Resultat för gräsmarker

Transkript

1 Resultat för gräsmarker

2 Län, regioner och produktionsområden slättbygd mellanbygd skogsbygd

3 Markslagsindelning (flygbild) för Reviderat skikt baserat på Jordbruksverkets Blockdatabas Underlag för utlägg av provytor och stöd för kartering av småbiotoper Markslag Beskrivning Ägoslag Gräsmarker Småbiotoper 1 Åker/vall, brukad Åker x 2 Åker/vall, igenväxande Åker x x 3 Betad/slåttrad åkermark, hävdad Åker x x 4 Betad/slåttrad åkermark, igenväxande Åker x x 5 Betes-/slåttermark, hävdad Bete x 6 Betes-/slåttermark, igenväxande Bete x

4 Nya markslag även grund för nytt provyteutlägg (och andra uppdrag) Terrester seminaturlig fodermark Hävdad betes- och slåttermark Ohävdad betesoch slåttermark Betespräglad block- och hällmark Åkermark och tidigare åkermark Åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad åkermark Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad tidigare åkermark Åkermark med åkerbruk/vall Anlagd mark utom åkermark Transportområde Bebyggelseområde Jordbruksområde Industriområde Rekreationsområde Terrester naturmark utom skog Naturlig block- och hällmark Annan mark präglad av hårt klimat och/eller naturlig störning Annan mark präglad av mänsklig störning eller markanvändning Naturmark med skog och/eller skogsbruk Terrester mark med tydliga spår av skogsbruk Terrester mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk Terrester mark med skog av igenväxningskaraktär Semiakvatisk mark med tydliga spår av skogsbruk Semiakvatisk mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk Semiakvatisk mark med skog av igenväxningskaraktär Semiakvatisk Akvatisk yta naturmark utom skog Torvbildande mark (myr) utom stränder Torvbildande mark (myr) vid stränder Icke-torvbildande mark utom stränder Icke-torvbildande mark vid stränder Semiakvatisk mark präglad av mänsklig störning eller markanvändning Akvatisk yta utom myrmosaik Akvatisk yta i myrmosaik Åkermark+betesmark Övriga gräsmarker Myrar Övriga våtmarker Hällmarkstorrängar Måste omkodas från andra fältvariabler för års fältdata + bedömdes i fält Marktäcketyp 2. Markanvändning 3. Historisk markanvändning 4. Åtgärder/påverkan (= skogsbruksåtgärder) 5. Skogsmark 6. Trädtäckning, busktäckning 7. Myrvegetation, fastmark/torvmark 8. Jordmån (= hällmark)

5 Arealer av alla markslag Kodat från andra provytevariabler, fördelat på regioner och inom/utanför TUVA-objekt Skog är ofta träddungar i betesmark Anlagd mark och annan mark är ofta vägar, tomter m.m i delade kantprovytor men också svårklassificerade provytor!

6 Arealer av åkermark och betesmark 1. Sammanslagning Arealen åkermark är (förstås) större utanför än inom TUVA Hävdad betesmark i skogsbygd är till stor del utanför TUVA!

7 Areal av hävdad betesmark Sammanlagt är arealen hävdad betesmark utanför TUVA nästan exakt lika stor som inom! Detaljerad indelning ger stora medelfel Figur. Skattad areal hävdad betesmark, uppdelat på produktionsområde och med eller utan TUVA.

8 Areal gräsmark per län Kronoberg: Stor andel hävdad betesmark utanför TUVA Uppsala: Stor andel hävdad betesmark Örebro: Stor andel betad åkermark

9 Trädtäckning indelat i klasser Skattad area med olika trädtäckning, uppdelat på län och inom/utanför TUVA-objekt Täckningsgrad (%) Täckningsgrad (%)

10 Vegetationshöjd i klasser fördelat på markslag Årstidsberoende för vegetationshöjd: Stor andel högvuxen vegetation i ohävdad mark Ingen skillnad i vegetationshöjd utanför (U) eller inom (M) TUVAobjekt Stor andel lågvuxen vegetation i hävdad betesmark

11 Betesdjur Fördelat på markslag och region Större andel av hästarna går på åkermark Större andel av hästarna finns i Svealand

12 Arealer av naturtyper i hävdad betesmark Hävdad betesmark Slättbygd Hävdad betesmark Skogsbygd Större andel silikatgräsmark och fuktäng i hävdad betesmark inom TUVA Mycket trädklädd betesmark utanför TUVA i skogsbygd 1230 Havsklippor 1630 Strandängar vid Östersjön 6270 Silikatgräsmark 6412 Fuktäng (silikatmark) 7140 Öppen myr 8230 Hällmarkstorräng 9070 Trädklädd betesmark Kultiverad gräsmark + tuvtåteläng 9999 uppfyller inte kraven för naturtypsklass. Större andel ickenaturtyp i hävdad betesmark utanför TUVA

13 Arealer av naturtyper i alla markslag Kultiverad gräsmark finns mest utanför TUVA (= åkermark) 1230 Havsklippor 6270 Silikatgräsmark 6412 Fuktäng (silikatmark) 8230 Hällmarkstorräng 9070 Trädklädd betesmark Kultiverad gräsmark + tuvtåteläng 9999 uppfyller inte kraven för naturtypsklass. Om man tar med alla markslag är arealen (och andelen) silikatgräsmark större utanför TUVA!

14 Icke-skyddsvärda naturtyper Fördelning på markslag (antal provytor)

15 Skillnader i artsammansättning Funktionen adonis i R-paketet vegan Inom och utanför TUVA Markslag N F p Anlagd mark 14 0,94 0,8 Annan öppen mark 22 1,3 0,2 Brukad åkermark 23 -* -* Hävdad betesmark 241 3,2 <0,001 Obrukad tidigare åkermark 29 -* -* Obrukad åkermark 52 1,6 0,02 Ohävdad betesmark 35 1,7 0,04 Skog 100 1,3 0,2 Tidigare åkermark med bete 23 0,9 0,5 Åkermark med bete 123 2,3 0,02 Inom och utanför skyddsvärda naturtyper Markslag F p-adonis Annan öppen mark 1,8 0,054 Hävdad betesmark 2,6 0,003 Obrukad tidigare åkermark 0,9 0,541 Ohävdad betesmark 1,4 0,109 Tidigare åkermark med bete 2,0 0,019 Åkermark med bete 2,4 0,018

16 Samband mellan naturtyp och näring+fuktighet Medelvärde av Ellenbergs indikatorvärde för kärlväxter i småprovytor Silikatgräsmark är oftare näringsfattig och torr Ej naturtyp är oftare näringsrik eller fuktig Kultiverad gräsmark är nästan alltid näringsrik och frisk

17 Indikatorvärden för artförekomst i TUVA Signifikanta indikatorarter (IndVal) inom/utanför TUVA i hävdad betesmark. Ett indikatorvärde på 1 innebär att en art finns i alla provytor i endast en klass. Art TUVA Indikatorvärde p Midsommarblomster Utanför 0,2637 0,001 Brännässla Utanför 0,1173 0,021 Ängs/skogskovall Utanför 0,1173 0,03 Stenbär Inom 0,3041 0,012 Stagg Inom 0,2518 0,024 Navellavar Inom 0,2034 0,001 Fetknoppar Inom 0,1576 0,002 Filtlavar Inom 0,1576 0,002 Daggkåpor Inom 0,1525 0,022 Ängshavre Inom 0,1525 0,032 Tuschlav Inom 0,1327 0,002 Väggmossa Inom 0,1205 0,049 Bockrot Inom 0,1138 0,003 Älgört Inom 0,1138 0,003 Kruståtel Inom 0,0852 0,006 Vanlig smörblomma Inom 0,0674 0,002 Rödkämpar Inom 0,0558 0,029 Knippfryle Inom 0,0478 0,03 Jungfru Marie nycklar Inom 0,0449 0,013

18 Positiva indikatorarter Ä&B fuktighet Andel av provytor/delytor i hävdad betesmark. Siffror ovanför staplar visar antalet ytor för varje klass Markant större mängd positiva indikatorer inom TUVA i frisk mark

19 Positiva indikatorarter Ä&B naturtyp Antal arter per provyta (totalt antal över tre småprovytor) och Antal registreringar av Ä&B-indikatorer (summa av förekomster i nio provytor) I hävdad betesmark är naturtypsklassade ytor generellt mer artrika än icke-naturtyp Obetydlig skillnad för totalt artantal inom och utanför TUVA Större förekomst (antal * frekvens) av Ä&B-arter i silikatgräsmark inom TUVA!

20 Multipel regression för artrikedom Antal arter för kärlväxter, mossor och lavar i hela provytan (baserat på innehåll i tre småprovytor) Urvalet av oberoende variabler (av totalt 23 testade) baseras på Bayesian Information Criteron (BIC) (Kindström 2015). R adj = 0,366 (d.v.s. 37 % förklaringsgrad). Oberoende variabel β (SE)β p-värde samband Intercept 2,2380 0,2693 <0, % veg.höjd 0-5 cm 0,0037 0,0010 0, Buskskikt % 0,0647 0,0145 <0, (Buskskikt) 2-0,0009 * 0,0002 0, log(triviala lövträd) -0,1294 0,0342 0, Indikatorvärde Fuktighet -0,1938 0,0409 <0, Indikatorvärde Näring -0,1946 0,0238 <0, Hävdad betesmark (ja/nej) 0,1644 0,0799 0, Röjning av träd och buskar (ja/nej) 0,5771 0,2411 0, Andel jordbruksmark inom 500 m radie 0,3586 0,1602 0,0259 +

21 Exempel på linjära och kvadratiska samband i regressionsanalys β p Buskskikt % 0,0647 <0, (Buskskikt) 2-0,0009 * 0, Artantal 0 Täckning av buskar

22 Mängd jordbruksmark i omgivande landskap Klassning av areal jordbruksmark (åkermark + betesmark) och enbart betesmark i 1500 m radie kring provytor Stor andel av provytorna i slättbygd har mycket liten andel jordbruksmark i omgivningen Obetydlig skillnad i mängd betesmark mellan regionerna

23 Träd, buskar och negativa indikatorer i hävdad betesmark Indelning efter omgivande landskap inom 500 m radie Negativa indikatorarter: Örnbräken Brännässla Älgört Veke-/knapptåg Rörflen Vass

24 Artantal per småprovyta och per provyta i hävdad betesmark Indelning efter omgivande landskap inom 500 m radie

25 Slutsatser om gräsmarker 1. Fördelningen mellan markslag skiljer sig mycket mellan länen, men medelfelen på länsnivå är stora 2. Vissa provytor har avvikande markslagsklass ( skog, anlagd mark ), vilket delvis beror på t.ex. kantprovytor, men också på svårigheten att klassa markslag i efterhand utifrån variabler. 3. Det finns lika stor areal betesmarker utanför TUVA som innanför, även sådana med hög kvalitet (naturtyp: silikatgräsmark) 4. I Kronobergs län är en mycket stor andel av betesmarkerna utanför TUVA, vilket påverkar resultaten för hela skogsbygdsregionen 5. Naturtypsklassade ytor (främst silikatgräsmark) har betydligt fler arter av positiva Ä&B-indikatorer, även när man tar hänsyn till markslag. Starkt samband med näring och fuktighet 6. En regressionsanalys för artantal visar många signifikanta samband, som stämmer med det förväntade (träd, näring, vegetationshöjd, röjning, omgivande landskap). Den totala förklaringsgraden är dock inte så hög. 7. Det finns en svag tendens att artrikedomen påverkas av mängden betesmarker i omgivningen 8. En mer fullständig artlista skulle förbättra möjligheten till klassning och indikatoranalys avsevärt