Fältinstruktion för provytor i gräsmarker och myrar

Transkript

1 Fältinstruktion för provytor i gräsmarker och myrar år 2014 SLU Institutionen för ekologi Box 7044, Uppsala Författare: Anders Glimskär

2 Innehållsförteckning 2 1. Allmänt Instruktionens uppbyggnad Regional miljöövervakning av gräsmarker och myrar Beskrivning av inventeringsprogrammet Landskapsruta och val av inventering Landskapsrutor som urvalsram Landskapsrutans och provytans identiteter Val mellan inventeringsmoment Navigering till provytan Provyteinventering Inledning Etablering av provyta Delning av provyta Inventering av provyta Artförekomst i småprovytor Avsluta provyteinventeringen BILAGOR Bilaga 1: Garmin GPS Bilaga 2: Koordinatsystem, kompass och kartor Bilaga 3: Markslagsindelning Bilaga 4. Digitech Bilaga 5: Referenser Bilaga 6: Adresser och telefon... 66

3 Kapitel 1. Allmänt Allmänt 1.1. Instruktionens uppbyggnad Den här manualen börjar med en allmän beskrivning av det uppdrag för regional miljöövervakning som SLU har från ett antal länsstyrelser i Mellansverige (Rygne 2008, 2009). Därefter följer detaljerad information om provyteinventeringen. Först beskrivs navigering, markering och delning av provytor, och därefter de olika variablerna och kriterier för när de ska registreras. För att underlätta förståelsen av arbetet med datasamlaren finns flödesscheman som beskriver inmatningsflödet och hur det styrs av olika valalternativ. I bilagor finns vissa tekniska anvisningar och fördjupande text kring några definitioner. Instruktionen har tagits fram under 2014 inom ramen för ett utvecklingsprojekt finansierat av Naturvårdsverket, i samarbete mellan SLU, Länsstyrelsen i Örebro län och andra län Regional miljöövervakning av gräsmarker och myrar Projektet där denna inventering ingår är ett uppdrag från länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Örebro och Västmanlands län. Detaljmetodiken är framtagen i samarbete mellan personal på SLU och de deltagande länen, under samordning av Länsstyrelsen i Örebro län. Projektet ingår som ett av de regionala miljöövervakningsprogram som länsstyrelserna tog fram år 2008 på uppdrag av Naturvårdsverket, och datainsamlingen påbörjades år Samarbetet mellan länsstyrelserna och SLU om gemensamma delprogram för regional miljöövervakning har gått under smeknamnet LillNILS. De gemensamma delprogram där provyteinventeringen har under den hittillsvarande programperioden haft benämningarna: Gräsmarker i odllingslandskapet (via NILS) Vegetation och exploatering i myrar (via NILS) En anledning till det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS nämns i delprogrammens namn är att provyteinventeringen under år har varit nära samordnad med den rikstäckande provyteinventering som har bedrivits för de nationella programmen NILS och Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker (Sjödin 2013). Från och med 2014 kommer dock den regionala provyteinventeringen att vara mer fristående, vilket har sin grund i att länsstyrelserna efter flerårigt utvecklingsarbete har valt att ändra sin prioritering av resurser. Resultatet är att färre variabler registreras i varje provyta, vilket medför att man har möjlighet att frigöra resurser för att lägga ut provytor i fler miljöer och att utöka de delar av uppdraget som handlar om flygbildstolkning och analyser. Ett huvudsyfte med inventeringen är att ta fram underlag för den regionala miljömålsuppföljningen vad gäller miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och Myllrande våtmarker. Slutligen ska det kunna användas tillsammans med annan landskapsinformation för att beskriva den totala variationen i landskapet, där gräsmarker och myrar är en viktig del. Detta projekt, liksom övriga gemensamma delprogram, har som utgångspunkt att resultaten ska presenteras för regioner och landsdelar som motsvarar en grupp av län, men målet är att det i framtiden ska kunna täcka en större del av landet, så att det blir relevant även på nationell nivå.

4 1.3. Beskrivning av inventeringsprogrammet 4 Kapitel 1. Allmänt. Denna inventering av provytor syftar till att fånga in den mest grundläggande beskrivningen av vegetation och artsammansättning med relevans för naturvärden i öppna och halvöppna naturtyper. Fokus är på artsammansättning i de olika vegetationsskikten, på markanvändning och på marktäcket som det framgår av växtarternas eller artgruppernas täckning och höjd. Däremot ingår inte skogliga variabler eller variabler för markens egenskaper. Metodiken ska kunna användas i många olika miljöer, och även vara relevant för linjeobjekt såsom vägkanter eller andra småmiljöer i landskapet. Förutom variablerna i de stora provytorna ingår dessutom en utökad inventering av kärlväxtarter i småprovytor med sådana arter som är av särskilt intresse för gräsmarker och myrar. Alla dessa moment genomförs i samma objekt och under samma inventeringssäsong. Metodiken och handdatorlösningen är anpassad för att framöver kunna användas samordnat med den inventering av fjärilar, humlor, lavar och grova lövträd som görs inom den nationella Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker (Cronvall 2013). I denna instruktion för 2014 beskrivs dock bara delen om provytor. Programmet i fältdatorn har olika tabeller beroende på typ av inventeringsobjekt, d.v.s. vissa variabler är flödesstyrande. För att spara och avsluta registreringen i en provyta och en ruta krävs att man stegar tillbaka i flödet enligt en viss ordning, normalt genom att markera EXIT bland de valbara alternativen för berörda variabler (jfr. Figur 2.1). Ett undantag är när man vill lämna val av provytenummer (Provyta nr; Figur 3.1), då man måste trycka Escape (NED+VÄNSTER; jfr. Bilaga 1) och sedan vidare via VÄLJ! för att t.ex. avsluta inventeringen i rutan.

5 Kapitel 2. Landskapsruta och val av inventering Landskapsruta och val av inventering 2.1. Landskapsrutor som urvalsram Varje landskapsruta är 5 * 5 km stor, och utgör grundenheten i stickprovet. Landskapsrutan är tänkt att kunna användas för att beskriva storskaliga landskapsmönster, men fungerar också som en urvalsram för fältinventeringen. Fältinventeringen görs i provytor som inventeras i rullande omdrev med inventeringsvarv som motsvarar de sexåriga regionala miljöövervakningsprogrammen. År 2014 är det sjätte och sista året inom den programperiod som började år De provytor som ska ingå i stickprovet (Tabell 2.1) slumpas ut inom de ytor (polygoner) av gräsmarker och myrar som är avgränsade i flygbilder utifrån infraröda flygbilder. Tabell 2.1. Antal provytor i gräsmarker och myrar per län Ruta Myr Gräsmark Län Kronoberg Kronoberg Kronoberg Stockholm Stockholm Södermanland Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Örebro Östergötland Östergötland Östergötland Östergötland Summa Landskapsrutans och provytans identiteter Vid registreringen av rutor och provytor skapas identiteter då inventeraren matar in det nummer som finns angivet på fältkartan (Figur 2.1, Bilaga 2). Om man av någon anledning behöver gå tillbaka i flödet eller behöver gå in i en redan registrerad ruta eller provyta, finns redan det aktuella numret i databasen. Man kan alltså inte skapa en ny ruta med samma nummer, eftersom varje identitet bara får finnas en gång i databasen. En provytas identitet är kombinationen av rutans nummer och provytans nummer. Ett visst nummer får finnas bara en gång i varje ruta. Var noggrann med att mata in rätt nummer, eftersom det är svårt eller omöjligt att ändra identitetsvariabler i efterhand.

6 6 Kapitel 2. Landskapsruta och val av inventering. I handdatorapplikationen finns också en identitet som kallas ÄBO (ängs- och betesmarksobjekt). Själva ÄBO-identiteten fyller inte någon särskild funktion i provyteinventeringen 2014, men utdatafilerna vid överföring av data från handdatorn till PC använder ÄBO-identiteten för namnsättning. För att hanteringen av data ska underlättas, ska man i denna inventering för 2014 mata in samma nummer för ÄBO som för rutan. Rutans nummer och ÄBO-numret ska alltså ha samma värde. FoH inv STÄNG NER Avsluta inventering Provyta Sluttid Slutför invent.? RUTA NEJ EXIT RUTA Ny ruta Gammal ruta Filer Ruta EXIT ÄBO Nytt ÄBO Gammalt ÄBO Filer ÄBO EXIT VÄLJ METOD Provyta Ruta Nr Fjä o Hum INV1 ÄBO Nr Fjä o Hum INV2 Inventeringstyp Ant Transekt 1-20 Fjä o Hum INV3 TRÄD & LAVAR EXIT RUTA nnn Editera ruta Bete INV1 ÄBO Bete INV2 Bete INV3 PROVYTA PROVYTA Figur 2.1. Inmatningsmenyer i handdatorn, för val av Ruta och för inventeringsmoment i transekt- och träd- och betesdjursinventeringen samt för Provyta. Denna instruktion för 2014 gäller i fortsättningen enbart provyteinventeringen. Bland rutans identitetsvariabler finns också ett valalternativ för inventeringstypen kontrollinventering. Denna typ används i de fall som två inventerare besöker samma yta (som grund för kvalitetssäkring och som underlag för beskrivning av osäkerhet i bedömningar), men sådan kontrollinventering ingår inte i inventeringen Detta alternativ ska allltså inte väljas, utan alla provytor har inventeringstyp normal. I inventeringen ingår inte heller några transekter, så därför ska antalet transekter alltid vara noll (0).

7 Kapitel 2. Landskapsruta och val av inventering. 7 FoH inv RUTA NAVIGERA SÄND RUTA RADERA RUTA INSTÄLLNINGAR STÄNG NER Påbörja inventering i en ruta. Gå till RUTA. Navigera till en känd punkt. Denna funktion används normalt inte. Man kan dock använda den för att få fram sin aktuella position, genom uppkoppling mot GPS (med alternativ VISA KOORDINAT ). Skriv ut och överför data för valfri ruta. (Detta alternativ används inte Istället används SÄND INVENT. i Provyta för överföring av data till PC) Radera en eller flera valfria rutor och alla tillhörande data. Ändra inställningar för programmet och handenheten. Stäng av handenheten. RUTA GAMMAL RUTA NY RUTA EXIT Öppna upp en gammal ruta. Skapa en ny ruta i databasen. Gå tillbaka till FoH inv. Ruta Nr: Landskapsrutans nummer enligt fältkarta och utdelad lista. Kontrollera noggrant att rätt nummer på landskapsrutan knappas in. Numret kan inte ändras, utan om man har matat in fel nummer kan man bara ändra det genom att radera rutan och alla tillhörande data (se RUTA nnn, under alternativ Radera ruta, nedan. Inventeringstyp: Normal Kontroll Normal inventering. Gå till RUTA nnn. Kontrollinventering. (Detta moment ingår inte i denna instruktion för år 2014) RUTA nnn EDITERA RUTA ÄBO RADERA RUTA SÄND RUTA Gå tilbaka för att ändra inventeringstyp. Start för inventering av ängs- och betesmarksobjekt eller provyta. Gå till ÄBO. Radera aktuell ruta och alla tillhörande data. Skriv ut och överför data för aktuell ruta. (Detta alternativ används inte 2014)

8 8 Kapitel 2. Landskapsruta och val av inventering. ÄBO GAMMALT ÄBO NYTT ÄBO RADERA ÄBO SÄND ÄBO EXIT Öppna ett gammalt ängs- och betesmarksobjekt (i en gammal ruta). Gå till ÄBO Nr. Skapa ett nytt objekt. För inventeringen 2014 ingår inte provytorna i ett ängs- och betesmarksobjekt, så därför tilldelas ÄBO samma nummer som rutan. Ett nytt ÄBOnummer registreras alltså samtidigt som man påbörjar en ny ruta. Gå till ÄBO Nr. Radera valfritt objekt och alla tillhörande data. Skriv ut och överför data för valfri ruta. (Detta alternativ används inte Istället används SÄND INVENT. i Provyta för överföring av data till PC) Gå tillbaka till RUTA. ÄBO Nr: Ängs- och betesmarksobjektets nummer. För provyteinventeringen 2014, där provytorna inte ligger inom ett ÄBO, så anges här samma nummer som för rutan (se ovan). Ant Transekt: 0-20 Antal transekter i objektet. För provyteinventeringen 2014, där inga transekter ingår, anges alltid värdet 0.

9 Kapitel 2. Landskapsruta och val av inventering Val mellan inventeringsmoment Denna inmatningsapplikation är ursprungligen framtagen för inventering av fjärilar, humlor, grova träd och lavar i objekt från Ängs- och betesmarksinventeringen. I denna instruktion för provytor 2014 registreras bara provytor, så därför beskrivs inte övriga inventeringsmoment vidare här, men kommande år kan det hända att dessa moment görs samordnat av samma grupp av inventerare, så därför ligger de ändå med som valbara alternativ i applikationen. När du kommer till detta fönster, välj alltså direkt alternativet Provyta, eller EXIT om du vill gå tillbaka i flödet. VÄLJ METOD Fjärilar INV1 Fjärilar INV2 Fjärilar INV3 Humlor Start av transektinventeringen för fjärilar och humlor (Dessa moment ingår inte i denna instruktion för år 2014) Träd och lavar Start av träd- och lavinventering. (Detta moment ingår inte i denna instruktion för år 2014) Bete INV1 Bete INV2 Bete INV3 Start av betesdjursinventering. (Detta moment ingår inte i denna instruktion för år 2014) Provyta EXIT Start av provyteinventering. Gå till Börja ny inventering? för provyta (avsnitt 3.2). Gå tillbaka till ÄBO Navigering till provytan Teoretiska koordinater finns angivna för varje provytas centrumpunkt. För att hitta till en provyta använder man sig i normalfallet av GPS med hög noggrannhet, utifrån den waypoint som finns inlagd för varje provytecentrum. Om GPSmottagaren under navigering förlorar satellitkontakt fortsätter man med grov kompassgång tills det går att få satellitkontakt igen. Om man befinner sig nära provytecentrum och GPS-mottagaren har dålig noggrannhet, eller om den har förlorat satellitkontakten, så förflyttar man sig till en en någorlunda öppen punkt i terrängen där man har bättre mottagning, alternativt en ny utgångspunkt som tydligt återfinns på kartan. Från denna punkt görs kompassgång och inmätning till ytcentrum, gärna med avståndsmätare och transponder.

10 3. Provyteinventering 10 Kapitel 3. Provyteinventering Inledning Mål Inventeringen 2014 är en komplettering till de inventeringar av provytor som har gjorts , och en förenklad metodik används jämfört med tidigare år, med fokus enbart på de variabler och inventeringsmoment som länsstyrelserna konkret efterfrågar. Med den anpassade metodiken frigörs resurser framöver för ett utökat antal provytor, flygbildstolkning och mer analyser av data. År 2014 är det första år som en sådan metodik används, och inventeringen ska vara jämförbar med motsvarande moment under de tidigare åren, men samtidigt ge erfarenheter för införande av metodiken i full skala för perioden Kriterier för inventering De provytor som ingår i årets inventering av gräsmarker och myrar är utplacerade med hjälp av en ytavgränsning av polygoner med gräsmarker och myrar gjord i flygbild. De gräsmarkspolygoner som ingår har i flygbilderna klassificerats som obrukad eller betad åkermark samt hävdad eller ohävdad betes- och slåttermark. De myrpolygoner som ingår är klassade som myr (med torvbildande vegetation, både mer och mindre än 30 cm torvtäcke) eller som annan torvmark (oftast dikningspåverkad före detta myr). Gräsmarks- och myrpolygonernas avgränsning på fältkartan är viktiga för möjligheten att analysera data från provytorna, och man kan se provytorna i denna inventering som ett komplement till flygbildsinventeringen. Urvalet av provytor gäller inte bara sådana som helt och hållet ligger inom polygonerna, utan en betydande andel ligger på själva gränsen. I de fallen är det viktigt att kunna särskilja de delytor som är gräsmark respektive myr och de som inte är det. Om provytan ligger på en plats som är otillgänglig, så ska ett antal variabler ändå registreras (så gott det går), framför allt markslag, men även markanvändning och åtgärder. Det är variabeln Tillgänglighet som styr flödet för otillgängliga provytor och som beskriver orsaken till varför provytan inte kan detaljinventeras. Samtliga provytor som finns markerade på fältkartan måste alltså registreras i handdatorn. Arbetsgång 1. Om provytan kan nås, uppsök provytans centrumpunkt och markera den med centrumpinnen. 2. Om du påbörjar arbetet i en ny ruta eller om det är första provytan för dagen, ange startdatum och starttid i handdatorn. 3. Mata in rätt provytenummer enligt fältkartan. 4. Om du kan nå provytecentrum, ange koordinat för centrumpunkten. 5. Ta ställning till om provytan behöver delas och registrera eventuella delningståg. På fältblanketten markeras delningståget och andra stödpunkter som kan användas för att lokalisera provytan (Figur 3.2) 6. Mata in övriga variabler för provytan (eller delytan för delade provytor) 7. När du avslutar dagens arbete eller är färdig med en ruta, ange slutdatum och sluttid och för över data till PC:n (se Bilaga 4). För överblick över ordningen för registrering, se flödesscheman (Figur 3.1 och 3.4).

11 Kapitel 3. Provyteinventering. 11 Figur 3.1. Flödesschema för uppstart, etablering och delning av Provyta.

12 12 Kapitel 3. Provyteinventering Etablering av provyta Vid etablering av provytan ska läget anges så att man underlättar för den som ska hitta tillbaka till samma punkt vid nästa inventeringsvarv. När man har sökt upp provytecentrum enligt navigeringsinstruktionen (avsnitt 2.3, ovan), anges den avlästa koordinaten i handdatorn. Samtliga provytor som finns markerade på fältkartan måste registeras i handdatorn. I denna inventering används ingen fast markering av provytorna. Det beror bland annat på att provytor kan tillkomma och tas bort mellan inventeringsvarven, så man kan säga att provytorna är semi-permanenta. Eftersom provytans läge i förhållande till avgränsningen i flygbilder är mycket viktigt i denna inventering, så bör man vid etableringen vara noggrann med att stämma av läget med placeringen av ytan i flygbilden. Det gäller vid skarpa gränser som medför delning av provytan, men även andra hållpunkter som man tydligt kan se i flygbilden. Om man däremot inte kan se några sådana tydliga hållpunkter, så är det enbart den avlästa GPS-koordinaten som avgör var provytan ska ligga. Som ett stöd för att finna tillbaka till provytan, bör man även på provyte- och delningsblanketten markera in tydligt synliga objekt som kan fungera som stödpunkter, exempelvis iögonenfallande block, träd eller diken. På blanketten finns stödlinjer för avstånd och riktning (Figur 3.2), och för att punkterna ska hamna så rätt som möjligt på blanketten bör man helst göra stödmätningar med kompass och avståndsmätare. Provytor vid polygongränser På fältkartan har hjälplinjer ritats in för att visa på var polygongränsen ligger. Gränsen motsvarar i många fall markslagsgränser, som oftast är så tydliga att man ska kunna hitta motsvarande läge i fält. Det är viktigt att kunna hålla isär de delytor som ligger innan respektive utanför polygonen, vilket innebär att provytedelningen så långt möjligt bör ligga på samma ställe som gränsen i fältkartan. Om det är en tydlig avvikelse mellan den delning man avser att göra i fält och polygongränsen, bör det dokumenteras med en skriftlig kommentar på provyteblanketten. Registrering av centrumpunkt med Garmin GPS (se även Bilaga 1) Så snart provytans centrumpunkt är markerad skall man registrera dess faktiska koordinat. Tillvägagångssättet för detta är: 1. Stå vid centrumpunkten, håll nere "Enter"-knappen på GPS:en tills markeringssidan öppnas. 2. Tryck på menyknappen, välj "Average Location" varefter apparaten får ligga, fortfarande vid centrumpunkten, i minst 5 minuter innan registreringen slutförs 3. Under tiden som GPS:en ligger vid centrumpunkten kommer den att ta emot en signal i sekunden, minst 300 st. Dessa kommer att används av GPS:en för en medelvärdesberäkning varigenom en mer noggrann position för provytecentrum erhålls. OBS: Först därefter registreras nord- respektive ostkoordinat i datasamlaren.

13 Kapitel 3. Provyteinventering. 13 Börja ny inventering? JA NEJ Påbörja ny provyteinventering för rutan. Gå till Inventerare Gå direkt till Provyta. Detta alternativ anges då provyteinventeringen i en ruta redan har påbörjats. Inventerare: Inventerarens lagnummer. Inv-datum: ååååmmdd Starttid: tt:mm Datum för ankomst till objekt och start för transektinventering. Aktuellt datum kommer upp automatiskt. OBS: Kontrollera att datumet är korrekt. Tidpunkt för start av transektinventering i objektet. Aktuellt datum kommer upp automatiskt. OBS: Kontrollera att tiden är korrekt. Provyta EDITERA INVENT PROVYTA RADERA INVENT. SÄND INVENT. EXIT Ändra rutans start- och slutparametrar. Påbörja inventering av provytan. Gå till Provyta nr. Radera aktuell provyteinventering. Skriv ut och överför alla data för aktuell provyta till PC:n. OBS: Var noggrann med att du har angivit rätt rutmapp på PC:n och att du har angivit samma ÄBO-nummer som rutnummer! Slutför provyteinventering. Gå till Slutför invent.? Provyta nr Ange provytan nummer, enligt fältkartan. Provytekoordinat x: nnnnnnn y: nnnnnnn x- och y-koordinater för provytans centrumpunkt. Om inga koordinater kan läsas in står För att lämna detta fält och gå tillbaka i flödet (för att t.ex. avsluta en ruta när du har avslutat provyteinventeringen där), tryck Escape (NED+VÄNSTER), så att du kommer till VÄLJ! (Figur 3.1).

14 14 Kapitel 3. Provyteinventering. LÄS IN NYA KOORDINATER? JA NEJ MAN Nya koordinater registreras automatiskt via blåtandsporten. Gå till SÖK NY ENHET? Inga nya koordinater registreras. Om inga koordinater har lästs in står Detta alternativ används när provytan inte är tillgänglig. Gå till Delningståg? Koordinater matas in manuellt, exempelvis då de kan läsas av från en annan, fristående GPS-enhet. Gå till Delningståg? SÖK NY ENHET? Nej [NO] Ja [OK] Exit [ ] Om handenheten redan är uppkopplad mot GPS kan den direkt läsa in nya startkoordinater Gå till Delningståg? Handenheten kopplar upp på nytt mot GPS via blåtandsporten och läser in nya startkoordinater. Välj enhet Qstrarz 8181XT. Ange PIN-kod Gå till Delningståg? Gå tillbaka till Provyta nr.

15 Kapitel 3. Provyteinventering Delning av provyta Allmänt Om en 10 m-yta delas av gräns mellan olika markslag, olika markanvändningar eller en tydlig gräns i träd- eller buskskiktet, ska man dela provytan och inventera varje delyta separat, om varje delyta tillhör ett sammanhängande område som är minst 0,1 hektar stort. Gränser mellan två markslag medför alltid delning, och andra gränser i markanvändning, träd- eller buskskikt medför delning om gränsen är relativt skarp, tydligt urskiljbar och möjlig att avgränsa i fält (jfr. Tabell 3.1). Tabell 3.1. Kriterierna för delning är följande, i prioritetsordning. För indelning i markslag, se Tabell 3.2 och Bilaga 3. Prioritetsordning för delning 1. Huvudtyp av markslag 2. Undertyp av markslag 3. Markanvändning 4. Trädskikt 5. Buskskikt Tabell 3.2: Indelning av markslag i huvudtyper och undertyper. 1. Naturmark med skog och/eller skogsbruk 2. Terrester naturmark utom skog 3. Semiakvatisk naturmark utom skog 4. Terrester seminaturlig fodermark 5. Åkermark och tidigare åkermark 6. Anlagd mark utom åkermark 7. Akvatisk yta 1. Terrester mark med tydliga spår av skogsbruk 2. Terrester mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk 3. Terrester mark med skog av igenväxningskaraktär 4. Semiakvatisk mark med tydliga spår av skogsbruk 5. Semiakvatisk mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk 6. Semiakvatisk mark med skog av igenväxningskaraktär 1. Naturlig blockoch hällmark 2. Annan mark präglad av hårt klimat och/eller naturlig störning 3. Annan mark präglad av mänsklig störning eller markanvändning (Glaciär och snötäckt mark) 1. Torvbildande mark (myr) utom stränder 2. Torvbildande mark (myr) vid stränder 3. Icke-torvbildande mark utom stränder 4. Icke-torvbildande mark vid stränder 1. Hävdad betes- och slåttermark 2. Ohävdad betes- och slåttermark 3. Betespräglad block- och hällmark 1. Åkermark med åkerbruk/vall 2. Åkermark med permanent bete/slåtter 3. Obrukad åkermark 4. Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter 5. Obrukad tidigare åkermark 1. Transportområde 2. Bebyggelseområde 3. Jordbruksområde 4. Industriområde 5. Rekreationsområde 1. Akvatisk yta utom myrmosaik 2. Akvatisk yta i myrmosaik Vid delning i fält görs en avstämning mot flygbildstolkade polygongränser i fältkartan. De gränserna motsvarar i första hand markslagsgränser, men även vissa markanvändningsgränser kan förekomma som polygongränser, t.ex. mellan gräsklädd (strandängar) och icke gräsklädd mark i semiakvatisk mark.

16 16 Kapitel 3. Provyteinventering. Om en polygongräns enligt flygbildstolkningen skär provytan, delas denna på samma sätt som har gjorts i flygbilden. Om det är bara en mindre avvikelse i läget av gränsen mellan den i fältkartan och den man ser i fält, och det är tydligt att det avser samma gräns, så dras gränsen enligt det man ser i fält. Om det är en större avvikelse mellan det man ser i fält och den flygbildstolkade gränsen, kontakta kontoret. Om det är oklart till vilken delyta ett mindre, avvikande område ska föras, så förs det i första hand till den delyta som har samma klass enligt den högre prioriterade nivån. Om exempelvis en liten yta som är mindre än 0,1 hektar har annan undertyp av markslag än de två större ytorna i en tvådelad provyta, så förs den lilla ytan till den delyta som har samma huvudtyp av markslag. Ett sådant fall kan vara en liten anlagd väg som förs ihop med en delyta som också har huvudtypen Anlagd mark utom åkermark (t.ex. ett bebyggelseområde; jämför Tabell 3.2). På liknande sätt förs en liten yta med avvikande trädskikt i första hand ihop med den delyta som har samma markanvändning, och så vidare. Då flera långsmala objekt (t.ex. vägar eller vattendrag) löper utmed varandra, delar man för varje enskilt linjärt objekt som är bredare än 5 meter. Annars för man ihop linjeobjekten med varandra eller med omgivande ytor beroende på prioritetsordningen för delning (se Tabell 3.1). Även linjeobjekt klassas i första hand med utgångspunkt från vilket markslag som dominerar. Hela vägområdet vid en anlagd väg räknas exempelvis som markslag Transportområde (Tabell 3.2). Småprovytorna delas aldrig. Om en småprovyta faller exakt på en gränslinje mellan två delytor flyttas den tills den helt och hållet befinner sig inom den delyta där småprovytans centrumpunkt ligger. Periferin av småprovytan skall alltså tangera gränsen av delningen. Vid delningen av provytan, var särskilt noggrann med att delningståget går så att varje småprovyta hamnar i rätt delyta. Kontrollera att registreringen av variabler i småprovytorna stämmer med delningen i handdatorn och den inritade delningen i delningsblanketten (Figur 3.2).

17 Kapitel 3. Provyteinventering. 17 Figur 3.2. Provyte- och delningsblankettens utseende, där inventeraren registrerar delningstågets punkter och läge på papper i fält. Delningen fortsätter även ut i 20 m- provytan, men anges då endast på pappersblanketten. Yttre delytor som inte berör 10 m-provytan registreras inte i handdatorn, men markeras ändå på blanketten. På denna blankett ritas också in andra stödpunkter som underlättar att hitta tillbaka till ytan, exempelvis stora block. Tekniska anvisningar för delning En delyta ska minst vara så stor att någon punkt ligger mer än 1,5 meter innanför 10 m- ytans periferi, för att registreras som en egen delyta. Om inte, så görs ingen formell delning av 10 m-provytan, och provytan registreras som odelad. Delningsgränsen anges som en följd av delningspunkter (ett "delningståg"). Punkterna definieras av sin kompassriktning (grader) och avstånd från centrum, så kallade polära koordinater. Dessa kompassriktningar på provytan anges utan korrektion för missvisning och meridiankonvergens. Punkterna markeras på marken med trästickor som tas bort då inventeringen är klar. Varje delyta anges som ett tåg, utom en delyta som blir restdel (se Figur 3.3). Även om det bara är 10 m-provytan som beskrivs med delningståg, så görs en delning även ut i hela 20 m-provytan. Detta kan inträffa även om 10 m-provytan är odelad. Den delning som görs i 20 m-provytan utanför 10 m-provytan registreras endast på fältblanketten, men är ändå viktig eftersom den påverkar hur man registrerar t.ex. trädskiktet. En delyta i 20 m-ytan som ligger utanför och inte berör 10 m-provytan avgränsas, men beskrivs inte som en delyta i inventeringen och utgår alltså helt från

18 18 Kapitel 3. Provyteinventering. inventeringen. Det är ändå mycket viktigt att sådana ytor markeras, både för att analyserna ska bli rättvisande och för att den inventerare som kommer till provytan vid nästa inventeringstillfälle ska veta vilken yta som har bedömts tidigare. Delningen ute i 20 m-provytan görs enligt exakt samma kriterier (markslag, markanvändning, träd- och buskskikt) som den inre 10 m-provytan. För beskrivningen av delytorna som delningståg i 10 m-provytan gäller följande: Varje delyta måste till någon del begränsas av cirkelprovytans periferi. Första och sista punkten måste ligga på cirkelprovytans periferi (d.v.s. på 100 dm avstånd). Delningspunkterna måste beskrivas medurs. Första linjen i tåget får ej vara en cirkelbåge. Om två delningspunkter mellan första och sista brytpunkt ligger på periferin måste linjen mellan dem vara en cirkelbåge. I annat fall måste en av punkterna flyttas in mot centrum 1 dm, så att avståndet till punkten ej är lika med ytradien. Antalet delningspunkter får vara högst 6 per delningståg, men helst färre. Provytan får delas i högst 3 delar (alltså två delningståg). Figur 3.3. Exempel på delning av provytor. Delarna numreras 1, 2, 3 etc. i den ordning som de påträffas i riktning från söder mot norr. Skulle två eller flera delytor träffas samtidigt numrerar man från väster till öster. En delyta behöver ej vara fysiskt sammanhängande på provytan. Om t.ex. en väg som är så bred att den ska skiljas ut skär genom en provyta och lämnar likartade delar på båda

19 Kapitel 3. Provyteinventering. 19 sidor om vägen ges båda samma delytenummer. I detta fall behöver delningspunkter endast anges för den delyta som utgörs av vägen. Antalet delningståg som anges ska vara ett mindre än antalet delytor. Det är valfritt vilka delytor som man anger tåg för. Delarna ska inte föras till samma delyta om de tillhör olika polygoner på den flygbildstolkade fältkartan. Delningståg? NEJ JA Exit [ ] Inget delningståg, provytan behöver inte delas. Gå till Delyta n Provytan delas med ett eller flera delningståg. Gå till Deln n punkt n. Gå tillbaka till Provyta nr. Deln n punkt n Riktning Avstånd dm Riktning till punkt i delningståget, grader från norr Avstånd från centrumpunkt till punkt i delningståget. Första och sista punkten i delningståget måste ha avståndet 100 dm, vilket innebär att de ligger på 10 m-ytans periferi. Ny punkt? NEJ JA Ingen ytterligare punkt i delningståget. OBS: Den första och sista punkten i delningståget måste ligga på 100 dm avstånd.. Gå till Delyta n? Handenheten kopplar upp mot GPS via blåtandsporten och läser in nya startkoordinater.. Gå till Delningståg?. Ny delning? NEJ JA Inget ytterligare delningståg i provytan. Gå till Delningståg? Ytterligare ett delningståg registreras i provytan.. Gå till Deln n punkt n? för nästa delningståg. Numret för delningståget (Deln n) ökas automatiskt med en enhet Inventering av provyta Markslag, markanvändning, åtgärder och tillgänglighet anges för samtliga provytor (och delytor i delade provytor), men övriga variabler anges endast i provytor/delytor som är

20 20 Kapitel 3. Provyteinventering. tillgängliga i fält, inklusive småprovytorna. Detta styrs av en flödesstyrning vid variabeln Tillgänglighet, som också anger orsaken till att en yta är otillgänglig. Provytor eller delytor som inte kan nås i fält, inventeras på avstånd eller på karta. Samma variabelflöde gäller även för provytor som är delade och där bara en av delytorna är otillgänglig. Därför kommer provytedelningen före tillgänglighet i variabelflödet. Även för provytor som man inte kommer fram till, måste man ange om de är delade eller inte. Det är förstås orealistiskt att en sådan provyta ska få ett noggrant angivet delningståg, men man gör så gott det går med stöd av det man kan se i fält eller på fältkartan. Om provytan ligger på gränsen mellan två markslag och/eller delas av en polygongräns från flygbildstolkningen, är det särskilt viktigt att ett delningståg anges så noggrant som möjligt även för en avståndsinventerad provyta. Skillnader i markslag är ett av de tyngst vägande skälen till att en provyta blir delad, och markslaget anges därför i direkt anslutning till delningsvariablerna. Markanvändning och åtgärder är i sin tur ofta helt eller delvis beroende av markslaget (jfr. Tabell 3.2; Bilaga 2), vilket är skälet till att de anges i direkt anslutning till varandra. Delyta n Tillgänglighet Tillgänglig Delyta n Träd 20 m-ytan SPY 1-9 inventeras? Markslag huvudtyp Markslag undertyp Buskar 10 m-ytan Stora arter 10 m-ytan NEJ Ange orsak JA Ej tillgänglig - orsak Markanvändn. dominerande Markfuktighet Markanvändn. underordnad Myrvegetation Småprovyta 1-9 Åtgärd/påv. Veg.höjd Veg.struktur Djurslag Blomrikedom SPARA PROVYTAN? Fältskikt Bottenskikt Spara provytan? Figur 3.4. Flödesschema för Delyta och Småprovytor (förkortat SPY ).

21 Kapitel 3. Provyteinventering. 21 Delyta n Markslag Seminat fodermark Åkermark/tidig Anlagd mark Annan öppen Skog naturmark Semiakv mark Akvatisk yta Dominerande huvudtyp av markslag i delytan (hela provytan i odelade provytor). För detaljdefinitioner av markslag, se Bilaga 3 Terrester seminaturlig fodermark Åkermark och tidigare åkermark Anlagd mark utom åkermark Terrester naturmark utom skog Naturmark med skog och/eller skogsbruk Semiakvatisk mark utom skog Akvatisk yta. Seminat fodermark Hävdad Ohävdad Betespåv häll Hävdad betes- och slåttermark Ohävdad betes- och slåttermark Betespräglad block- och hällmark Åkermark tidig Åkerbruk Perm betad Obrukad Tidigare m bete Tidigare obruk Åkermark med åkerbruk/vall Åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad åkermark Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad tidigare åkermark Anlagd mark Jordbruk Transport Bebyggd Industri Rekreation Jordbruksområde på anlagd mark Transportområde på anlagd mark Bebyggelseområde på anlagd mark Industriområde på anlagd mark Rekreationsområde på anlagd mark Annan öppen Block/häll Naturlig påv Mänsklig påv Naturlig block- och hällmark Annan mark präglad av hårt klimat och/eller naturlig störning Annan mark präglad av mänsklig störning eller markanvändning

22 22 Kapitel 3. Provyteinventering. Skog naturmark Utan skogsbruk Med skogsbruk Igenvkaraktär Sumpskog opåv Sumpskog påv Sumpskog igenv Terrester mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk Terrester mark med skog med tydliga spår av skogsbruk Terrester mark med skog av igenväxningskaraktär Semiakvatisk mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk Semiakvatisk mark med skog med tydliga spår av skogsbruk Semiakvatisk mark med skog av igenväxnings karaktär Semiakv mark Myr Limnogen myr Fuktmark Strand Torvbildande mark (myr) utom stränder Torvbildande mark (myr) vid stränder Icke-torvbildande mark utom stränder Icke-torvbildande mark vid stränder Akvatisk yta Utom myr I myrmosaik Akvatisk yta utom myrmosaik Akvatisk yta i myrmosaik För markslag ska varje provyta/delyta ha en och endast en klass (se Bilaga 3). För markanvändning kan den antingen sakna synlig markanvändning, ha en enda markanvändning eller i vissa fall ha både en dominerande och en underordnad markanvändning. Om marken i huvudsak är oanvänd, men det förekommer en markanvändning som är mycket extensiv och inte tydligt präglar markens karaktär, så finns det möjlighet att ange endast en underordnad markanvändning (och Dominerande markanvändning = Ingen). I vissa fall är markslag och markanvändning beroende av varandra, så att för vissa markslagsklasser endast en eller en grupp av klasser för dominerande markanvändning är tillåtna (Tabell 3.2). För anlagd mark är undertyperna av markslag inte tvingande på samma sätt. Exempelvis är markanvändningen i ett bebyggelseområde normalt någon typ av boende, kommersiell eller offentlig verksamhet, men det kan också vara markanvändning väg ( väg/järnväg ) inom ett bebyggelseområde. Markslaget Transportområde inom en tätort anges endast för större genomfartsvägar. Markslagen inom anlagd mark är ofta mosaiker med en blandning av många typer av markanvändning inom ett område.

23 Kapitel 3. Provyteinventering. 23 Tabell 3.2. Markslag där endast vissa typer av dominerande markanvändning är tillåtna. Markslag Hävdad betes- och slåttermark Ohävdad betes- och slåttermark Åkermark med åkerbruk/vall Åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad åkermark Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad tidigare åkermark Annan mark präglad av hårt klimat och/eller naturlig störning Terrester mark med tydliga spår av skogsbruk Semiakvatisk mark med tydliga spår av skogsbruk Dominerande markanvändning Permanent bete, Permanent slåtter Ingen Nyplöjd/nysådd, Annuell gröda, Slåttervall, Betesvall, Energiskog, Frukt/bärodling Permanent bete, Permanent slåtter Ingen Permanent bete, Permanent slåtter Ingen Ingen Skogsbruk Skogsbruk

24 24 Kapitel 3. Provyteinventering. Markanvändning dominerande Ingen Permanent bete Permanent slått Gräsklippning Annan djurhållning Nyplöjd/nysådd Annuell gröda Slåttervall Betesvall Energiskog Frukt/bärodling Jordbbebyggelse Annan jbrmark Väg/järnväg Annan transpyta Boende tomt Boende tätort Kyrkogård Kolonilotter Offentlig Kommersiell Industri Kraftledngata Täkt Upplag/deponi Golfbana Camping Badplats Slalombacke Park/allmänning idrott/motion Skogsbruk Anlagd damm Militärt område

25 Kapitel 3. Provyteinventering. 25 Markanvändning underordnad (Samma klasser som för dominerande markanvändning) Åtgärd/påv. Ingen Röjn./avv. Plantering Dikning Tramp/män Tramp/djur Körskador Markbered Bränning Röjavfall Annan dep. Åtgärder/påverkan inom cirkelytan med 10 m radie (förutom dikning). Det översta högra fältet visar summan av inmatade värden, som ska vara 100 %. Andel av provytan som är opåverkad av åtgärder och påverkan av de typer som listas nedan. Röjning och avverkning av träd eller buskar Plantering av träd eller buskar Markavvattning genom dikning inom 20 från provytans centrum andel av provytan/delytan där hydrologin är påverkad Markstörning genom tramp av människa Markstörning genom tramp av djur Markstörning orsakad av fordon Markstörning orsakad av skoglig markberedning Påverkan på mark och markvegetation genom bränning Röjningsavfall i tydliga högar Annan deponi

26 26 Kapitel 3. Provyteinventering. Djurslag Nötkreatur NEJ JA Får NEJ JA Hästar NEJ JA Övrigt NEJ JA Djurslag i mark med bete eller annan djurhållning Förekomst av nötkreatur Förekomst av får Förekomst av hästar Förekomst av andra djurslag Tillgänglighet Tillgänglig Växande gröda Förbud Hinder Ras/brant Översvämning Otillg våtmark Nära tomt Tät bebyggelse Anläggning Motorväg Hot/avvisande Provytan är tillgänglig för inventering. Gå vidare till Träd (20 m radie) För övriga klasser gäller att provytan ej är tillgänglig för inventering. Gå vidare till SPARA PROVYTAN.

27 Kapitel 3. Provyteinventering. 27 Detaljinventering av marktäcke och arter Följande variabler anges endast i provytor (delytor i delade provytor) som är tillgängliga för inventering. Samma flödesstyrning från variabeln Tillgänglighet gäller även småprovytor (se nedan). Träd (20 m radie) Inventering av träd på cirkelytan med 20 m radie. Alla trädarter som förekommer inom ytan kryssas för i listan. Tall --- Bergtall --- Cembratall --- Contortatall --- Övriga tallar --- Lärk --- Gran --- Främ. Picea --- Ädelgr. Abies --- Idegran --- Övr. främ. barr --- Björkar --- Asp --- Övriga popplar --- Ekar --- Bok --- Hästkastanj --- Ask --- Almar --- Lindar --- Lönn --- Tysklönn --- Avenbok --- Fågel/sötkörsbär --- Hägg --- Plommon --- Apel --- Päron --- Klibbal --- Gråal --- Sälg >20 mm diam. --- Pilar/jolster --- Rönn --- Oxlar --- Övriga lövträd ---

28 28 Kapitel 3. Provyteinventering. Trädslag n Diff (%) % Tät (%) % Höjd (dm) Variabler för alla de förekommande trädslag som har valts i listan Träd (20 m radie), ovan Diffus täckning av trädslaget inom 20 m-ytan Täthet av trädslaget inom 20 m-ytan Maxhöjd av högsta trädindividen inom provytan. Gå vidare till Buskar (10 m).

29 Kapitel 3. Provyteinventering. 29 Buskar (10 m) Inventering av buskar på cirkelytan med 10 m radie. Alla buskarter som förekommer inom ytan kryssas för i listan. Döda lövbuskar --- En, levande --- En, död --- Viden, delvis --- Glansvide --- Rip/ull/lappvide --- Pors --- Dvärgbjörk --- Hassel --- Berberis --- Vinbär --- Krusbär --- Måbär --- Spirea --- Hallon --- Blåhallon --- Björnbär --- Vresros --- Rosor övriga --- Tok, ölandstok --- Häggmisplar --- Oxbär --- Slån --- Harris --- Benved --- Getapel --- Brakved --- Tibast --- Havtorn --- Skogskornell --- Videkornell --- Murgröna --- Liguster --- Syrén --- Druvfläder --- Fläder --- Olvon --- Snöbär --- Kaprifol --- Skogstry --- Blåtry --- Övriga buskar ---

30 30 Kapitel 3. Provyteinventering. Buskart n Diff (%) % Tät (%) % Höjd (dm) Variabler för alla de förekommande buskarter som har valts i listan Buskar (10 m), ovan Diffus täckning av buskarten inom 10 m-ytan Täthet av buskarten inom 10 m-ytan Maxhöjd av högsta buskindividen inom provytan Gå vidare till Stora arter (10 m). Stora arter (10 m) Inventering av buskar på cirkelytan med 10 m radie. Alla stora arter som förekommer inom ytan kryssas för i listan. Örnbräken --- Brännässla --- Parkslide --- Jätteslide --- Nord. stormhatt --- Smörbollar --- Älgört --- Lupiner --- Jättebalsamin --- Mjölkört --- Strätta --- Kvanne --- Jätte-/tromsöloka --- Kanad./höstgullris --- Torta --- Veke-/knapptåg --- Jättegröe --- Rörflen --- Vass --- Kaveldun --- Säv/blåsäv --- Ag --- Norrlandsstarr --- Tuv/stylt/bunkestarr --- Vasstarr --- Flask-/blåsstarr --- Trådstarr --- Vattenklöver --- Blåtåtel --- Myrlilja ---

31 Kapitel 3. Provyteinventering. 31 Stor art n Diff (%) % Tät (%) % Markfukt. (%) Torr Frisk Frisk/fuktig Fuktig Blöt Annan mark Variabler för alla de förekommande stora arter som har valts i listan Stora arter (10 m), ovan Diffus täckning av arten inom 10 m-ytan Täthet av arten inom 10 m-ytan Gå vidare till Markfukt. Markfuktighet. Det översta högra fältet visar summan av inmatade värden, som ska vara 100 %. Block, hällar, anlagd/hårdgjord mark och annan mark där fuktigheten inte kan bedömas

32 32 Kapitel 3. Provyteinventering. Myrveg. (%) Ej myr Ristuvor Fastmatta Mjukmatta Lösbotten Sumpkärr Annan torvm. Veg.höjd (%) >15 Veg.struktur (%) Gräs ej tuv Tuvor Annat Myrvegetation/fysionomisk myrtyp. Det översta högra fältet visar summan av inmatade värden, som ska vara 100 %. Fastmark utan myrvegetation. Torvtäcke saknas, och vegetationen är inte torvbildande. Annan torvmark. Mark med minst 30 cm tjockt torvtäcke, men som i dagsläget saknar myrvegetation. Oftast före detta myr som har dränerats genom dikning. Andel av den gräsklädda ytan som har vegetation inom respektive höjdintervall. Det översta högra fältet visar summan av inmatade värden, som ska vara 100 %. Gräsvegetation med höjd mindre än 5 cm Gräsvegetation med höjd mellan 5-15 cm Gräsvegetation med höjd mer än 15 cm Andel av hela provytan som har gräsvegetation utan respektive med tuvor, alternativt saknar gräsvegetation. Det översta högra fältet visar summan av inmatade värden, som ska vara 100 %.

33 Kapitel 3. Provyteinventering. 33 Blomrikedom Skylt promille Andel tistel/vädd/klint Fältskikt Örter Ormbunkar Fräken Lumrar Ris Smalb. gräs Bredb. gräs Starr Övr.gramin Gram.förna Täckning av skyltande blomdelar, i promille. En promille motsvarar ungefär en maskrosekvivalent eller tio smörblommeekvivalenter per kvadratmeter. Storleken av en småprovyta motsvarar också knappt en promille av hela 10 m-provytan. Andel av de skyltande blomdelarna på ytan som tillhör tistlar, väddar och klintar Täckning av fältskikt inom 10 m radie. Det översta högra fältet visar summan av inmatade värden (Maximal tillåten summa är 150%) Örter Ormbunkar Fräken-arter Lumrar Ris (familjerna ljung- och kråkbärsväxter) Smalbladiga gräs (med borstlika eller rullade blad) Bredbladiga gräs Starr-arter Övriga graminider (tågväxter, kaveldunsväxter, halvgräs utom starr säv, ull m.m.) Fjolårsförna av graminider

34 34 Kapitel 3. Provyteinventering. Bottenskikt Vitmossor Stor björnm Brunmossor Övr. mossor Renlavar Övr busklav Bl.lav mark Bl.lav sten Sten/block Mineraljord Humus/torv Hårdgjord Vattenyta Annat 100% Täckning av bottenskikt inom 10 m radie. Det översta högra fältet visar summan av inmatade värden, som ska vara 100 %. Vitmossor Stor björnmossa Brunmossor Övriga mossor Renlavar Övriga busklavar Bladlavar på mark Bladlavar på sten Blottad sten/block/häll (diameter >20 mm), inklusive stenyta med skorplavar Blottad mineraljord/grus (diameter <20 mm) Blottad humus/torv Hårdgjord/belagd mark (asfalt, betong m.m.) Vattenyta Annat kvar till 100 % (lövförna, grenar, stambaser m.m.)

35 Kapitel 3. Provyteinventering Artförekomst i småprovytor Med småprovytor kan man följa även detaljerade förändringar i vegetationens sammansättning. Här samlas data in om förekomsten av enskilda arter i fält- och bottenskiktet, som används både för att karakterisera miljön och för att utläsa detaljerade förändringar. Varje arts förekomst i provytan eller delytan representeras i analyserna av ett frekvensvärde (0-9 för hela provytor). Kriterier för registrering Förekomsten av alla arter i listorna bedöms i var och en av nio småprovytor. Endast de arter som förekommer i listorna registreras. Momentet görs i alla fältbesökta cirkelprovytor oavsett naturtyp. Undantag är om de ligger i provytor eller delytor som inte är tillgängliga för detaljerad inventering. Om bara en del av en provyta är otillgänglig, anges orsak till detta för varje otillgänglig småprovyta. Småprovytor delas aldrig utan flyttas så att hela småprovytan ligger i den delyta där dess uppmätta mittpunkt ligger. Småprovytor flyttas aldrig av andra skäl än delning. Om hela provytan eller åtminstone någon av delytorna är tillgänglig för inventering (Figur 3.4, se ovan), så leds man vidare till småprovyteinventeringen, där samtliga nio småprovytor ska registreras. Där får inventeraren själv hålla reda på i vilken delyta småprovytan ligger och för var och en ange om den är tillgänglig för inventering eller inte. Om småprovytan inte är tillgänglig, leds man förbi arttabellerna till nästa småprovyta. Arbetsgång 1. Tre provstickor med 28,2 cm långa snören placeras vid varsin provpunkt på 3, 5 respektive 7 meters avstånd från provytans mittpunkt, i 0, 120 och 240 graders riktning från norr (Figur 3.5; Figur 3.6). Det är viktigt att placeringen mäts in mycket noggrant för att platsen ska bli densamma vid nästa inventeringstillfälle. 2. Om provytan ligger i gränsen mellan två delytor flyttas den så kort avstånds om möjligt så att hela småprovytan hamnar inom den delyta där mittpunktens (stickans) ordinarie plats ligger (Figur 3.5). 3. Kontrollera noggrant mot delningsblanketten i vilken delyta småprovytan ligger, så att markslagsklassningen m.m. stämmer med delningen (Figur 3.2; Figur 3.6). 4. Notera förekomst av kärlväxter, mossor och lavar enligt listorna. Alla arter som har någon levande del av skottet (blad, blomställning m.m.) inom ytan sett uppifrån registreras. Var försiktig så att inte skott eller blad förs ut eller in från småprovytan under inventeringen.

36 36 Kapitel 3. Provyteinventering. Figur 3.5. De nio småprovytornas läge i provytorna (10 m radie), samt exempel på hur en småprovyta ska flyttas om den ligger på en delningslinje. Tabell 3.3. Numrering av de nio småprovytorna.. Avstånd Riktning 3 m 5 m 7 m Norr (0 ) Sydöst (120 ) Sydväst (240 ) 3 6 9

37 Kapitel 3. Provyteinventering. 37 Figur 3.6. Exempel på tvådelad provya, där småprovyta 4 och 7 tillhör delyta 2, och övriga småprovytor tillhör delyta 1. Var noga med att småprovytorna hamnar rätt i förhållande till delningståget och den ritade blanketten när du gör provytedelningen. SPY n Inventera? NEJ JA Inventering av småprovyta nummer 1-9. Småprovytorna kommer automatiskt upp i nummerordning. Småprovytan kan inte inventeras. Gå till Ange orsak. Småprovytan fältinventeras. Gå till SPY n för registrering av artförekomst i småprovytan.

38 38 Kapitel 3. Provyteinventering. SPY n Örter A-G Örter H-P Örter R-S Örter T-Ö Graminider Ris Övriga Myrväxter Nästa Spy EXIT Tabeller för registrering av artförekomst i småprovyta Småprovytorna kommer automatiskt upp i nummerordning Gå till tabell Örter A-G Gå till tabell Örter H-P Gå till tabell Örter R-S Gå till tabell Örter T-Ö Gå till tabell Graminider Gå till tabell Ris Gå till tabell Övriga (ormbunksväxter, mossor och lavar) Gå till tabell Myrväxter Gå till SPY n Inventera? för nästa småprovyta. Efter småprovyta 9, gå till SPARA PROVYTAN Gå tillbaka till SPY 1 Inventera för första småprovytan Örter A-G Backtimjan --- Bergsyra --- Blodrot --- Blåsippa --- Bockrot --- Borsttistel --- Brudbröd --- Brunört --- Brännässla --- Daggkåpor --- Darrgräs --- Ekorrbär --- Femfingerört --- Fetknopp övr. --- Groblad --- Gråfibbla --- Grässtjärnbl. --- Gul fetknopp --- Gullris --- Gulmåra --- Gökärt --- Förekomst av örter i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för. Örter med svenskt namn som börjar på A-G.

39 Kapitel 3. Provyteinventering. 39 Örter H-P Harklöver --- Harsyra --- Humleb./nejlik --- Hundkäx --- Johannesört --- Kabbleka --- Kattfot --- Kirskål --- Kråkklöver --- Käringtand --- Kärleksört --- Kärrviol --- Liljekonvalj --- Liten blåklocka --- Maskrosor --- Mids.blomster --- Mjölkört --- N. stormhatt --- Ormrot --- Prästkrage --- Förekomst av örter i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för. Örter med svenskt namn som börjar på H-P.

40 40 Kapitel 3. Provyteinventering. Örter R-S Revfibbla --- Revsmörblom. --- Rödklint --- Rödklöver --- Rödkämpar --- Röllika --- Skallror --- Skogsklöver --- Skogsstjärna --- Skräppor --- Smultron --- Smörbollar --- Solvända --- Stenbär --- Stor blåklocka --- Stormåra --- Strätta --- Övr stångfibbl --- Svartkämpar --- Svinrot --- Förekomst av örter i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för. Örter med svenskt namn som börjar på R-S.

41 Kapitel 3. Provyteinventering. 41 Örter T-Ö Teveronika --- Tjärblomster --- Trampört --- Vanl. smörbl. --- Vildlin --- Vit fetknopp --- Vitklöver --- Vitmåra --- Vitsippa --- Våtarv --- Väddklint --- Åkertistel --- Åkervädd --- Älgört --- Äng/skogskovall --- Ängssyra --- Ängsvädd --- Ärenpris --- Ögontröstar --- Förekomst av örter i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för. Örter med svenskt namn som börjar på T-Ö.

42 42 Kapitel 3. Provyteinventering. Graminider Fårsvingel --- Gren/brunrör --- Hirsstarr --- Hundäxing --- Knippfryle --- Knylhavre --- Knägräs --- Kruståtel --- Kvickrot --- Piprör --- Rödsvingel --- Rödven --- Skogssäv --- Slankstarr --- Stagg --- Timotej --- Tuvtåtel --- Veke/knapptåg --- Vårbrodd --- Vårfryle --- Älväxing --- Ängsfryle --- Ängsgröe --- Ängshavre --- Ängskavle --- Ängssvingel --- Ris Blåbär --- Kråkbär --- Lingon --- Ljung --- Förekomst av graminider i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för. Förekomst av ris i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för.

43 Kapitel 3. Provyteinventering. 43 Övriga artgrupper Sjöfräken --- Skogsfräken --- Åkerfräken --- Örnbräken --- Gräshakmossa --- Husmossa --- Spjutmossa --- Väggmossa --- Islandslav --- Renlavar --- Myrväxter Hjortron --- Sileshår --- Vattenklöver --- Blåtåtel --- Flask/blåsstarr --- Trådstarr --- Tuvull --- Vass --- Ängsull --- Odon --- Rosling --- Skvattram --- Tranbär --- Myrbjörnmossa --- Praktvitmossa --- Rostvitmossa --- Små röda vitmoss --- Sotvitmossa --- Stor björnmossa --- Tallvitmossa --- Förekomst av ormbunksväxter, mossor och lavar i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för. Förekomst av myrväxter i småprovytan. Alla arter i listan som förekommer i småprovytan kryssas för.

44 44 Kapitel 3. Provyteinventering. Ange orsak Växande gröda Förbud Hinder Ras/brant Översvämning Otillg våtmark Nära tomt Tät bebyggelse Anläggning Motorväg Hot/avvisande Orsak till att småprovytan inte inventeras. Dessa klasser ska vara desamma som för Tillgänglighet för den stora provytan (och delytan för delade provytor) Gå vidare till SPY n Inventera? för nästa småprovyta. Efter småprovyta 9, gå till SPARA PROVYTAN. SPARA PROVYTAN? Nej [NO] Ja [OK] Exit [ ] Gå till Provyta nr för att börja om på provytan eller välja en annan provyta Gå till Provyta nr för att inventera nästa provyta Gå tillbaka till Provyta nr för provytan.

45 Kapitel 3. Provyteinventering Avsluta provyteinventeringen När du har gjort klart inventeringen av den sista provytan för dagen eller i en ruta, ska du ha sparat provytan (SPARA PROVYTAN?) och kommit tillbaka till Provyta nr. För att avsluta markerar du Escape (NED+VÄNSTER) på handdatorn, så att du kommer tillbaka till VÄLJ! (Figur 3.1, avsnitt 3.1 och 3.2, ovan) och därifrån med EXIT till Provyta och sedan till Slutför invent.?. Slutför invent.? JA NEJ Avsluta provyteinventering för rutan. Gå till Slutdatum Gå direkt till Provyta. Detta alternativ anges då provyteinventeringen i en ruta redan har påbörjats, t.ex. efter ett tillfälligt avbrott. Slutdatum: ååååmmdd Sluttid: tt:mm Datum för slut av provyteinventering i rutan. Aktuellt datum kommer upp automatiskt. OBS: Kontrollera att datumet är korrekt. Tidpunkt för slut av provyteinventering i rutan. Aktuellt datum kommer upp automatiskt. OBS: Kontrollera att tiden är korrekt. Gå tillbaka till meny VÄLJ METOD (kapitel 4.2) och därefter EXIT. När du har avslutat inventeringen av alla provytor i rutan, matat in slutdatum och sluttid för rutan samt stegat tillbaka till FoH inv, ska du sända alla data för rutan till PC:n genom att markera alternativet SÄND RUTA (avsnitt 2.1, Figur 2.1). Tekniska instruktioner för sändande av data finns i Bilaga 4.

46 46 Bilaga 1. Garmin GPS 60. BILAGOR Bilaga 1: Garmin GPS 60 Garmin GPS används i 2014 års provyteinventering i gräsmarker och myrar framför allt till navigering till provytan, men det finns också möjlighet att mata in koordinater för provytecentrum från Garmin GPS manuellt i handdatorn. Om du vill träna på att hitta menyer och funktioner inomhus, sätt gärna apparaten i läge Simulator. Waypoint och trackpoint är brytpunkt och spårpunkt på svenska, bearing och course är bäring och kurs. Navigering till trakt och provyta 1. Starta GPS-en och tryck på knappen FIND för att öppna sökmenyn. 2. Markera waypointsymbolen och tryck på ENTER för att öppna waypointsidan. 3. Välj en waypoint och tryck på ENTER. Välj GÅ TILL och tryck ENTER. 4. Tryck på knappen PAGE för att gå till kompassidan. 5. På kompassidan finns en kompassros, en bäringpekare och digitala fält Noggrannhet, Till Kurs, Distans t nä och Bäring. Den roterande kompassrosen visar din kompasskurs. Riktningspilen (bäringpekaren) visar riktningen (bäringen) till nästa waypoint i förhållande till din färdriktning. Kompassringen och riktningspilen arbetar oberoende av varandra för att ge information om färdriktning och riktningen till destinationen. Kompassringen är en elektronisk kompass som vid stillastående fungerar som en vanlig magnetkompass. Vid gång då en viss förutbestämd hastighet uppnåtts, använder GPS-en kursdata från GPS-systemet. En viss tid efter man stannat återgår kompassen till att arbeta som en magnetkompass. När den elektroniska kompassen är på visas en kompassymbol i statusfältet. Användning av den elektroniska kompassen Slå på eller av kompassen genom att hålla PAGE-knappen intryckt tills kompassymbolen visas i statusfältet. Stäng av kompassen när den inte behövs för att spara på batterierna. När kompassen används skall GPS-en hållas i våg. Innan kompassen används måste den kalibreras. Gå till kompassidan och tryck på MENY. Markera Kalibrera. Registrering av centrumpunkt med Garmin GPS Så snart provytans centrumpunkt är markerad skall man registrera dess faktiska koordinat. Tillvägagångssättet för detta är: 5. Stå vid centrumpunkten, håll nere "Enter"-knappen på GPS:en tills markeringssidan öppnas. 6. Tryck på menyknappen, välj "Average Location" varefter apparaten får ligga, fortfarande vid centrumpunkten, i minst 5 minuter innan registreringen slutförs 7. Under tiden som GPS:en ligger vid centrumpunkten kommer den att ta emot en signal i sekunden, minst 300 st. Dessa kommer att används av GPS:en för en medelvärdesberäkning varigenom en mer noggrann position för provytecentrum erhålls. OBS: Först därefter registreras nord- respektive ostkoordinat i datasamlaren.

47 Bilaga 1: Garmin GPS Inställningar för Garmin 60C Sx Om GPS-en förlorat inställningarna följ instruktionen nedan. Inställning av huvudmeny Gå till HUVUDMENY. Gå med piltangenten till INSTÄLLNING och tryck ENTER. Gå till SYSTEM och tryck ENTER. Välj följande inställningar: Text Language: Svenska GPS: Normal Egnos/Waas: Till Batterityp: Alkaliska eller NiMH Tappat extern spänning: Fortsätt vara på Waypointlarm: Från Tryck på QUIT för att lämna menyn. Gå till TID och tryck ENTER. Välj följande inställningar: Tidsformat: 24 timmar Tidszon: Stockholm Tidsskillnad: + 01 hrs 00min Sommartid: Auto Tryck på QUIT för att lämna menyn. Gå till ENHETER och tryck ENTER. Välj följande inställningar: Positionsformat: RT 90 Kartreferenssystem: RT 90 Distans/fart: Metrisk Höjd/vertikal fart: Meter (m/min) Djup: Meter Temperatur: Celsius Tryck: Millibar Tryck på QUIT för att lämna menyn. Gå till RIKTNING och tryck ENTER. Välj följande inställningar: Visa: Grader Nordlig referens: Sann Använd kompasskurs: 16kh i mer än: 90sec Tryck på QUIT för att lämna menyn.

48 48 Bilaga 1. Garmin GPS 60. Inställning av Kartsidan Gå till KARTSIDAN och tryck MENY, välj Kartinställningar. Gå med PILKNAPPEN i sidled för att flytta mellan symbolerna och upp eller ned för att välja funktionsfält. Generell kartinställning Gå till symbolen för Generell kartinställning och tryck MENY. Välj Återställ förval. Gå ur med QUIT. Kartinställning SPÅR Gå till Spårsymbolen och tryck MENY. Välj Återställ förval. Gå ur med QUIT. Kartinställning - Positioner Gå till Flaggsymbolen och välj följande grundinställningar: Kartpunkter: 800 km Egna waypoints: 800 km Gatumärke: 800 Km Landmärke: 800 km Kartinställning TEXT Gå till symbolen för Text och tryck MENY. Välj Återställ förval. Gå ur med QUIT. Inställning av Kompassidan Gå till KOMPASSIDAN och välj MENY. Välj Datafält och Visa 4 infofält. Välj Byt datafält och välj följande fält:gps noggrannhet, Till kurs, Distans till nästa och Bäring. Inställning av Färddatorsidan Gå till FÄRDDATORSIDAN och välj MENY. Välj Byt datafält. Välj följande åtta fält: Trippmätare, Maxfart, Bäring, Medelfart under rörelse, Till kurs, Distans till destination, Höjd och Total distans. Inställning av Satellitsidan Gå till SATELLITSIDAN och välj MENY. Välj Anv med GPS till och Norr Upp. Radering av waypoints En waypoint i taget 1. Tryck på FIND och välj Waypoints. 2. Välj den waypoint som skall raderas och tryck ENTER. 3. Markera alternativet Ta bort och tryck ENTER. 4. Markera alternativet Ja och tryck ENTER. Samtliga på en gång 1. Tryck på FIND och välj Waypoints. 2. Tryck på MENY och välj Ta bort. 3. Tryck på ENTER och välj Alla symboler. 4. Markera alternativet Ja och tryck på ENTER.

49 Bilaga 1: Garmin GPS Ladda upp koordinater till Garmin GPS 60CSx Starta GPS:en och anslut den till datorn med USB-kabeln. Starta GPS Utility ( Första gången du använder programmet kan du behöva ställa in vilken typ av anslutning som ska göras. Välj då Setup... under GPS i menyraden och se till att GPS make/interface mode är inställt på Garmin (USB) (se bild nedan). Type/Family bör vara inställd på GPSMAP och Model på 60C. Klicka OK. Under GPS i menyrader väljer du sedan Connect för att ansluta GPS:en. Längst ner i fönstret visas då ett meddelande om att GPS:en är ansluten. CONNECTED to GPSMap60CSX Software Version 4.10 via USB Öppna nu dbf-filen med koordinater för den ruta som ska laddas upp (Open... under File i menyraden).när filen öppnats får du upp en lista över alla provytors centrumpunkter för den aktuella rutan. OBS! Om inga siffror visas under Coordinate i listan är någon inställning fel. Knapparna uppe till höger i fönstret ska visar följande: [Info.][5 Sweden E/N][WGS 84] Är något alternativ fel så trycker du på den knappen och väljer rätt alternativ i listan. För att koordinaterna sedan ska visas måste du läsa in koordinatfilen på nytt! Klicka nu på Upload All-ikonen eller välj Upload all under GPS. Endast Waypoints behöver vara förkryssat i dialogrutan GPS Transfer, klicka sedan OK för att ladda upp koordinaterna till GPS:en. Koordinaterna laddas nu över till GPS:n och meddelandet Upload Completed ska komma upp längst ner till vänster i GPS Utility-fönstret.

50 50 Bilaga 2. Koordinatsystem, kompass & kartor. Bilaga 2: Koordinatsystem, kompass och kartor Det svarta rutnätet i kartexemplet (figur B1) är angivet i RT90, och siffrorna i kartramen anger koordinater var 5000:e meter. För den orange-markerade punkten i exemplet på bilden (figur B1) anges alltså i RT90 norr-koordinaten (x) = 6455 km ( m) och öst-koordinaten (y) = 1530 km ( m). För punkter som ligger mellan linjerna i rutnätet får man dra linjer vinkelrätt ut mot ramen, och skatta eller mäta avståndet från närmaste kilometersiffror. Figur B1. Kartexempel från Vägkartan som illustrerar hur koordinater anges. Kompassnavigering 1. Innan du startar lägger du kompassen på kartan med långsidan från den punkt där du befinner dig till den punkt som du vill nå (Figur B2), alltså med marschriktningspilen i den önskade färdriktningen på kartan. 2. Vrid kompasshuset tills "N" på den graderade ringen pekar mot norr på kartan. Kontrollera att linjerna i botten på kompasshuset är parallella med kartans meridianer (nord-sydlinjer). 3. Håll kompassen horisontellt i handen framför dig. Vrid din kropp tills den röda spetsen på kompassnålen pekar mot "N" i kompasshuset. Marschriktningspilen längst fram på kompassens linjalplatta visar nu rätt riktning mot färdmålet. Titta upp, ta sikte på ett terrängföremål i denna riktning och gå mot detta.

51 Bilaga 2: Koordinatsystem, kompass & kartor. 51 Figur B2. Navigering med kompass. Fältkartor För varje landskapsruta får inventeraren med sig tre typer av kartor. Vägkartan (se Figur B3) i skala 1: ger en översikt över regionen där rutan är belägen. Översiktskartan (se Figur B4) visar var provytorna är belägna inom landskapsrutan. För varje provyta finns också en Detaljkarta (se Figur B4 och B5). I denna karta framgår också flygbildspolygonernas markslagsgränser, om de berör provytorna (Figur B5), som stöd för positionering och eventuell delning av provytan. Som bakgrund finns ett ortofoto (infrarött eller färg) för att man lättare ska kunna orientera sig. Observera dock att ortofotot inte alltid är helt aktuellt. Figur B3. Exempel på Vägkarta, där kvadraten visar 5x5 km-rutan i vilken provytorna är belägna.

52 52 Bilaga 2. Koordinatsystem, kompass & kartor. Figur B4. Exempel på Översiktskarta och Detaljkarta. De gröna eller blå cirklarna anger provytornas läge. Detaljkartan visar provytans nummer med ortofoto som bakgrund Figur B5. Tre exempel på provytor som är delade i flygbild utifrån markslag (se Bilaga 3).