinslag) Ristyp (moss- & gräsinslag) Gräs- och örttyp (inkl. lågörter) Renlavar Ljung Bergssyra, kärleksört Bredbladig typ (inkl. högörter och högstarr) - Torr mark Enbjörnmossa Lingon Fårsvingel, Knylhavre, gråbo femfingerört Frisk mark Raggmossor Blåbär Rödven, blodrot Hundäxing, majbräken Fuktig mark Stor björnmossa Odon Tuvtåtel, humleblomster Semiakvatisk mark - Rosling Flaskstarr, kråkklöver Älgört, veketåg Blåtåtel, vasstarr Akvatisk yta - - Sjöfräken, topplösa Vass, kaveldun

12 Protokoll för förenklad inventering Markslag Markanvändning Tillgänglighet Åtgärder Träd Buskar Stora arter Djurslag Delning av provyta

13 Protokoll för förenklad inventering Markfuktighet Vegetationshöjd x = val % av yta Torr Låg 0-5 cm Frisk Frisk-fuktig Medel 5-15 cm Hög >15 cm Mark- Fuktig Tuvor Blöt fuktighet Annat, ej gräs Fältskikt Blomrikedom promille % av yta Täckning skyltande Örter % av täckn skylt Ormbunkar Andel tistel/vädd/klint Fräken Lumrar Ris Fältskikt Smalb.gräs Bredb.gräs Starr Övr.graminider Bottenskikt Vitmossor Myrvegetation % av yta Ristuvor Fastmatta Mjukmatta Lösbotten Sumpkärr % av yta Annat Veg.höjd Myrvegetation Stor björnmossa Småprovytor myr Brunmossor Hjortron Övr. mossor Kråkklöver Renlavar Sileshår Bottenskikt Övr. busklavar Vattenklöver Bladlavar mark Blåtåtel Bladlavar sten Flask-/blåsstarr Sten/block/häll Tråds tarr Mineraljord/grus Tuvull Humus/torv Vass Hårdgjord/belagd Ängsull Vattenyta Odon Annat till 100% Rosling Skvattram Tranbär Myrbjörnmos s a Praktvitmossa Rostvitmossa Små röda vitmoss Sotvitmossa Stor björnmossa Tallvitmossa Arter i nio småprovytor

14 Resultat från 696 Ä&B-objekt, Region

15 Andra analyser, t.ex. multivariata

16 Etablering och markering av provytor Vilken handdator? (två inventerare) Tre fixpunkter (avstånd, spraymarkering) Foto GPS-koordinat Aluminiumprofil (centrum eller annan plats?) Ny delning? (ev. nyutlägg ) Aluminiumprofil och spraymarkering är olämpligt i betesmark, profil på annat ställe är svårjobbat Foton och moderna GPS kan vara tillräckligt för bra position Med endast en inventerare förenklas rutinerna Tydligare rutiner för provytedelning (samordning med flygbild) minskar behov av delningsändring

17 Trädskikts-variabler (skogliga) Total trädtäckning Medelhöjd Grundyta eller stamantal (döda resp. levande) Andel av grundyta (% per trädslag) Medelålder Skiktning Prod. skogsmark Grundyta och ålder är knappast relevant i heterogena gräsmarker Det är olämpligt att borra i många hagmarksträd En grov klassning av skiktning är svår att använda och tolka Täckning och höjd av varje trädslag ger bättre bild av variationen mer jämförbart och enhetligt

18 Detaljerade träddata Stamdiameter och trädslag (> 4 cm) (3,5 resp. 10,0 m radie) Antal stammar per trädslag (< 4 cm) (3,5 m radie) Klavning och stamräkning är ett bättre alternativ till grundytemätning, mer objektivt Detaljerad information som kan användas för att beskriva igenväxningsförlopp och röjningseffekter Svårt att summera till något enhetligt och ekologiskt relevant mått (stamvolym?) Kräver mer utrustning och helst två inventerare

19 Markbeskrivning Markfuktighet, översilning Marklutning Jordmån Humusskikt, torv Jordart, textur Jorddjup, block/häll Myrvegetation Möjlighet att studera samband mellan markegenskaper, topografi och vegetation/naturvärde Vissa variabler behöver bara mätas en gång Mätningarna kräver särskild utbildning och tung utrustning Många miljöfaktorer fångas bättre av att beskriva artsammansättningen direkt indirekta samband

20 Rektangulära provytor i inneroch ytterslänten Infrastrukturens biotoper Rektangulära provytor längs patrullstigen Ytor utan gräsmarksvegetation Cirkelprovytor i kraftedningsgatans gräsklädda ytor

21 Infrastrukturens biotoper 2014? Förslag för utvecklingsprojekt tillsammans med Trafikverket, Svenska kraftnät och CBM (TRIEKOL)? GIS-analys som underlag för design träffbild Stamnätets kraftledningsgator Patrullstigens läge, skyddsvärda områden Artrika vägkanter och hänsynsytor Skogslandskap eller jordbrukslandskap? Metodtester i fält urval, resultatexempel Skötseleffekter i vanliga objekt, referensytor Design och kostnader behövs förtätningsrutor? Behov av landskapsdata och historisk markanvändning?

22 Kombinera fält och flygbild i gräsmarker Fältprovytor: kvalitet i vanliga gräsmarkstyper Beskriva och jämföra artsammansättning och artrikedom i olika gräsmarkstyper Följa detaljförändringar (arter och artgrupper) och skötseleffekter Vissa gräsmarkstyper fältinventeras inte alls (vilka?) Flygbilder: mängd och rumslig fördelning av alla typer Även sparsamt förekommande typer finns med Man kan få både en bruttoavgränsning och gränser för gräsklädda ytor (= andel som är gräsklädd) Klassa likhet mellan gräsmarkstyper och möjlighet till spridning av arter, buffert för gräsmark i smala kantzoner (t.ex. åkerkant) Kombination av flygbilder och fält Flygbildspolygoner kan användas för att vikta provytor ( poststratifiering ), vilket ger bättre skattningar Kvalitet i och arter i provytor kan knytas till läge med flygbildspolygonerna. Exempel: Har kraftledningsgator som ligger nära naturbetesmarker fler (eller andra) arter?

23 Korridor : igenväxande åkermark som binds samman av gräsrik ledningsgata

24 Mer gräs i tidigare jordbruksmark än i skogsmark

25 Åkermark och småbiotoper Anders Glimskär, Uppsala

26

27

28 Förändringar och

29 a) b) c) Area 50 hektar Area 50 hektar Area 50 hektar Kantlängd 4000 m Kantlängd 6800 m Kantlängd 9800 m Kantindex 80 m/ha Kantindex 136 m/ha Kantindex 196 m/ha d) e) f) Area 47 hektar Area 37 hektar Area 20 hektar Kantlängd 5200 m Kantlängd 4400 m Kantlängd 4000 m Kantindex 111 m/ha Kantindex 119 m/ha Kantindex 200 m/ha g) h) i) Area 50 hektar Area 46 hektar Area 50 hektar Kantlängd m Kantlängd m Kantlängd m Kantindex 144 m/ha Kantindex 104 m/ha Kantindex 196 m/ha

30 Åkermark: 1950-tal 2000-tal (22 rutor) Area åkermark Antal fält Kantindex

31 Kantindex per län (blockdatabasen)

32 Mängd kant mot olika markanvändning

33 Kantindex som indikator för småbiotoper

34 Vattenfyllda diken i åkerfält av olika storlek (andel av kant) Längd åkerkant med olika täthet av vattenförande dike, fördelat på åkerfält i olika storleksklasser Andel åkerkant med olika täthet av vattenförande dike, fördelat på åkerfält i olika storleksklasser

35 Egenutvecklad metodik för småbiotopsinventering (ArcPAD)

36 Total-kartering inom 3x3 km ruta Kant mot åkermark Kant mot betesmark Diken Bärande träd och buskar Stenmurar och rösen Skyddsvärda träd Småbiotoper i och intill åkermark (5 m från kanten)

37 Kartering, ev. redigering och omklassning av åkermarksskikt

38 Bärande träd och buskar (en eller flera arter per linjeobjekt) Dike (exempel på olika typer av variabler) Inmatning av attribut för småbiotoper i ArcPAD

39 Registrerade småbiotoper

40 Blommande och bärande träd och buskar

41 Längd småbiotoper i olika åkerkanter (meter per hektar)

42 Antal/storlek av stamhål i alléer och grova träd

43 Åkermark och andra markslag Åkerkantens längd per hektar åkermark (kantindex) Grödornas diversitet (vår-/höstsäd, raps, vall etc.) Markslagsdiversitet kring åkermarken (betesmark, löv-/barrskog, hällmark etc.) Rumsliga mönster (konnektivitet, grön infrastruktur etc.) Vilken skala? Variation inom rutor Vilken indelning i markslag? Vilket diversitetsmått?

44 Skötsel och skick hos småbiotoper Igenväxningsgrad, solexponering Markstörning, bart substrat Vitalitet och hål hos skyddsvärda träd och alléträd Vattenväxter och vattenmiljö hos diken och småvatten Vilken mängd träd och buskar är eftersträvansvärd? Vilket är det bästa måttet på igenväxning? Vilket kvalitetsmått? (% av önskvärt tillstånd) Hur väger man samman variabler till ett gemensamt mått?

45 Diversitet av småbiotoper ( Hot spots ) Neighbourhood statistics Focal variety Vilken radie? Vilket diversitetsmått? Vilken indelning i småbiotopstyper? trädklädd/öppen näringrik/mager trädslag