Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Transkript

1 Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer Lill-NILS Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

2 NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Övervakning av förutsättningar för biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv Startade 2003 vid SLU i Umeå Ett av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram Ingår i SLUs Fortlöpande Miljöanalys Kombination av flygbildstolkning och fältinventering av alla landmiljöer

3 Syftet med NILS Uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Bas för nationella policybeslut Internationell rapportering (inkl. Habitatdirektivet) Plattform för annan miljöövervakning Forskning

4 Design 631 permanenta landskapsrutor (5x5 km) Stratifierat utlägg, 10 strata Femårigt omdrev varje år inventeras en femtedel av alla rutor. Dimensionerat för skattningar på nations- och regionnivå (ej länsnivå)

5 Länsstyrelsernas motiv för samverkan med NILS Länsstyrelserna SKA bedriva miljöövervakning och följa upp regionala miljömål Resurserna för regional miljöövervakning är emellertid knappa Samverkan med nationella miljöövervaknings- program kan vara kostnadseffektivt NILS täcker in alla terrestra naturtyper

6 Motiv för samverkan mellan länsstyrelser Regionala miljömål i olika län är ofta formulerade på samma sätt De flesta naturtyper följer inte länsgränserna bättre uppföljning vid samarbete Samverkan mellan länsstyrelser är kostnadseffektivt

7 Processen - översikt 2002: Förtätning av stickprovet, med nya länsrutor? DYRT även vid samverkan med andra län. 2006: Gemensam ansökan om utvecklingsmedel för projektet Hur kan NILS användas inom regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning? 2007: Projektet påbörjas = början till Lill-NILS 2008: Utvecklingsarbetet fortsätter 2009: Första inventeringen i Lill-NILS genomförs

8 Projektmål Välja ut prioriterade variabler, frågeställningar och inventeringsmoment Utreda metoder och kostnader Utforma design och organisation

9 Projektorganisation 2007 Uppdragsgivare Naturvårdsverket Länsstyrelsegruppen Örebro, Stockholms, Östergötlands, Värmlands och Västmanlands län Projektansvarig: Helena Rygne, Örebro län Referensgrupp Naturvårdsverket Jordbruksverket Riksantikvarieämbetet Skåne, Dalarnas och Jönköpings län Linköpings universitet NILS arbetsgrupp

10 Arbetsgång - Dialog NILS: Läs Analys av informationsbehov för NILS (Essen m fl 2004) och koka ihop variabellistan till kortare lista! LST-gruppen: Nej, vi utökar med egna variabler i stället! NILS: Nej, det blir för många! Vad är viktigast för er? LST-gruppen: Ok, vi kollar med våra kollegor på respektive länsstyrelse och återkommer med en kortare lista. NILS: Då grupperar vi dem i olika teman, så här t ex:

11 Dialog forts. 1. Areella markslag 2. Landskapsmönster 3. Kantzoner 4. Kust och tätort 5. Småbiotoper 6. Skyddsvärda träd 7. Organismer

12 Dialog forts. LST-gruppen: Vi tror att det räcker med tre teman : 1. Areella markslag (särskilt jordbrukslandskap, våtmarker och strandnära miljöer) 2. Småbiotoper och skyddsvärda träd i jordbrukslandskapet 3. Landskapsmönster (mångformighet i jordbrukslandskapet och fragmentering av naturtyper)

13 Små arbetsgrupper för varje tema Vad ska övervakas? Vilken metodik? Vad behöver utvecklas?

14 Resultat 2007 Jordbrukslandskapet Gräsmarker Myrar Stränder Skog Träd- och buskskikt, mossor m m Exploatering Småbiotoper Exploatering Vegetationsstruktur, markstörning m m Åkrar Mångformighet Fragmentering/ konnektivitet Fragmentering/ konnektivitet Fragmentering/ konnektivitet Ovanliga lövskogstyper Strandnära skogar Fragmentering/ konnektivitet

15 2008 Direktiv från Naturvårdsverket: Revidering av alla regionala miljöövervakningsprogram Fokus på uppföljning av regionala miljömål Lämpligt att bygga på nationella miljöövervakningsprogram Fördel om länsstyrelser samarbetar om regional miljöövervakning = gemensamma delprogram Helt i linje med Lill-NILS!

16 Ny organisation 2008 Uppdragsgivare Naturvårdsverket Huvudprojektgrupp Helena Rygne, Örebro län Anna Allard, SLU Klara T Rosenström, Stockholms län Johan Wretenberg, Örebro län Anders Glimskär, SLU Referensgrupp Areella markslag (gräs, myrar, skog) Johan Wretenberg, T län Anders Glimskär, SLU Karin Terä, SLU Småbiotoper/skyddsvärda träd Anders Glimskär, SLU Johan Wretenberg, T län Karin Terä, SLU Stränder Klara T Rosenström, AB län Merit Kindström, SLU Landskapsmönster Marcus Hedblom, SLU

17 Aktiviteter 2008 Areella markslag: Delades upp i två delprojekt; Myrar och Gräsmarker Urval av marktyper och variabler Beräkning av stickprovsstorlek Samordning med Terrester Habitatuppföljning Avgränsning av myrar test av flygbildstolkning

18 Aktiviteter 2008 forts Småbiotoper: Urval av småbiotoper och variabler Avgränsning av jordbrukslandskap och åkerlandskap Flygbildsinventering och fälttester i Närke, Västmanland och Uppland

19 Aktiviteter 2008 forts Stränder: Avgränsning av frågeställningar Förslag på variabler och metoder Landskapsmönster: Kunskapssammanställning Förslag på möjliga analyser

20 Information och samverkan Möten med alla länsstyrelser presentation av Lill-NILS Möten med länsstyrelser i Mellansverige Nära samarbete med Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet

21 Nuläge Fyra gemensamma delprogram (Landskapsmönster kommer i ett senare skede) Skarp inventering har gjorts av Myrar, Gräsmarker och Småbiotoper Fortsatt metodutveckling av Stränder, ev inventering 2011

22 Vilka är med idag och vad kostar det? Småbiotoper (50 tkr per län och år) Gräsmarker (70-80 tkr per län och år) Örebro Örebro Örebro Myrar (50 tkr per län och år, 25 tkr för D län) Västmanland Västmanland Västmanland Uppsala Uppsala Uppsala Stockholm Stockholm Stockhom Södermanland Kronoberg Södermanland Östergötland Jönköping Skåne (från 2010)

23 Design och utförande Gräsmarker som exempel Utgår från NILS befintliga 5x5 km-rutor (ingen förtätning av rutor) Urval av provytor genom flygbildstolkning med punktgittermetodik i hela NILS-rutan Punktgittertolkning med betydligt tätare grid än THUF (800 punkter per ruta) Enklare tolkning än THUF 16 provytor i gräsmarker i varje ruta, inventeras med ordinarie NILS-metodik

24 Gräsmarker som exempel, forts. Varje år inventeras 1/5 av provytorna, precis som i NILS Variabler: Areal, hävdstatus, träd- och buskskikt, föryngring av träd m m Rapportering minst vart femte år Kompletterar NILS uppföljning av ängs- och betesmarker ALLA typer av gräsmarker finns med

25 Läs mer i Rygne H (red.) Metodutveckling för regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning via NILS. Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr. 2009:25. Rygne H (red.) Hur kan NILS användas inom regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning? - Rapportering av ett utvecklingsprojekt inom den regionala miljöövervakningen Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr. 2008:24.