Naturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl. Lysekils kommun Komplettering öppen f.d. betesmark i östra delen

Transkript

1 Naturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl. Lysekils kommun Komplettering öppen f.d. betesmark i östra delen utförd för Stätten Gård AB Lysekil Thomas Andersson Oktober 2016

2 2 Inledning, metodik och tidigare dokumentation Denna inventering utgör en komplettering till Naturinventering i område vid Stätten, Evensås 1:6 m.fl., Lysekils kommun (Andersson, september 2016). Planområdet har under planarbetets gång utökats mot öster. Syftet med inventeringen är att undersöka vegetationens sammansättning samt göra en bedömning av naturvärden inom östligaste delen av planområde på Evensås 1:6 m.fl. fastigheter på Skaftö, se avgränsning på karta sid. 6. Inventeringen har utförts på uppdrag av Stätten Gård AB inför planer på förtätning av området samt indragning av kommunalt vatten och avlopp. Inventeringsområdet avgränsas i söder, sydväst och nordväst av mindre grusvägar. I västra centrala delen avgränsas området av en villatomt. I öster gränsar planområdet mot en bäck. Området utgörs till största delen av plan, öppen huvudsakligen gräsbevuxen mark som slås varje år. Inventeringsområdet har besökts vid tre tillfällen under september-oktober Vid fältbesöken har påträffade arter av kärlväxter noterats. I övrigt hänvisas till ovan nämnda naturinventering vad beträffar tidigare dokumentation m.m. i området. Resultat Öppen mark Det inventerade området består till största delen av öppen gräs- och örtbevuxen mark (se foton sid. 7) som sedan 1990 varje år maskinellt slagits av på sensommaren. Dessförinnan utnyttjades området som betesmark för hästar (uppgift från Robert Blom, Stätten Gård AB). Marken kan växtekologiskt ur fuktighets- och vegetationssynpunkt närmast beskrivas som en rödvensfriskäng med indikation på relativt riklig kvävetillgång. De mest förekommande arterna på den öppna marken var vid inventeringstillfällena: Rödven, hundäxing, smörblomma, revsmörblomma, ängssyra, kråkvicker, svartkämpar, vitklöver och (ogräs)maskros. Särskilt i den norra delen noterades även något mer fuktindikerande arter, bland andra strätta, älggräs och knapptåg. Bevuxen mark runt kanterna av den öppna marken I nordvästra delen av inventeringsområdet ligger en stenmur, mellan positionen X , Y och X , Y (se karta sid. 6 och foto sid. 8). På östra sidan om stenmuren växer en del slyartad vegetation, bestående av lågvuxna exemplar av brakved, ek, al samt ask (rödlistad, ArtDatabanken 2015, starkt hotad, framför allt på grund av spridning av askskottsjukan). Söder om stenmuren, intill en bergssluttning, och vidare mot sydöst intill en villaträdgård, växer en ridå av klen björk och asp med en undervegetation av asksly (se foto sid. 8), storlek ca cm. Intill bergssluttningen är marken mer näringsfattig med förekomst av kruståtel, blåbär och gullris. En ek (diameter, brösthöjd ca 45 cm) står intill stenmuren på västra sidan i positionen X , Y I kanten av bergssluttningen står ytterligare en ek av ungefär samma storlek i positionen X , Y I tunt jordtäcke på berget ses en del klen asp. På västra sidan av stenmuren, intill grusvägen, växer även med ca 10 meters mellanrum två exemplar av ask (diameter, brösthöjd ca 30 cm), (ses på fotot av

3 3 stenmuren, sid. 8). Längst i norr, intill kanten av grusvägen, växer ett bestånd av sötbjörnbär. Intill björnbärsbeståndet noterades bland annat kvickrot, luddtåtel, revsmörblomma, fyrkantig johannesört, nysört, slån och stenros. I ett något fuktigare parti nära grusvägen noterades videört och tuvtåtel. Inventeringsområdet avgränsas mot öster av en bäck med en frodig slyvegetation längs kanterna (se foto sid. 9). Slyvegetationen består framför allt av stubbskott av klibbal (höjd max. ca 2 meter) samt en del bindvide. Ett par trädsolitärer ses intill bäcken i den nordöstra delen (se foto sid. 9): en ask (diameter, brösthöjd ca 50 cm) i positionen X , Y samt en ek (diameter, brösthöjd ca 65 cm) i positionen X , Y Vid bäckens kanter ses, i partier där slyvegetationen är något glesare, bland annat brännässla, älggräs, mjölkört, tuvtåtel, lundgröe, humleblomster, fackelblomster, ängsfräken, majbräken och nysört. Där den öppna marken är som smalast, öster om villaträdgården närmast bäcken, växer snårvegetation på en längd av ca 15 m (N-S-riktning) och bredd ca 7 m (O-V), framför allt bestående av sötbjörnbär. Här växer även små exemplar av ek samt Salix. Närmast bäcken, strax öster om snårvegetationen med björnbär, finns ett något torrare parti med förekomst av grusstarr, vitmåra, gulmåra, åkerfräken, renfana och ljung. I ett smalt stråk som sträcker sig över den öppna marken mellan bäcken och villaträdgården växer hallon samt inslag av sötbjörnbär (se foto sid. 10). Andra arter som noterades här var rödven, kråkvicker, grässtjärnblomma och fyrkantig johannesört. Längre söderut, intill bäcken i positionen X , Y , växer en solitär ek, (diameter, brösthöjd ca 55 cm), se foto sid. 11. Längs ett grävt dike som anlagts för dränering av en grusväg på södra sidan av det inventerade området noterades älggräs, fackelblomster, sumpmåra, knapptåg och gulvial (se foto sid. 7). I sydvästligaste hörnet av det inventerade området, intill där vägen delar sig mot norr och öster, växer ytterligare en solitär ek (diameter, brösthöjd ca 50 cm). Norr om denna ek växer, intill vägen i kanten mot ett mindre, grävt dike, några björkar med brösthöjdsdiameter ca 30 cm. Sammanfattning bedömning av naturvärden Den öppna ytan av inventeringsområdet utgörs av mark som användes för hästbete fram till 1990, varefter området slagits av maskinellt varje sensommar. Vegetationens nuvarande sammansättning tyder på ökad kvävetillgång i marken under senare årtionden. Inga indikatorarter för hävdad ogödslad mark (lågvuxna gräs och örter) påträffades under inventeringen. Istället dominerar en trivialiserad flora med kvävegynnade konkurrensstarka relativt högvuxna arter av gräs och örter utan något särskilt naturvärde. Stenmuren i den nordvästra delen av inventeringsområdet (se foto sid. 8) gränsar mot jordbruksmark och omfattas därmed av biotop/områdesskydd (se Miljöbalken 7 kap. 11 samt bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt Miljöbalken, se även Naturvårdsverket 2014). Stenmuren bedöms ha visst naturvärde (naturvärdesklass 4; naturvärdesobjekt med viss betydelse för biologisk mångfald, jfr SIS. 2014a). Stenmuren ska lämnas orörd vid en exploatering, alternativt får dispens från biotopskyddet sökas hos Länsstyrelsen om ingrepp planeras i någon del av muren.

4 Bäcken samt dess kanter i områdets östra del utgörs av en skyddad biotop med visst naturvärde, på samma sätt som stenmuren (se ovan). Avsikten bör vid en exploatering av området vara att bevara bäcken och dess hydrologiska förhållanden i sin nuvarande form. Det grävda, delvis igenvuxna diket längs grusvägen längst i söder (se foto sid. 7), samt diket i sydväst intill den asfalterade vägen (se foto sid. 11), har som syfte att dränera marken vid vägen intill och omfattas därmed inte av något generellt biotop/områdesskydd. De trädsolitärer av ask (rödlistad) och ek som kantar det inventerade området bör så långt möjligt bevaras. 4

5 5 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Naturvårdsverket Småvatten och våtmark i jordbruksmark. Swedish Standards Institute, SIS. 2014a. Svensk standard SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SIS Förlag AB, Stockholm

6 Inventeringsområdet i östra delen av Evensås avgränsat av grön streckad linje. Stenmur: Röd streckad linje. Bäck: Blå streckad linje. 6

7 7 Fotografier av växtmiljöer i inventeringsområdet Öppen mark i södra delen av det inventerade området, slås maskinellt på sensommaren varje år. Sydligaste delen av det inventerade området, bevuxet dike intill grusväg.

8 8 Stenmur i norra delen av inventeringsområdet med trädsolitärer av ask. Öppen relativt fuktig mark som slås regelbundet i norra delen av inventeringsområdet, t.h. ridå av björk och asp med undervegetation av asksly.

9 9 Inventeringsområdet avgränsas mot öster av en bäck med en frodig slyvegetation/stubbskott av klibbal längs kanterna. Trädsolitärer av ask och ek längs bäcken i norra delen av inventeringsområdet.

10 10 Där den öppna marken är som smalast, öster om villaträdgården närmast bäcken, växer snårvegetation av framför allt sötbjörnbär. I ett smalt stråk som sträcker sig över den öppna marken mellan bäcken och villaträdgården växer hallon samt inslag av sötbjörnbär,

11 11 Intill bäcken i södra delen av inventeringsområdet växer en solitär ek. Diket i sydväst intill den asfalterade vägen har som syfte att dränera marken vid vägen. En solitär ek växer i hörnet.