Ny gräsmarksövervakning via LillNILS. Urban Gunnarsson, Helena Rygne och Anders Glimskär

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ny gräsmarksövervakning via LillNILS. Urban Gunnarsson, Helena Rygne och Anders Glimskär"

David Ekström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Ny gräsmarksövervakning via LillNILS Urban Gunnarsson, Helena Rygne och Anders Glimskär

2 Vilka behov av gräsmarksövervakning finns idag? Behov av ett övervakningssystem som följer utvecklingen i jordbruksmarkerna Kvantitativt och kvalitativt En metodik som följer upp miljömålen Ett sätt att beskriva den gröna infrastrukturen i gräsmarkerna Förbättrad kunskap om gräsmarkernas ekosystemtjänster

3 Preciseringar i miljömålet ett rikt odlingslandskap som berörs 3. Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna 4. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker, slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. 5. Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer 7. Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig 8. Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden 10. Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionell skötsel är bevarade eller förbättrade

4 Bakgrund: Upplägg NILS och LillNILS 631 landskapsrutor fördelade över 10 strata

5 Flygbilds-tolkning i LillNILS Avgränsning av gräsmark där provytor läggs ut Kartskikt för åkermark inför småbiotopinventeringen

6 Provyte-inventering i LillNILS Jämförbar metodik med NILS och Ä&B-uppföljning Utslumpning inom gräsmarkspolygoner

7 Provyteprotokoll Ruta Provyta Ruta Provyta Ruta Provyta Markslag Tillgänglighet Markanvändning x = val x = val 1: dom, 2: u-o Seminat. fodermark Skog på naturmark Tillgänglig Ingen Hävdad Utan påv Väx. gröda Bete Ohävdad Med påv Förbud Slått.foder Block/häll Igenväxn Hinder Slått/klipp Åkermark/tidigare Sump opåv Ras/brant Andra djur Åkerbruk Sump påv Översväm. Plöjd/sådd Bete Sump igen Otill.våtm. Ann.gröda Obrukad Semiakvatisk mark Nära tomt Slåttervall Tid. bete Myr Bebyggt Betesvall Tid. obruk Limn.myr Motorväg Annan odl. Anlagd mark Fuktmark Hot/avvis. Jordb.drift Jordbruk Strand Övr. jordb. Transp Akvatisk yta Åtgärd/påverkan Väg/järnv. Bebygg Utom myr % av yta Övr. transp Industri I myr Ingen Boende Rekreation Röjn/avv Offentlig Annan öppen Plantering Kommers. Block/häll Dikning Kyrkogård Naturlig Tramp/män Industri Mänsklig Tramp/djur Kraftledn. Körskador Täkt Djurslag Markbered Upplag x = val Bränning Golfbana Inga djur Röjavfall Camping Nöt Annan dep. Badplats Får Delningståg Hästar Okänt/övr Riktning Avstånd Delning dm dm dm dm dm Riktning Avstånd Delning dm dm dm dm dm Provytedelning Park/allm. Motion Skogsbruk Anl. damm Militärt Buskar Träd Stora arter Diff Tät Höjd Diff Tät Höjd Diff Tät Höjd Döda lövbuskar Tall Örnbräken En, levande Bergtall Brännässla En, död Cembratall Nord. stormhatt Viden, delvis Contortatall Smörbollar Glansvide Övriga tallar Älgört Rip/ull/lappvide Lärk Lupiner Pors Gran Jättebalsamin Dvärgbjörk Främ. Picea Mjölkört Hassel Ädelgr. Abies Strätta Berberis Idegran Kvanne Vinbär Övr. främ. barr Jätte-/tromsöloka Krusbär Björkar Kanad./höstgullris Måbär Asp Torta Spirea Övriga popplar Veke-/knapptåg Hallon Ekar Jättegröe Blåhallon Bok Rörflen Björnbär Hästkastanj Vass Vresros Ask Kaveldun Rosor övriga Almar Säv/blåsäv Tok, ölandstok Lindar Ag Häggmisplar Lönn Norrlandsstarr Oxbär Tysklönn Tuv/stylt/bunkestarr Slån Avenbok Vasstarr Harris Fågel/sötkörsb. Flask-/blåsstarr Benved Hägg Trådstarr Getapel Plommon Vattenklöver Brakved Apel Blåtåtel Tibast Päron Myrlilja Havtorn Klibbal Skogskornell Gråal Videkornell Sälg >20 mm Murgröna Pilar/jolster >20 Liguster Rönn Syren Oxlar Druvfläder Övriga lövträd Fläder Olvon Snöbär Kaprifol Skogstry Blåtry Övriga buskar Markfuktighet x = val Torr Frisk Frisk-fuktig Fuktig Blöt Vegetationshöjd % av yta Låg 0-5 cm Medel 5-15 cm Hög >15 cm Tuvor Annat, ej gräs Fältskikt Blomrikedom promille % av yta Täckning skyltande Örter % av täckn skylt Ormbunkar Andel tistel/vädd/klint Fräken Lumrar Ris Smalb.gräs Bredb.gräs Starr Övr.graminider Bottenskikt Vitmossor Stor björnmossa Brunmossor Övr. mossor Renlavar Övr. busklavar Bladlavar mark Bladlavar sten Sten/block/häll Mineraljord/grus Humus/torv Hårdgjord/belagd Vattenyta Annat till 100% Myrvegetation Ristuvor Fastmatta Mjukmatta Lösbotten Sumpkärr % av yta Annat % av yta Småprovytor myr Hjortron Kråkklöver Sileshår Vattenklöver Blåtåtel Flask-/blåsstarr Trådstarr Tuvull Vass Ängsull Odon Rosling Skvattram Tranbär Myrbjörnmossa Praktvitmossa Rostvitmossa Små röda vitmoss Sotvitmossa Stor björnmossa Tallvitmossa

8 Län som deltagit Gräsmarker Småbiotoper

9 Utvidgad gräsmarksövervakning ÄoB Saknas en massa gräsmarker! LillNILS gräs (övriga gräsmarker på jordbruksmark)

10 Utvidgad gräsmarksövervakning ÄoB LillNILS gräs Övrigt gräs

11 Gräsmarkernas gröna infrastruktur Utvidgad gräsmarksövervakning ÄoB LillNILS gräs Övrigt gräs

12 Småbiotoper i och intill jordbruksmark (5 m från kanten) Total-kartering inom 3x3 km ruta Kant mot åkermark Kant mot betesmark Diken Bärande träd och buskar Stenmurar och rösen Skyddsvärda träd

13 Utvecklingsarbete Ett typiskt dike! Det här är väl inget dike? Småbiotoper Gräsmarker

14 Utvecklingsprojekt 2013 Småbiotoper Gräsmarker Ta fram metodik för utvidgad gräsmarksövervakning (gräsmarkstyper + geografiskt) Ett program för övervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur Utvärdering av befintlig övervakning i LillNILS

15 Jordbrukslandskapet m.fl. typer Vägomr. + andra infrastrukturer Ledningsgator + patrullstig Åkermark (som idag) Gräsmarker Vägområden och järnvägar Gräsmarker Fältinventering provytor Småbiotoper Fältinventering i linje/kant. Flygbildstolkning tillägg ( t.ex. viss extensivt skött mark o strandängar) Flygbildstolkning tillägg (vägar + kraftledningar) Flygbildstolkning av åker- och gräsmark (typklassning, arealer, kanter)? NILS?

16 Resultat av utvecklingsprojektet hittills (1) Skräddarsydd och testad metodik för fält- och flygbildsinventering avgränsningskriterier och arbetsflöden Flygbildsinventeringen allt viktigare som urvalsram och datakälla Både kvalitet (växter och vegetation i olika gräsmarker, skötsel), kvantitet (arealer) och rumsliga mönster (grön infrastruktur) Möjlighet att välja ambitionsnivå enbart flygbildsinventering eller även fältinventering

17 Resultat av utvecklingsprojektet hittills (2) Enighet om urval av gräsmarkstyper relevant för hela Sverige Jordbruksmark, strandängar, infrastrukturbiotoper, kantmiljöer, gårds- och parkmiljöer, viss igenväxningsmark Tydlig samordning mellan flera nationella myndigheter Gemensam plattform ger utvecklingsmöjligheter t.ex. samarbete kring äldre flygbilder

Exempel på rumsliga frågor (gräsmarker) Vilka gräsmarkstyper försvinner och vilka hävdas i landskapet? Hur isolerade eller fragmenterade är naturbetesmarkerna?

18 Exempel på rumsliga frågor (gräsmarker) Vilka gräsmarkstyper försvinner och vilka hävdas i landskapet? Hur isolerade eller fragmenterade är naturbetesmarkerna? Vilka remsor, åkerkanter och diken är möjliga spridningsvägar? (läge, bredd, kvalitet) När, hur och var utgör ledningsgator, vägslänter och hyggen alternativa livsmiljöer?

19 Mer info på:

20 Exempel på arter i gräsmarksprovytor

21 Registrerade småbiotoper

22 Åkerkanter som indikator (meter / ha åkermark) (storlek, flikighet, brukningshinder) Area Kantlängd Kantindex 50 hektar 4000 m 80 m/ha Area Kantlängd Kantindex 20 hektar 4000 m 200 m/ha

23 Kantindex som indikator för småbiotoper

Relevanta dokument

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper