PM: Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM: Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet"

Transkript

1 Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för landskapsanalys Anders Glimskär, Helle Skånes, Merit Kindström Sida 1(30) PM: Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet Projektrapport till Länsstyrelsen i Örebro län (att. Helena Rygne), Överenskommelse Nr (utvecklingsprojektet Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet ) 1 Sammanfattning Detta projekt belyser möjligheten att utvidga den regionala miljöövervakningen av gräsmarker till alla gräsbärande miljöer i landskapet, med viss tonvikt på jordbrukslandskapets värden. Denna helhetssyn är viktig för bland annat insektsgrupper beroende av pollenkällor, sandblottor och en variationsrik, öppen och solexponerad miljö. Vi vill uppnå detta genom att utveckla metodiken för flygbildsinventering så att den både kan vara grund för provyteutlägg och i sig själv ge en relativt detaljerad bild av gräsmarkernas totala förekomst i landskapet. Som grund för urvalet av gräsmarkstyper har länsstyrelserna i projektet tagit fram en förteckning med förslag till gräsbärande marker som är av intresse. Vi har sedan i samråd arbetat vidare med urvalet för att få fram tydliga urvalskriterier och ett förslag till praktiskt genomförbar metodik. Vi föreslår att följande fyra huvudgrupper av gräsbärande marker (strata) används som grund för designen: 1. Åkermark (bete/slåtter) och tidigare åkermark (utom brukad åkermark) 2. Betes- och slåttermark samt gläntor i hagmarksartad skog 3. Övrig jordbruksmark (gårds- och åkernära miljöer) samt anlagd mark med gräs (vägslänter, golfbanor, parker) 4. Hyggen och extensivt skött naturlig mark (skidbackar, övningsområden, ledningsgator) Vissa gräsbärande marker föreslås bara karteras i flygbild, utan fältbesök (t.ex. intensivt skötta, anlagda gräsytor) och andra, som ofta ligger insprängda i en mosaik med andra markslag har en förenklad kartering med punktgittertolkning som grund för provyteurval (t.ex. gårds- och bebyggelseområden). I vårt grundförslag föreslår vi att linjära och punktformiga element (smala vägslänter, t.ex.) inte ingår, eftersom de inte lämpar sig för polygonavgränsning och för utlägg av provytor av den typ som NILS och LillNILS gräsmarker har idag. Vi antyder dock möjligheten till mer ambitiösa alternativ, där man med olika metoder kan uppskatta mängden av sådana element, som tveklöst har stora arealer totalt sett i landskapet. Exempelvis skulle den metodik som används för linjekorsningsinventering i NILS kunna komma till användning. Postadress Besöksadress Tel. E-post Umeå Skogsmarksgränd anders.glimskar@slu.se

2 2 Inledning Den regionala miljöövervakningen av gräsmarksmiljöer via NILS (Rygne 2009, Andersson & Glimskär 2011) ger på sikt stora möjligheter till analyser för uppföljning av de kvalitetsinriktade delarna av de aktuella miljömålen. Alla gräsmarker och småbiotoper som inventeras är lägesangivna, vilket tillsammans med kunskaper om olika arters spridningsbiologi kommer att göra det möjligt att beskriva tillståndet och utvecklingen för spridningsmöjligheter mellan värdekärnor i jordbrukslandskapet. Övervakningen startade 2009 och det är viktigt att i ett tidigt skede, men ändå med ett par års erfarenhet, göra en utvärdering av metodiken. Detta för att på bästa sätt kunna använda data till relevanta framtida analyser för uppföljning av miljömål, och som grund för utvärdering av styrmedel med syfte att bevara och stärka biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Länsstyrelserna som deltar i den regionala övervakningen har lyft fram behoven av att följa alla gräsmarksmiljöer i landskapet, med tonvikt på sådana miljöer som har stor betydelse för bland annat insektsgrupper beroende av pollenkällor, sandblottor och en variationsrik, öppen och solexponerad miljö. Man behöver då vidga dagens övervakning till att även inkludera andra gräsmiljöer än i åker- och betesmark. Dessa övriga gräsmarksmiljöer kan hysa en betydande andel av landskapets biologiska mångfald och agera som spridningsmiljöer och refugier för arter som normalt återfinns i det brukade jordbrukslandskapets gräsmarksmiljöer (Figur 1). För att kunna följa även dessa gräsmarker behövs för det första en flygbildsinventering som kan beskriva totalbilden, inklusive både artrika och artfattiga gräsmarksmiljöer, både temporära och sådana med lång kontinuitet. För det andra behövs en fältinventering utformad på ett sätt som fångar de intressanta kvaliteterna på ett realistiskt och kostnadseffektivt sätt. För att utreda möjligheterna att även inkludera övriga gräsmarksmiljöer har Länsstyrelserna i Örebro, Östergötlands och Kronobergs län arbetat tillsammans med SLU/NILS inom projektet Gräsmarkernas gröna infrastruktur i landskapet. Projektet har finansierats med utvecklingsmedel för regional miljöövervakning under år 2011 (Överenskommelse Nr ). Denna rapport utgör SLU:s slutleverans till projektet. a) b) c) a) Figur 1. Exempel på intressanta gräsmiljöer (röda pilar) som inte kommer med i dagens gräsmarksövervakning inom LillNILS. Exempel på sådana miljöer är a) gårdsmiljöer, b) övergiven och igenväxande åkermark/betesmark och c) ledningsgator. 2

3 3 Befintliga kartskikt för åkermark och betesmark (LillNILS småbiotoper och gräsmarker) Inom den regionala landskapsövervakningen via NILS finns två separata så kallade gemensamma delprogram med löpande miljöövervakning där gräsmarksmiljöer ingår. Dessa delprogram är LillNILS gräsmarker och Lill- NILS småbiotoper. Inventeringarna görs i huvudsak i fält utifrån ett kartunderlag som tagits fram gemensamt för de båda delprogrammen. Kartunderlaget baseras på blockdata från Jordbruksverket och inventeringarna utförs inom NILS 5x5-km-ruta (för gräsmarkerna) och 3x3 km (för småbiotoperna). Polygongränserna i blockdatabasen justeras i de fall deras gränser avviker 10 meter eller mer från det definitionsmässigt korrekta läget genom stereobildstolkning i infrarödkänsliga färgbilder (IRF-flygbilder). Samtliga block tilldelas en av sex möjliga klasstillhörigheter som utarbetats i samråd med länsstyrelserna (Tabell 1). I de fall blocken består av flera markslagsklasser delas de upp i mindre enheter. Minsta karteringsenhet för uppdelning av befintliga åkermarksytor är då 0,3 ha (Terä 2010). Efter dessa justeringar nykarteras objekt som inte ingår i blockdatabasen, men som hör till någon av de sex markslagsklasserna. Slutresultatet är ett polygonskikt med blockunderlag som bygger på Jordbruksverkets jordbruksblock och som fångar samtliga ytor av de sex markslagsklasserna som listas i Tabell 1. I fältinventeringen av småbiotoper används den utökade blockdatabasen som referensram. Polygonerna i blockdatabasen som har klassificerats som åkermark buffras 5 meter utanför polygongränsen. Inom denna 5-meters-zon inventeras sedan elva olika typer av småbiotoper, och deras tillstånd beskrivs med hjälp av ett antal variabler (Andersson & Glimskär 2011). TilI småbiotopstypen artrik vegetationstyp räknas fyra typer av vegetationsamhällen. Dessa är torr-frisk ängsvegetation, äldre åkerogräs, hällvegetation och sandblottor. För dessa vegetationssamhällen finns kriterier beskrivna för vilka arter som skall finnas med och i vilken omfattning. Det ingår några enkla variabler som beskriver vegetationen, men däremot ingen detaljerad provyteinventering inom dessa småbiotoper. Tabell 1. Markslagsklasser som har använts i arbetet med att avgränsa och klassificera markslagsklasserna 1-6 (Andersson & Glimskär 2011). Se även tolkningsinstruktioner för dessa klasser i Tabell 2.Definitionerna är anpassade för att överensstämma med officiella definitioner av markslagen Åkermark och Betesmark enligt t.ex. SCB (1981), Skogsstyrelsen (2006) och Jordbruksverket (2008). Markslagsklass Definition Ägoslag 1. Åker/vall, brukad Åkergröda eller vall, nyligen plöjd eller med synliga plöjningsspår. Här ingår även energiskog och frukt-/bärodling på åkermark 2. Åker/vall, obrukad Plöjningsbar åkermark som inte är brukad eller tydligt hävdpräglad. Inga eller endast enstaka träd/buskar >1,3 m 1. Åkermark 1. Åkermark 3. Bete/slåtter på åkermark, hävdad 4. Bete/slåtter på åkermark, ohävdad 5. Betes-/slåttermark, hävdad 6. Betes-/slåttermark, ohävdad Plöjningsbar åkermark som är hävdad med bete eller slåtter (utom vall, se ovan). Inga synliga plöjningsspår och inga eller endast enstaka träd/buskar >1,3 m. Om marken fortsätter att hävdas men inte längre är lämplig att plöja, genom t.ex. inväxning av träd, övergår marken till betesmark Plöjningsbar åkermark som inte är hävdad men har tydligt hävdpräglat fältskikt eller hävdpåverkat träd-/buskskikt. Inga synliga plöjningsspår och inga eller endast enstaka träd/buskar >1,3 m. När hävdspåren försvinner övergår marken till markslag 2 (Åker/vall, igenväxande), om den fortfarande är plöjningsbar Permanent betes- eller slåttermark som hävdas men inte är plöjningsbar med modern teknik, på grund av småskalig arrondering, markens struktur (stenighet m.m.) eller förekomst av träd/buskar >1,3 m Permanent betes- eller slåttermark som inte är hävdad men är tydligt hävdpräglad. Inte plöjningsbar med modern teknik, på grund av småskalig arrondering, markens struktur (stenighet m.m.) eller förekomst av träd/buskar >1,3 m 1. Åkermark 1. Åkermark 2. Betesmark 2. Betesmark 3

4 4 Gräsmiljöer i länsstyrelsernas förslag Som utgångspunkt för förslagen om metodik och urval av gräsmarkstyper har länsstyrelsernas representanter i projektgruppen gjort en lista över alla de olika gräsmarkstyper som kan vara av värde. Utifrån den listan har vi sedan gått vidare med arbetet att definiera och gruppera gräsmarkerna beroende på innehåll, tolkningsbarhet och informationsbehov. I bilaga 1 går vi igenom de föreslagna gräsmarkstyper som skulle kunna ingå i en utvidgad övervakning av gräsbärande miljöer i odlingslandskapet, med vissa kommentarer om urval och metodik. De vidare resonemangen om gruppering och urval i den slutliga metodiken finns beskrivna längre fram i denna rapport. I länsstyrelsernas förslag har också ingått att precisera vilken typ av information som är prioriterad för varje gräsmarkstyp, för att beskriva mängd och kvalitet. Generellt sett behövs mer detaljerad information om de gräsmarkstyper som är mest varierade och innehållsrika, men alla gräsmarker bidrar på något sätt till landskapets variation och totalbilden för ekologiska processer på landskapsnivå. För ett antal av gräsmarkstyperna föreslås att arealen som sådan är den viktigaste informationen, vilket innebär att någon detaljbeskrivning av kvaliteter i fält inte är nödvändig i de mest intensivt skötta anlagda gräsmarkerna. Dit hör frukt- och bärodlingar samt klippta gräsmarker i t.ex. parker och flygplatser. Kanske skulle gräsrika hyggen och skidbackar också vara sådana områden där man nöjer sig med avgränsning i flygbilder men avstår från att inventera fältprovytor. Man behöver också ta hänsyn till att vissa gräsmarksmiljöer inte är tillgängliga för fältbesök, t.ex. vid bostads- eller industritomter. För linjära element som vägslänter är bredden ett relevant mått, som säger något om funktionen som livsmiljö och spridningskorridor. Bredden för smala objekt bedöms säkrast i fält. För ett stort antal gräsmarkstyper föreslås att den ordinarie metodiken för provyteinventering i NILS och LillNILS är tillräcklig för att beskriva gräsmarkernas innehåll. Här ingår en mängd variabler, såsom täckning, höjd och artsammansättning av träd och buskar, markvegetationens sammansättning, markfuktighet, påverkan av t.ex. röjning och markstörning. Dessutom ingår i den nuvarande metodiken för LillNILS gräsmarker bedömning av vegetationshöjd och det utökade urval av kärlväxter i småprovytor som också används i den Jordbruksverksfinansierade inventeringen i ängs- och betesmarksobjekt. Dessa variabler tillsammans säger en hel del om gräsmarkernas generella karaktär och effekter av skötsel. För en stor andel av de torra-friska gräsmarkerna, liksom för kanter och linjeobjekt (vägslänter, åkerrenar, gårdsmiljöer) nämns blomrikedom och insekter som viktiga faktorer. Blomrikedomen är ju en viktig faktor som starkt påverkar förekomsten av pollinerande insekter, och den påverkas mycket av både hävdintensitet och gräsmarkens generella karaktär. Någon bedömning av blomrikedom ingår inte i någon befintlig metodik för provyteinventering, men i den fjärils- och humleinventering som görs i ängs- och betesmarker finns en metodik som skulle kunna fungera mycket bra även i provytor (Cronvall 2011). Även andra strukturer som är viktiga för insekter eller andra organismer kan behöva identifieras, exempelvis störd sandig mark på vägar eller i vägskärningar, och dammar i golfbanor och andra vattenmiljöer. 5 Genomgång av centrala definitioner och koncept 5.1 Åkermark och betesmark I samband med den här utredningen har det också gjorts en utvärdering av det flygbildstolkade underlaget som används som underlag för fältinventeringarna inom den pågående gräsmarksövervakningen. Underlaget består av en avgränsning av ägoslagen åkermark och betesmark, som i sin tur har delats in i sex olika markslag (Tabell 1; Tabell 2 ). Till grund för underlaget ligger Jordbruksverkets Blockdatabas. Den har korrigerats och kompletterats för att fylla sin funktion som underlag till fältinventeringarna inom LillNILS gräsmarker och LillNILS småbiotoper. Resultaten från utvärderingen av det flygbildstolkade underlaget visar på behoven av att definiera om markslagen som ingår där och att skärpa definitionerna. Detta för att det ska utgöra det underlag som krävs för utlägget av provytorna, men också för framtida landskapsanalyser. 4

5 Definitionen av åkermark och betesmark är i huvudsak anpassad efter officiella definitioner (SCB 1981, Skogsstyrelsen 2006, Jordbruksverket 2008) och lyder som följer: Åkermark är mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas. Betesmark är mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. SCB (1981) lämnar också följande förtydliganden om aktuell användning och outnyttjad mark: Aktuell användning: Om marken används för flera ändamål, exempelvis för både virkesproduktion och bete, vilthägn o. dyl. ska marken klassificeras efter den huvudsakliga användningen. Outnyttjad mark: Mark som tidigare använts till växtodling eller bete men som nu ligger helt eller i huvudsak outnyttjad ska räknas som åkermark eller betesmark om den med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga omständigheter är lämplig för växtodling eller bete. I annat fall räknas den i allmänhet som skogsmark. Undantag utgör dock mark som ej bör tas i anspråk för virkesproduktion på grund av särskilda förhållanden. Här avses t.ex. mark som inom en nära framtid ska tas i anspråk för annat ändamål eller som bör hållas öppen av naturvårds- eller kulturminnesvårdsskäl. I det förra fallet räknas marken som annan öppen mark, i det senare som betesmark. Definitionerna av dessa marker sätter fokus på hur man bedömer om en mark är lämplig att plöja. Begreppet lämplig att plöja måste ses i ett längre tidsperspektiv. Vad som anses lämpligt att plöja beror på vilken odlingsteknik som används, och hur stor efterfrågan är på åkermark. Många av de marker som plöjdes upp för 100 år sedan, anses idag inte vara plöjningsbara. Faktorer som väger in i bedömningen är tegarnas storlek och arrondering, avstånd från gård och markens beskaffenhet (finkornighet och grad av fuktighet). Ser man tillbaka 100 år i tiden så var efterfrågan och odlingstekniken sådan att små tegar, långa avstånd, blöta marker och steniga marker ändå ansågs vara lämpliga att plöja. Det resulterade i att Sveriges åkerareal nådde sitt maximum i utbredning under första halvan av 1900-talet. Idag är förhållandena annorlunda, och kraven har därmed skärpts på vad som anses vara lämpligt att plöja. Många marker är under igenväxning, vilket gör att förekomsten av träd och buskar är en viktig faktor vid bedömningen av huruvida marken är lämplig att plöja eller ej. Denna definition är inte given en gång för alla. I framtiden kan nya behov på odling komma att ändra begreppet på samma sätt som det har ändrats över tiden fram till idag. Det är viktigt att reda ut hur man i flygbilder kan bedöma alla dessa kriterier. Tabell 2 visar vilka tolkningsindikatorer som hittills har använts i LillNILS arbete med att avgränsa och klassificera markslagsklasserna 1-6 (Terä 2010; Andersson & Glimskär 2011). Utredningen visar på svårigheter i gränsdragningen mellan 1. Åker/vall, brukad och 3. Betad/slåttrad åkermark, hävdad. Framförallt är det svårt att skilja mellan åkermark som hävdas genom slåtter och åker/vall. Den brukade åkern/vallen ändrar karaktär beroende på var i växtsäsongen/liggtiden den befinner sig. Som nyplöjd syns den bara jorden i blå, blågrå och vita toner, och spåren efter plogen är tydliga. Plöjningsspåren kvarstår mer eller mindre under den tid som den nya grödan växer upp. Fullmogen gröda och flerårig vall däremot har ofta en jämn färg och textur, där färgen normalt är rödrosa. Den kan då vara svår att skilja från annan åkermark som hävdas genom slåtter men där kraven på vallgrödor och rekommendationerna för plöjning inte är uppfyllda. I flygbilderna syns inte någon skillnad mellan växtligheten, och man kan inte avgöra huruvida marken kommer att plöjas/betas under säsongen eller ej. En ledtråd till slåttervall är stora gärden där det förekommer många och stora ensilagebalar på eller i anslutning till dem (Figur 2). Dessa förekommer dock endast efter skörden och frånvaro av dessa betyder därmed inte att ytan inte slås. Det kontrolleras lättare i en vall med vallgrödor, där man genom att sköta vallen kan hålla den tät och produktiv (Alsted 2010). Notera att ensilagebalar kan flyttas och förvaras på annan plats än där skörden har skett. 5

6 Tabell 2. Tolkningsindikatorer som har använts i arbetet med att avgränsa och klassificera markslagsklasserna 1-6 (något modifierad efter Terä 2010). Se även definitioner och ägoslagsklassning för dessa klasser i Tabell 1, ovan. 1. Åker/vall, brukad Den här klassen är lätt att identifiera och kan lämpligen klassificeras först. Klassen innefattar både åker och vallodling liksom i NILS flygbildstolkning. Man ser ofta spår efter plöjning, besprutning och gödning. När marken är täckt med gröda eller vallväxter har den ofta en mycket jämn yta (undantag: bärodlingar, energiskog, grödan har böjts av tryck från regn eller vind, o s v). 2. Åker/vall, obrukad Här kan man uppleva att texturen är ojämn och ger ett rufsigt intryck även om marken är plöjningsbar. Det kan förekomma lägre buskar (< 1,3 m), speciellt kan man se att det kryper in sly från kanterna av åkern/vallodlingen. Inga spår av betesdjur. 3. Bete/slåtter på åkermark, hävdad 4. Bete/slåtter på åkermark, ohävdad 5. Betes-/slåttermark, hävdad 6. Betes-/slåttermark, ohävdad Relativt slät mark som går att plöja med traktor. Det kan förekomma öar med större block och stensamlingar, men annars är det ganska rensat från sten. Tuvighet och trampskador förekommer liksom djurstigar. Man kan se upptrampade områden vid ut/insläppsgrindar. Denna typ av mark är relativt slät, men har ofta en ojämn textur och tuvig vegetation. Det har kommit in lägre buskar och småträd på sina håll (<1,3 m). Markvegetationen är mycket högre än i klass 3 och här behöver inte finnas tecken på att det går djur för tillfället, däremot förekommer stigar. Ofta är det svårt att avgöra om marken är tidigare hävdpåverkad, och då är den svår att skilja från klass 2. Ofta i ojämn och stenbunden terräng. Ej plöjningsbart med traktor. Jordtäcket kan vara mycket tunt på sina håll och hällar förekommer. Fältskiktet ofta kortbetat och jorden kan lysa igenom fläckvis uppe på backarna. Blir torrt på högsommaren. Oftast träd- och buskrikt, men med ganska kortbetad markvegetation. Spår av tramp förkommer. Om trädbärande är träden ofta spärrgreniga och präglade av långvarigt öppen miljö. Träd och buskar förekommer ofta liksom i de välhävdade markerna, men här har det kommit in en hel del sly och yngre barr bland de hävdpräglade träden och buskarna. Fältskiktet är tufsigare och djupare rött än i de mer välhävdade betesmarkerna. Permanent betad åkermark däremot skiljer sig relativt väl från brukad åker och vall i och med spåren från betesdjuren, främst i form av betesstigar, tuvighet och ojämn fördelning av vegetation, samt blottad jord i passager mellan fållor och vid grindar som leder ut ur hagen. Men även här finns en viss förväxlingsrisk, inte minst beroende på fotograferingstidpunkten (Figur 2). I flygbilden syns en yta med blottad jord som inte orsakats av tramp utan av bondens traktor. Klassificeringen av åkermarken kompliceras naturligtvis också av att det ofta förekommer bete på vallar efter att de har slagits. När åker/vall och betad/slåttrad åkermark börjar växa igen minskar möjligheterna ytterligare att skilja dem åt i flygbild. Den möjligheten minskar successivt i takt med att ett gärde växer igen. Detta p.g.a. att igenväxningen efter hand döljer spåren efter betesdjur. I ett visst skede kommer därför marker av klass 4 att föras till klass 2 i flygbildstolkningen. På grund av osäkerheten kring att uttala sig om brukningsformen innan igenväxningen i åkermarken startade så föreslås en anpassning av dagens metodik så att klass 2 och 4 slås ihop till en klass. Igenväxningsprocessen resulterar också i att klass 2 Åker/vall, igenväxande i ett visst skede växer igen så att marken inte längre kan räknas dit. Enligt definitionen sker det när förekomsten av träd och buskar över 1,3 m blir fler än några enstaka. Dessa marker räknas inte längre som lämpliga att plöja, men kan fortfarande vara gräsbärande. För markslagsklasserna inom betesmarken (klass 5 och 6) finns inte heller någon bortre gräns beskriven vad gäller busk- och trädskiktets täckningsgrad. Det innebär oklarheter när dessa betesmarker gradvis går över i annan mark/skogsmark (Figur 3). Här krävs att definitionerna kompletteras med en bortre gräns för täckningsgrad av buskar och träd, så att så få gräsmarker som möjligt faller ur övervakningen, men utan att mark som inte är gräsbärande kommer med (Figur 3). 6

7 Figur 2. Gärdet med den röda punkten är av typen slåttervall. Det syns i det här fallet på de vita ensilagebalarna i kanten av gärdet. Den lite stjärnformade blå fläcken vid den röda punkten har orsakats av bondens traktor. I övriga delar av gärdet syns spår efter traktorn utmed slåttervallens kanter. Den röda punkten markerar läget för en fältbesökt provyta. Förekomst av ensilagebalar (röda pilen) är tydliga spår av slåtter. De kan ligga på eller i anslutning till gärdena. Alternativt vara staplade på gården, men då är osäkerheten stor kring vilket gärde de kommer ifrån och fungerar därmed sämre som indikation på slåtter. Figur 3. I flygbilden syns en gradvis förtätning i trädskiktet i och utanför den betesmark som avgränsats med blå linje. Exemplet belyser frågan var man med hjälp av flygbilder drar gränsen mellan betesmark och skogsmark. De röda pilarna pekar på gräsbärande marken som borde ingå i övervakningen som betesmark. 7

8 Frågan är också om enskilda block ska delas vartefter de växer igen? Igenväxningen sker ofta ojämnt över markytan. Det vanliga är att buskar och sly får fäste i kanterna och successivt kryper inåt mot ytans mitt (Figur 5). Det innebär att, om blocket är tillräckligt stort så kan ytan i dess mitt fortfarande räknas som lämplig att plöja och därmed höra till klass 2, medan kanterna har fallit ur gräsmarksuppföljningen. Så småningom utgår hela blocket, även om det fortfarande finns relativt öppna ytor med gräsmark kvar. Figur 4. Den gula stövelliknande avgränsningen visar ett jordbruksblock år 2006 som fem år senare håller på att exploateras och därmed utgå ur skiktet med gräsbärande mark, alternativt ingå som gräsklädd yta i anlagd mark, i den mån det finns någon sådan. 5.2 Övriga gräsmiljöer I NILS pågår just nu ett arbete med att revidera vissa variabler och moment inför nästa inventeringsvarv, som inleds år Bland annat tar vi fram ett förslag till en sammanhållen variabel för markslag, där vi tydliggör hur de grundläggande funktionerna och påverkanstyperna i landskapet kan arrangeras (Tabell 3). Förslaget för NILS kommer att bilda underlag för övrig variabelinmatning och indelning i naturtyper, så även förslagen i detta projekt behöver förhålla sig till vad som tas fram inom NILS Tidigare åkermark Formuleringen i den befintliga åkermarksdefinitionen, att åkermarken i sitt nuvarande skick ska vara lämplig att plöja, utesluter sådan mark där en viss mängd träd och buskar har växt in, även om det förstås även i nutid kan förekomma att man med mer genomgripande åtgärder (avverkning, stubbrytning, stenröjning, etc.) överför mark från ett annat markslag till åkermark. Även ett litet antal små träd kan göra att marken klassas bort från åkermarksklassen. För att inte missa stora arealer med gräsdominerad vegetation, vill vi även inkludera tidigare åkermark med viss mängd träd och buskar. 8

9 Tabell 3. Förslag till gräsmarksklasser och deras fördelning på markslag. Klasser markerade med grön ram är sådana som ingår i den befintliga metodiken för kartering av åkermark och betesmark inom den regionala gräsmarksövervakningen (Tabell 1, Tabell 2; Terä 2010). Klasser med mörkblå, heldragen ram bör enligt det nya förslaget om en utökad gräsmarksövervakning läggas till i sin helhet, medan de med mörkblå, streckad ram bara delvis ingår i förslaget, i de ytor där det finns gräsmiljöer. Ljusblå, streckad ram innefattar semiakvatisk mark, som inte ingår i detta förslag, men som skulle kunna utredas vidare. Brukad åkermark (med gul ram) finns karterad i rutorna, men fältbesöks inte enligt gräsmarksmetodiken. Att ta med tidigare åkermark med träd och buskar medför också på vissa sätt bättre jämförbarhet med vanliga definitioner av betesmark, som kan ha en hel del träd men klassas som betesmark så länge som markvegetationen är tydligt präglad av beteshävden. På samma sätt kan man säga att en tidigare plöjd mark är tydligt präglad av åkerbruket även om den nu har mycket träd. När mark som tidigare har använts för åkerbruk överges och växer igen, så kan man snart inte längre se om den under en viss period har använts för permanent beteshävd. Denna vidare avgränsning gör också att man kan behandla sådan mark, där plöjningspåverkan är markant men betespåverkan är otydlig, på ett mer enhetligt och konsekvent sätt. Båda typerna kommer med, även om man är osäker på exakt var gränsen mellan betespåverkad och icke betespåverkad går Anlagd mark Med anlagd mark menar vi här olika typer av bearbetad, exploaterad och bebyggd mark, som regel med användning inom transport, bebyggelse, industri eller rekreation. Till gräsklädd anlagd mark räknas bland annat golfbanor, parker och vägslänter. Ofta är anlagda gräsmarker nyanlagda och/eller gödslingspåverkade, och har därför ofta en artfattig flora, men vilka naturvärden som finns beror också på hur intensivt de sköts, alltifrån kortklippta gräsmattor till ganska extensivt skötta parker eller ruffen på en golfbana. Anlagd mark är ofta mosaikartad, vilket innebär att gräsmarksytorna kan vara insprängda bland bebyggelse eller hårdgjord mark, alternativt vara smala, såsom många vägslänter. Den markslagsavgränsning som är tänkt för NILS avser att hantera sådana områden som de funktionella mosaiker de är, och eventuell underindelning i hårdgjord mark, grönytor m.m. görs i så fall på en lägre hierarkisk nivå. Förutom att man i anlagd mark urskiljer vad som är öppen eller trädklädd, vegetationsklädd mark, så behöver man för grönytor skilja på intensivt och extensivt skötta ytor. Vi har diskuterat att klippta gräsmattor och liknande (fairway på en golfbana) möjligtvis inte behöver besökas i fält, eller åtminstone i väldigt låg frekvens, medan däremot mer högvuxen vegetation kan komma i fråga, på grund av större blomrikedom och strukturell variation som gynnar djurlivet. Nuförtiden är det inte alltför ovanligt att man lämnar ytor i t.ex. parker, som bara klipps eller slås på sensommaren och hösten, vilket ger utrymme för stor blomrikedom och goda förutsättningar för ett rikare djurliv. Det är alltså en fördel om flygbilderna är aktuella och helst är tagna under för- eller högsommaren, om sådana ytor 9

10 säkert ska kunna urskiljas redan i flygbild. De praktiska svårigheterna med att styra exakt vilket år och vilken säsong det finns tillgång till flygbilder, gör att det kan vara svårt att genomföra detta systematiskt, med tillfredsställande säkerhet. I övrigt är det troligen samma urvalskriterier som för mer naturliga gräsmarker eller tidigare åkermark, vad gäller trädtäckning m.m Övrig jordbruksmark Denna markslagsklass räknas i förslaget till markslagsklassning som en undertyp till Naturlig terrester mark, liksom betesmark och annan naturlig mark (skogsmark m.m.). Den innefattar öppna eller delvis öppna ytor i jordbrukslandskapet som inte är anlagda och inte används för jordbruksproduktion (åkerbruk eller bete), men ändå hålls öppna och präglas av jordbruksdriften. Här ingår exempelvis gräsklädda kanter vid åkrar eller vid betesmarker, slagna eller röjda ytor i närheten av själva gårdsbebyggelsen, åkerholmar, ruderatmarker och liknande som inte är uppenbart anlagd mark. De enda diken i jordbrukslandskapet som inte räknas hit är de som ligger i vägslänter vid anlagda vägar, som i markslagsklassificeringen räknas till Anlagd mark. Alla kanter kring åkermark och betesmark tillhör alltså samma kategori. Många av dessa ytor är smala eller små, och kan därför vara svårhanterliga för provyteutlägg, men även för polygondragning. Vi behöver fortfarande hålla kvar vid de generella kriterierna för provytedelning, där den delyta som ska beskrivas måste vara del av en minst 0,1 ha stor, likartad yta för att inte generaliseras in med omgivande mark, och linjeobjekt karteras som egna delytor om de är bredare än 5 m och mer än 20 m långa Annan terrester mark Till denna markslagsklass hör de terrestra ytor som inte räknas som jordbruksmark och anlagd mark. De ytor som blir aktuella här hålls alltså normalt inte öppna med bete, slåtter eller gräsklippning, utan med buskröjning, avverkning eller naturliga eller andra fysiska störningar. I skidbackar kan antagligen någon typ av slåtter förekomma, men då inte för jordbruksproduktion. Hit räknas även exempelvis naturlig mark som störs av fordonstrafik eller rekreation, exempelvis motocrossbanor, militära övningsfält, bad- eller campingplatser på icke-anlagd mark. Här är det viktigt att formulera tydliga kriterier för träd- och buskskiktets utseende. Vi behöver också utreda om vi dessutom behöver maska bort vissa typer som tydligt inte är gräsmark, t.ex. hällmarker. Flertalet av dessa marker hålls öppna med någon typ av regelbunden (årlig eller mer frekvent störning), förutom hyggen. Urvalet för hyggen blir alltså helt annorlunda istället för att ha permanenta ytor som inventeras vart femte år kan man normalt i stort sett bara göra en enda inventering, innan hygget övergår till ungskog. Gläntor i skog är sådana ytor som är kvar vid spontan igenväxning av jordbruksmark, men där varje enskild öppen yta är för liten för att komma in i karteringen för någon av de övriga klasserna. Den sista typ vi har diskuterat, som kommer in här, är skogsbilvägar inom jordbrukslandskapets avgränsning. Man skulle kunna tänka sig att man inventerar dem genom att gå längs med skogsbilvägarna och göra någon typ av kartering. Det är inte möjligt att beskriva skogsbilvägarna på något rimligt sätt i flygbild, utan endast markera potentiella sådana. Förslagsvis har man här någon typ av utökad småbiotopsmetodik, som inte inkorporeras med provyteinventeringen. 5.3 Slutsatser om urval och avgränsningsmetodik Tidigare åker med viss mängd träd och buskar bör definitivt ingå i en utökad metodik för kartering av gräsmarker. De har till stor del samma gräsvegetation som öppen obrukad åkermark, och graden av hävdpåverkan kan ofta vara svår att se, särskilt i åkermark som har varit obrukad några år. Risken för felklassning är alltså stor. Eftersom många klasser kan finnas som små ytor blandade med varandra eller med annan mark, så är det viktigt att definiera hur mosaik- och kombinationsytor ska karteras, där man i så fall anger procentandel av ingående markslagsklasser. Det förekommer jordbruksblock där variationen inom enskilda block är stor vad gäller markens beskaffenhet, täckningsgrad av träd och buskar, fuktighet etc (övre bilden i Figur 6). Dessa faktorer spelar stor roll för sammansättningen i de olika markslagens växtsamhällen. Med en ytterligare indelning av ytorna eller en punktgittertolkning (Figur 10) skulle man åstadkomma en större precision i utlägget av provytor, men även kunna göra mer kvalificerade landskapsanalyser, eftersom specifika miljöer skulle bli mer exakt kartlagda än om man bara karterar området som helhet. 10

11 Figur 5. Till höger i bilden syns åkermark där buskar och träd kommer in på den öppna ytan från kanterna. Figur 6. Övre flygbilden från år 2006 visar en betesmark med ett tallbestånd i mitten. Fem år senare är tallarna fällda, vilket innebär nya förutsättningar för markens gräsbärande förmåga. 11

12 Slutligen kan man konstatera att det skett en mängd olika förändringar som påverkat de marker som övervakats hittills, varav igenväxning har berörts ovan. Bilderna i Figur 6 visar på en brukningsåtgärd som sannolikt har en positiv effekt på gräsmarkens artsammansättning. Där har ett bestånd av tallar tagits ner och man har i och med detta öppnat upp för en mer solexponerad gräsmark. Andra förändringar är mer definitiva. Figur 4 visar nytillkommen bebyggelse på tidigare jordbruksblock. Att det blocket utgår ur övervakningen är självklart, men förändringarna väcker frågan om hur marker som utgår ur stickprovet ska hanteras om de kvalificerar sig till att ingå i stickprovet igen. Klassindelningen bör stämmas av med eventuella reviderade markslags-/ägoslagsklasser i NILS fält- och flygbildsinventering. Möjligtvis ska större krav ställas på karteringsnoggrannhet för de viktigaste ägoslagen (t.ex. åkermark och betesmark) än för annan mark. Det kan exempelvis innebära att man rättar avvikelser i jordbruksmarksunderlaget baserat på Blockdatabasen ned till 5 m istället för 10 m. Vårt förslag är att vi skiljer på fasta gränser, där det är en tydlig och relativt permanent markslagsgräns, exempelvis mellan plöjd och icke-plöjd mark, och rörliga gränser, som förskjuts gradvis vid t.ex. igenväxning med träd och buskar (se även Figur 4). I de provytor (och delytor i delade provytor) för år 2011 som har klassats som ej gräsmark har en tredjedel (34 %) en trädtäckning som är högre än 50 % och en fjärdedel (24 %) har en trädtäckning högre än 70 %, och för dessa kan man anta att det är den höga trädtäckningen som är orsaken till att gräsmarksvegetation saknas. I provytor som har klassats som gräsmark är det bara några enstaka provytor som har så hög trädtäckning. Busktäckningen har inte lika stor betydelse, eftersom det endast är 3 stycken provytor (1,3 %) som har mer än 30 % busktäckning. För drygt en tredjedel av ytorna som saknar gräsmarksvegetation verkar alltså ett tätt trädskikt vara huvudorsaken. För övriga ytor som saknar gräsmarksvegetation kan det vara andra skäl, exempelvis markstörning, block och hällar, eller att ytan har blivit plöjd. I intervallet % verkar det finnas både ytor med gräsmarksvegetation och sådana utan. Det blir alltså frågan om en kompromiss var man faktiskt vill sätta gränsen. 5.4 Jordbrukslandskapets avgränsning År 2008 inledde NILS ett samarbete med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna i Mälardalen där en rumslig avgränsning av jordbrukslandskapet identifierats som en viktig förutsättning för fortsatt arbete. Bland annat efterfrågas riktlinjer för rumsliga analyser av jordbrukslandskapets mångformighet. För en mer fullständig kulturmiljöoch landskapsövervakning kartläggs jordbrukslandskapet med hjälp av en gränsdragning där igenväxningsmarker inkluderas (Figur 7). Tanken är att på så sätt fånga de marker som brukats i äldre tid och därmed de kulturella och biologiska värden som formats där. Sommaren 2008 testades och validerades ett antal avgränsningar i fält och de visade sig vara mycket tillförlitliga och användbara. Avgränsningen ska inkludera äldre igenväxande jordbruksmark av olika ålder. Grundtanken är att denna gräns skulle kunna bilda underlag när blockdatabasen redigeras och kompletteras för att passa vårt syfte. I denna gräns bör de flesta spontant igenväxande gräsmiljöer finnas med som inte är upptagna i blockdatabasen. Förslagsvis används jordbrukslandskapets avgränsning som ett hjälpmedel för att välja ut de ledningsgator och hyggen som är av intresse, då vi antar att tidigare jordbruksmark oftare har kvar gräsmarksvärden. Avgränsningen skapar förutsättningar för den starkt riktade metodik som krävs för en detaljerad övervakning av jordbrukslandskapets värden och utveckling. 12

13 Figur 7. Exempel på yttre gränserna av ett äldre odlingslandskap. Med hjälp av detta skikt kan bl.a. ytor och linjer som bedöms intressanta ur gräsmarkshänseende väljas ut. 6 Möjligheter och begränsningar i design och dimensionering 6.1 Stickprovsstorlek vad vill vi kunna påvisa? Stickprovets storlek påverkar möjligheten att statistiskt påvisa skillnader mellan t.ex. typer och regioner, liksom förändringar i tiden. I ett alltför litet stickprov finns risken att man tror sig se mönster som kanske inte alls återspeglar de generella mönstren, utan bara hur man har råkat lägga ut provytorna. Då blir man helt enkelt lurad av sin egen önskan att se snabba resultat, och kan dra helt felaktiga slutsatser. Man måste också vara medveten om att förändringar i landskapet tar tid. Oavsett vad man mäter, så finns det en variation i tiden som kanske inte alls beror på en riktad förändring sett över längre tid, utan kan bero på tillfälliga variationer i tid och rum. Ett tydligt exempel är fjärilar, där observationerna är väldigt beroende av temperatur, nederbörd och vind under den korta tid under säsongen då de flyger. Om man ser skillnader mellan två näraliggande år, så kan skillnaderna vara väl så reella och sanna, men de återspeglar trots det till väldigt liten del de landskaps- eller skötselförändringar som man faktiskt är ute efter att belysa, utan i huvudsak bara tillfälliga väderskillnader. Det är först när man kan se förändringar över ett större antal år som man faktiskt kan uttala sig om ifall det är en förändring som har naturvårdsmässig relevans. Detsamma kan gälla exempelvis ledningsgator, där man röjer vedväxter med ett antal års intervall, och de effekter man ser mellan två näraliggande år i stort sett bara återspeglar återväxten mellan röjningarna. Hur snabbt man kan påvisa en eventuell förändring beror inte bara på hur stort stickprov man har utan också hur entydig en riktad förändring är i förhållande till andra växlingar och hur stor förändringen är. En entydig, kraftig förändring kan man påvisa mycket snabbare än en diffus och/eller långsam. Om man inte har en ungefärlig uppfattning om det, så är det också väldigt svårt att veta hur man ska beräkna styrkan. Ett avgörande beslut för det vidare arbetet är att bestämma om vårt viktigaste fokus är att kunna beskriva förändringar inom en gräsmarkstyp eller att kunna beskriva skillnader mellan olika gräsmarkstyper, eftersom det ger helt olika förutsättningar. 13

14 6.2 Samband mellan antal klasser, antal provytor och statistisk styrka. Eftersom förslagen till ett utökat urval av gräsmarkstyper är tänkt att göras inom ramen för ett redan begränsat uppdrag, så kommer möjligheten att göra detaljerade jämförelser att vara än mer begränsad. Det går alltså inte att dela upp stickprovet i alltför många gräsmarkstyper, åtminstone inte om man enbart förlitar sig på provytorna. Ett litet stickprov med många, ganska heterogena klasser lämpar sig inte alls för att belysa svaga och gradvisa kvalitetsförändringar, i synnerhet inte om man vill utläsa förändringar tidigt. Stickprovets storlek är viktigt, men också hur stickprovet av provytor är fördelat i rummet. Eftersom provytor som ligger nära varandra som regel är mer likartade och i högre grad påverkas av likartade faktorer, så är det en fördel att sprida ut provytorna över en större yta. Man vill alltså undvika rumsligt beroende mellan ytorna, och det kan man göra genom att fördela provytorna på ett större antal rutor. Samtidigt är det en kostnadsmässig fördel att provytorna ligger nära varandra för att man då kan minska transportkostnaderna, så att man i bästa fall kan inventera fler provytor för samma kostnad. Dessa två faktorer (statistisk styrka och kostnad) måste vägas mot varandra. Vid det nuvarande utlägget av provytorna har vi valt att lägga provytorna tätare i rutor med mindre areal gräsmark än i de med större areal. På det sättet försäkrar man sig om att det finns provytor i en större andel av rutorna, och man tar också hänsyn till att ett fåtal stora gräsmarker normalt innehåller mindre variation i förhållande till sin yta än många små. Ju större variation, desto fler provytor eftersträvar man, eftersom man då har större möjlighet att skilja denna variation från de faktiska skillnaderna eller förändringarna. I enlighet med resonemanget ovan, så är det dock så att antalet rutor i slutänden är mer avgörande för den statistiska styrkan än antalet provytor. En grundläggande princip som man bör följa är alltså att alla de klasser man avser att analysera finns i så många rutor som möjligt. 6.3 Vilka faktorer kan vi beskriva med provytemetodik? En viktig funktion för fältdata utifrån resonemangen ovan och länsstyrelsernas önskan om fokus på landskapsperspektivet, är att beskriva variationen inom och mellan olika gräsmarkstyper, som underlag för de rumsliga analyserna. Till de viktiga faktorerna tillhör mängden av träd och buskar (både höjd, ålder och beskuggning), markvegetationens täckning och höjd, mängden blottat substrat (sten, sand, humus), blomrikedom, markfuktighet och gödselpåverkan. Även röjning av vedväxter kan leda till en röjgödslingseffekt som påverkar artsammansättningen i vegetationen markant, samtidigt som det påverkar vegetationens struktur och igenväxningshastighet. Vilka faktorer som är viktigast beror ju på frågeställningen, men ett användbart sätt att beskriva de generella mönstren är genom så kallad multivariat analys (Pihlgren m.fl. 2010), där man från ett komplext dataset med många variabler kan urskilja ett mindre antal variationsgradienter, beroende på hur olika variabler (t.ex. arter) samvarierar. Från variationsgradienterna kan man ta fram antingen någon indikatorvariabel, d.v.s. en mätbar faktor som samvarierar tydligt med den variationsgradient som man har sett är viktigast, eller en klassindelning som återspeglar de viktigaste skillnaderna mellan typer, utan att man i förväg har behövt förbinda sig till en klassindelning som kanske inte återspeglar de faktorer som egentligen är viktigast. Den indikatorvariabel eller klassindelning man väljer kan sedan bli grund för att beskriva de rumsliga mönstren. Ett annat sätt att använda fältdata är att ta fram någon typ av kvalitetsindex inom varje gräsmarkstyp. För att man ska komma åt de faktiska naturvårdskvaliteterna måste man antagligen ned på en detaljnivå som inte går att fånga via flygbildsinventeringen, och därför kan man inte använda denna kvalitetsbeskrivning som grund för rumsliga mönster, annat än möjligtvis indirekt. Däremot kan man göra generella skattningar för kvalitetens förändring med tiden, samband mellan kvalitet och andra variabler på provytorna, och även i viss mån skattningar som belyser skillnader mellan gräsmarkstyper eller regioner. Eftersom stickprovet per gräsmarkstyp eller region är litet, så kommer dock möjligheten att göra sådana jämförelser att vara begränsad. För flera av gräsmarkstyperna skulle fältdata antagligen innehålla ganska lite användbar information. Intensivt skötta gräsmattor är normalt mycket enahanda och artfattiga, utan träd och buskar. Det gäller däremot inte hyggen, som kan vara mycket varierande i struktur och artinnehåll, liksom i graden av mänsklig störning (t.ex. markbearbetning). En anledning att lägga mindre tonvikt på hyggen är att de är temporära, eftersom tät ungskog ofta växer upp på bara ett fåtal år. Det är alltså svårt att inordna dem i analyser som normalt baseras på permanenta provytor. Om man vill få en riktigt bra bild över hyggenas generella egenskaper och struktur, så finns det ändå väldigt mycket data från både NILS och Riksskogstaxeringen, med tanke på hur vanliga hyggen är i landskapet. Att styra LillNILS stickprov mot hyggen skulle därför inte tillföra så mycket ny information, om man inte styr kraftigt mot någon väldigt specifik typ av hyggen. En möjlighet är t.ex. att särskilt välja ut hyggen med jordbrukshistoria, där mer av jordbrukslandskapets gräsmarksvärden kan finnas kvar. Detta urval kan göras förhållandevis enkelt med tillgång till de äldsta ekonomiska kartorna som innehåller själva flygbilden som bakgrund (Figur 8). Slutsatsen 14

15 är att det behövs mer utredning för att veta hur en effektiv, styrd provyteinventering av gräsrika hyggen ska göras i detta sammanhang. På samma sätt som för hyggen kan man resonera om gräsmarksremsor som är för smala för att inventeras med provytemetodik, att man utnyttjar befintliga data från andra program för att beskriva vilken vegetation som normalt kan förväntas för gräsmarkstypen. Där finns en välutvecklad metodik i den linjekorsningsinventering som ingår i NILS ordinarie fältinventering, som är förenklad jämfört med provytemetodiken, men som har samma grundläggande variabler (Gallegos Torell 2011). Istället för en cirkulär, permanent markerad provyta, så beskriver man istället ett 10 m långt avsnitt av linjeobjektet, som en rektangel med samma bredd som linjeobjektet. De vegetationsremsor som är aktuella för denna inventering är dikesrenar, åkerrenar och vägslänter upp till 10 m bredd. Länsstyrelserna har även efterfrågat skogsbilvägar, men där handlar det snarare om att identifiera vägsträckningar med särskilda värden, och där kanske träffsäkerheten för en sådan metod är otillräcklig. Figur 8. Exempel på hyggen med olika förutsättningar för gräsmiljöer beroende på markanvändningshistorik. Den ekonomiska kartan från 1950-talet visar vilka områden som utgjorde öppna-trädbärande gräsmarker vid den tiden. Jämför man med dagens hyggen kan man se vilka som endast har haft en generation skog (troligen spontant igenvuxen) och vilka som har varit skog längre tillbaka i tiden. 6.4 Hur kan vi använda polygondata? Polygondata är för det första grunden för utlägget av provytor, och kvaliteten på fältinventeringen är alltså till stor del beroende av polygonindelningens kvalitet, vilket bedöms utifrån kraven på lägesnoggrannhet, minsta karteringsenhet och vilken grad av variation man tillåter inom en polygon. Eftersom vi tänker oss att ha olika täthet av provytor i olika gräsmarkstyper, så är också klassificeringen av gräsmarkstyper i flygbilder väldigt viktig, även för det syftet. 15

16 I denna rapport läggs stor tonvikt på kartering av olika gräsmarkstyper via flygbildstolkningen. Det är särskilt viktigt för sådana gräsmarkstyper där det är av mindre intresse att studera variationen i struktur och naturvärden inom gräsmarkstypen, vilket förmodligen kräver detaljerade fältdata. Eftersom det är många gräsmarkstyper som ska följas, och helheten av förekomster i landskapet är av så avgörande betydelse, så måste flygbildstolkningen vara så detaljerad och tillförlitlig att den fungerar som en primär datakälla för analyser. Det svåraste steget i analyserna är sedan att koppla samman resultaten från fältinventeringen med flygbildsinventeringen. Den beskrivning av ytorna som görs i fältinventeringen och flygbildsinventeringen måste vara mer eller mindre jämförbara, så att en hel del av den variation man ser i resultaten från fältinventeringen på något sätt kan återspeglas i beskrivningen av alla polygoner i rutan. Man behöver alltså jämföra resultaten från fält och flygbild för att se eventuella samband. Om man exempelvis kan hitta några data i flygbildsinventeringen som med någorlunda säkerhet verkar återspegla den klassindelning eller den indikatorvariabel man har kommit fram till för fältprovytorna, så är det direkt användbart även för de rumsliga analyserna. Man bör också undersöka möjligheten att göra multivariata analyser som tar med båda dataseten i analysen och där belyser skillnader och likheter. Detta kan göras antingen genom att jämföra variablerna för hela polygonen med de provytor som ingår, eller genom en flygbildstolkning av varje potentiell provyta. Detta är även ett viktigt verktyg att välja ut representativa gräsmarkstyper i fältutlägget. 6.5 Minsta karteringsenhet och generaliseringsprinciper Frågan om minsta karteringsenhet är viktig för detta projekt, eftersom den sannolikt har stor betydelse när det gäller att beskriva de gräsbärande markernas sammansättning och utbredning i landskapet (Figur 9). Det kan röra sig om mycket små ytor som har en stor sammanlagd areal, t.ex. vägrenar eller mindre ytor som inslag i bebyggd mark. Dessa utgör klassiska problem i all landskapsrelaterad övervakning och forskning där minsta karteringsenhet är avgörande för kostnader och tidsåtgång. En effektiv övervakning som täcker stora ytor har därför av nöden ofta en minsta karteringsenhet som exkluderar många av de gräsbärande miljöer som pekats ut som intressanta inför detta projekt. Vid kartläggning av yttäckande markslag med hjälp av IRF-flygbilder används alltid en minsta karteringsenhet. Med dagens digitala flygbildstolkningsteknik kan den i praktiken vara mycket liten, men valet av minsta karteringsenhet ska vägas mot tidsåtgången för flygbildstolkningen. Ju mindre minsta karteringsenhet, desto längre tid tar själva tolkningsarbetet samtidigt som arbetets komplexitet ökar avsevärt (Skånes m.fl. 2007). Dessutom är det mycket som talar för att de små gräsmarksytorna tillsammans utgör en ansenlig mängd, så möjligheten att skatta gräsmarksarealer och hur de förändras påverkas i hög grad av hur väl de mindre ytorna fångas in. Objekt som är mindre än minsta karteringsenhet kan kartläggas som linje- och punktobjekt. Då fångas de in och man får kännedom om deras geografiska läge, men arealberäkningarna måste göras mer automatiserat. Att lägga till många klasser i linje- och punktskikt innebär ett stort merarbete, och man bör därför vara återhållsam med detta. Även om inte alla dessa gräsmarksremsor i landskapet karteras som egna ytobjekt i flygbildsinventeringen, så kan man med stor säkerhet anta att det vid åkerkanter, diken och vägar finns en gräsremsa av viss bredd. Större vägar har för det mesta bredare och mer intensivt skötta vägslänter. En möjlighet att få in mer information skulle kunna vara att flygbildstolkaren klassar åkerkanter och vägar efter karaktären på intilliggande gräsremsa, exempelvis i ett par olika breddklasser eller efter tätheten på fält- och bottenskiktet. Minsta karteringsenhet innebär att generaliseringsprinciper används för att få enhetlig detaljnivå på karteringen, genom att trolla bort alltför små ytor som därmed generaliseras in i intilliggande ytor. Regelverket kring detta arbete, generaliseringsprinciperna, är centrala för att förstå var vi kan söka efter de i denna rapport angivna gräsmiljöerna (Allard m.fl. 2007, Skånes m.fl. 2007). Med en stringent och konsekvent generaliseringsbeskrivning är sannolikheten att systematiskt lokalisera olika tillägg till indelningssystemet goda, men med en otydlig eller icke redovisad generalisering är detta mycket svårare. I det senare fallet kan fragmenterade gräsmiljöer hamna ömsom på insidan av de större ytorna av åker- eller betesmark och ömsom på utsidan. Den hierarki och klassdefinition som tillämpas i olika indelningssystem är av minst lika stor betydelse som storleken på minsta karteringsenhet. Dessa båda system hänger intimt ihop med varandra, särskilt som ett resultat av den generalisering som krävs pga. minsta karteringsenhet och definition av de klasser som ingår. De gräsbärande 16

17 marker som vi önskar komplettera med förekommer ofta som en delmängd av flera klasser inom ett enskilt indelningssystem. Den potentiella nyttan av indata som stöd vid kartering av gräsmarker varierar därför. Frågan är om det finns underlagsdata/indata som med sina respektive indelningssystem bidrar till att extrahera de gräsmiljöer som är av intresse för den här studien, eller om det finns behov av en omfattande nykartering. Det bästa vore förstås en kombination av återanvändning av existerande data i kombination med kompletterande tolkning även om tidigare tillämpningar har visat att detta är en tämligen svår uppgift (Marklund m.fl. 2007, Skånes m.fl. 2007). Figur 9. Illustration av minsta karteringsenhet. Den inre cirkeln i exemplen ovan motsvarar minsta karteringsenheten för NILS 1x1 km ruta, dvs 0,1 ha. Den yttre cirkeln motsvarar 0,3 ha som för närvarande används inom LillNILS gräsmarker 5x5 km ruta. 7 Förslag på metodik och utökat stickprov 7.1 Föreslagen stratumindelning, antal klasser samt antal provytor per klass Att göra en stratumindelning baserad på de olika gräsmarkstyperna, som grund för provyteutlägget, har flera fördelar. För det första kan man se till att alla strata blir likartat representerade i stickprovet, så att inte de gräsmarkstyper som av naturen har mindre arealer inte får alltför dålig representation i stickprovet. För det andra kan man styra fördelningen av provytorna så att alla strata får åtminstone några provytor i en stor andel av de rutor där de aktuella gräsmarkstyperna förekommer. Antalet rutor där det finns provytedata är väldigt viktigt för den statistiska styrkan i analyserna och därmed för möjligheten att dra generella slutsatser om tillstånd och förändringar över hela regionen. Vi föreslår att gräsmarkerna delas in i fyra olika strata, som används som underlag för provyteutlägget: 5. Åkermark (bete/slåtter) och tidigare åkermark (utom brukad åkermark) 6. Betes- och slåttermark samt gläntor i hagmarksartad skog 7. Övrig jordbruksmark (gårds- och åkernära miljöer) samt anlagd mark med gräs (vägslänter, golfbanor, parker) 8. Hyggen och extensivt skött naturlig mark (skidbackar, övningsområden, ledningsgator) Hur de olika gräsmarkstyperna fördelas på markslag anges i Tabell 4. Liksom i det befintliga provyteutlägget föreslår vi att man i ett modifierat utlägg fördelar provytorna så att antalet för varje stratum är proportionellt mot kvadratroten på arean gräsmark av den aktuella typen i rutan. För varje län finns ett bestämt antal provytor att fördela, och utlägget av provytor görs för alla rutor i stickprovet, för hela det femåriga inventeringsvarvet. Detta utlägg medför att även rutor med liten areal gräsmark får åtminstone en provyta i rutan, medan rutor med stor areal gräsmark får ett förhållandevis glest utlägg. Ytterligare ett skäl att ha ett sådant utlägg är att antalet provytor då förmodligen bäst återspeglar variationen. Med det menas att det förmodligen är större skillnad mellan två 17

18 provytor som ligger i varsin liten gräsmark på långt avstånd från varandra än mellan två provytor som ligger i en och samma stora sammanhängande gräsmarksområde, och att det därför ger en mer rättvisande totalbild att sprida ut ytorna på det sättet. Man måste vara medveten om att man med en sådan stratumindelning inte kan styra utlägget mellan olika gräsmarkstyper inom ett stratum. Om man exempelvis upptäcker att det blir väldigt få eller ingen provyta i någon typ (t.ex. gläntor i hagmarksartad skog eller i skidbackar), så får man alltså inga data alls därifrån. Om man vill ha en rättvisande bild specifikt för sådana ovanliga gräsmarkstyper, så måste man göra ett mycket mer styrt (och totalt sett betydligt mer kostsamt) utlägg just i de gräsmarkstyperna. 7.2 Mosaikklasser, provyteutlägg i mosaiker I alla gräsmarker finns både stor- och småskalig variation, och inte minst ger träd- och buskskiktet upphov till mycket heterogenitet som man måste ta hänsyn till. För många miljöer i kanten mot jordbruksmark, vid bebyggelse och vissa typer av rekreationsytor är gräsmarkerna väldigt ofta inflikade bland annan mark, exempelvis tomter, vägar, skogsdungar och åkrar. På golfbanor och i parker har man också t.ex. vattenfyllda dammar och andra lite mer speciella strukturer. I många sådana miljöer är det knappast hållbart eller meningsfullt att detaljkartera alla olika strukturer, inte heller själva gräsmarken, eftersom vi måste ha en flygbildsinventeringsmetodik som kan användas över stora ytor, för att täcka hela 5x5 km-rutorna. Även inom gräsmarker så är vårt förslag att inte fältbesöka intensivt skötta, anlagda gräsmarker (d.v.s. klippta gräsmattor). Där ingår också exempelvis tee, fairway och green på en golfbana. Vårt förslag är alltså att kartera hela det mosaikartade området, och inom det ange hur stor procentandel av ytan som utgörs av var och en av de ingående miljöerna (markslag, gräsmarkstyper). Dessa procentsiffror blir underlag för bland annat rumsliga analyser (Figur 10). Ett hanterligt sätt att inom en sådan mosaik välja ut de provytor som kan inventeras, är att lägga ut ett nät av provytepunkter, där en flygbildsinventerare klassar punkterna enligt ett visst schema, och de som uppfyller kraven på gräsmiljöer som ska besökas bildar underlag för ett slumpurval (Figur 10). En viktig förutsättning för en sådan metodik är att mönstren är någorlunda permanenta. Annars leder det bara till att provytorna hoppar fram och tillbaka beroende på igenväxning, röjning och kortsiktiga skillnader i hävd (Figur 10). Därför föreslår vi att denna metodik framför allt används i stratum 3 som det beskrivs ovan: Övrig jordbruksmark (gårds- och åkernära miljöer) samt anlagd mark med gräs (vägslänter, golfbanor, parker). Figur 10. Schematisk bild av hur polygoner med mosaikartade miljöer kan behandlas i flygbildsinventeringen, med procentandel av olika markslag och gräsmarkstyper samt klassning av provytepunkter i ett punktgitter. Klassningen av punkter används sedan som underlag för att välja vilka provytepunkter som ska fältinventeras. 18

19 Tabell 4. Förslag till gräsmarksklasser och deras fördelning på markslag och gräsmarksstratum Flygbild - stratum Flygbild - avgränsning Flygbild - attribut Fält - attribut 1 Åkermark/tidigare åkermark Åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad åkermark - Bete - Slåtter Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter - Busktäckning % - Trädskikt % - Bete - Slåtter 2 Betes-/slåttermark och hagmarksartad skog Obrukad tidigare åkermark - Busktäckning % - Trädskikt % Hävdad betes- och slåttermark - Busktäckning % - Trädskikt % Ohävdad betes- och slåttermark - Busktäckning % - Trädskikt % - Bete - Slåtter - Fuktighet - Blockighet - Sandblottor - Fuktighet - Blockighet Hävdpåverkad mark vid åkermark, gård och väg - Vägslänt - Åkerkant - Gårdsmiljö Hagmarksartad skog (50-70 % trädtäckning) - Busktäckning % - Trädskikt % - Luckighet - Förekomst av bredkroniga träd 3 Anlagd mark Flygplatser, industri och större vägar (Transport-/industriområde) 4 Extensivt skött mark och hyggen Golfbanor, campingplatser, idrott/motorsport (Rekreationsområde) Grönytor vid bebyggelse, kyrkogårdar (Bebyggelseområde) Ledningsgator Skidbackar, friluftsgårdar, övningsområden Hyggen - Intensiv hävd - Extensiv hävd - Övrig mark - Intensiv hävd - Extensiv hävd - Övrig mark - Intensiv hävd - Extensiv hävd - Övrig mark - Gräsklädd mark - Övrig mark - Gräsklädd mark - Övrig mark - Slåtter - Fuktighet - Sandblottor - Skogsvegetation - Gräsmarksveg. - Fuktighet - Blockighet - Skogsvegetation - Gräsmarksveg. - Fuktighet - Blockighet - Skogsvegetation - Gräsmarksveg. - Fuktighet - Blockighet - Sandblottor 19

20 7.3 Förslag till tillvägagångssätt vid flygbildsinventeringen och urvalet av provytor 1. Lägg till skiktet för det redigerade blockunderlaget för klass 1-6 (Tabell 1; Tabell 2). Dra nya polygoner för andra markslag enligt huvudtyp och undertyp (Tabell 3). 2. Lägg till skiktet för jordbrukslandskapets avgränsning (Figur 7), som används för att urskilja extensivt skött naturlig mark med jordbrukshistoria, t.ex. gräsrika hyggen (Figur 8). 3. Inom jordbrukslandskapsavgränsningen (Figur 7) karteras områden med extensivt skött naturlig mark (hyggen, ledningsgator) och hagmarksartad skog inom markslagsklassen Annan terrester mark samt betespåverkad semiakvatisk mark (utom myr).) 4. Bedöm attribut för respektive gräsmarksklass och stratum (Tabell 4), även i mosaikartade marker (Figur 10) 5. Lägg ut nätet med provytepunkter med 125 m avstånd (drygt 1500 punkter per ruta), eller vid behov tätare som underlag för provyteurval (Figur 11) 6. Inom Anlagd mark, Övrig jordbruksmark och de områden som har avgränsats inom Annan terrester mark (hagmarksartad skog, hyggen m.m.) görs i flygbild en klassificering av punkter i punktnätet utifrån om de har gräsmarksvegetation som tillhör ett område större än 0,05/0,1 hektar eller ett linjeobjekt som är bredare än 5 m. De punkter som här identifieras används i det vidare urvalet av provytepunkter 7. Alla provytor som ligger inom aktuella markslag, och i tillämpliga fall har klassats som gräsmark i punktgittertolkningen, identifieras och klassas efter i vilket av de fyra urvalsstrata de hamnar. Därefter görs en beräkning av antal provytor per ruta och slutligen ett slumpurval av vilka provytepunkter som faktiskt ska fältbesökas. Figur 11. Exempel på provytenätets täthet för en yta inom stratum 3, anlagd mark. Ovan till vänster är normalfallet med 125 m avstånd. Ovan till höger är nätet förtätat till 62,5 m. Det tätare nätet kan med fördel användas i mosaikytor med begränsad andel gräsmiljön eller i små isolerade gräsmiljöer. 20

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer Lill-NILS Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Övervakning av förutsättningar

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen Förstudie Utvärdering av miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer Är det möjligt att använda data från miljöövervakningen (NILS) för att utvärdera miljöersättningen? Vilka effekter av miljöersättningen

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

FÄLTINSTRUKTION FÖR SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK

FÄLTINSTRUKTION FÖR SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK FÄLTINSTRUKTION FÖR SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK NILS ÅR 2013 2 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 1.1. Instruktionens uppbyggnad... 3 1.2. Beskrivning av NILS... 3 1.3. Landskapsrutor... 3 1.4. Regional

Läs mer

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Skötselplan för ytor utanför spelplanen Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull

Läs mer

Lägesrapport LillNILS

Lägesrapport LillNILS Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,

Läs mer

DOM 2016-01-20 Stockholm

DOM 2016-01-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242 Dnr 311-1746/2014 Bilaga 1 Regeringen Näringsdepartementet Dnr N 2015/5242 Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholm beslut den 18 juni 2015 att upphäva kommunfullmäktiges i Stockholm beslut den 16 februari

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK

SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK FÄLTINSTRUKTION FÖR SMÅBIOTOPER VID ÅKERMARK NILS ÅR 2009 SLU Institutionen för skoglig resurshushållning 901 83 Umeå Författare: Anders Glimskär, Aina Pihlgren, Karin Terä och Johan Wretenberg Innehållsförteckning

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Karta över inventeringsområdet

Karta över inventeringsområdet HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Trädesmarker i västra Åhus

Trädesmarker i västra Åhus Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter i miljön för andra ändamål än att släppa ut dem på marknaden (fältförsök) kräver

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:1

Policy Brief Nummer 2012:1 Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Handelsområden 2010 MI0804

Handelsområden 2010 MI0804 Enheten för miljöekonomi och naturresurser 2011-03-28 1(9) Handelsområden 2010 MI0804 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni 31 maj - 3 juni 1. Matresa med ekolunch på Osaby 2. Skogsbruk och stormskog på Osaby 3. Gökotta i hagarna på Höö 4. Söndagmorgon i Bokhultet 5. Huseby bruk och nationalparken Åsnen 6. Biparadiset i Bokhultet

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER

Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun Innehållsförteckning 1.

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer