Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot"

Rebecka Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva som moderna läkeme och kan användas när inget annat finns att tillgå. Problem Brännskador Feber Förkylning Mun- & halsont Rethosta Slemlösande Magbesvär Diarré Förstoppning Myggme Sömnme Sår Kompress/förband Sårtvätt & -läkning Tandvärk Behandling Gråbo, Lavar Sälg, Älgört Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Vitmossa Al, Blodrot, Daggkåpa, Gråbo, Gullris, Kamomill, Lavar Tall

Likaså är de inte lika effektiva som moderna läkeme och kan användas när inget annat finns att tillgå.

2 Al Träd. Växer på fuktiga ställen. Bladen är tandade. Känns lättast igen på de kottliknande hängena. Användning Vid halsinflammationer och halskatarrer, sårtvätt Bark Koka upp ca ½ näve bark per dl vatten. Låt koka i ca 10 minuter. Vätskan används utvärtes som gurgelme och vid sårtvätt. Kompressen kan även dränkas in med vätskan Gurgla halsen vid behov (varannan timme). Indianerna använde avkok av barken på sår för snabbare läkning.

Låt koka i ca 10 minuter. Vätskan används utvärtes som gurgelme och vid sårtvätt.

3 Blodrot Växer på ängsmark. Flera smala, uppstigande stjälkar med trefingrade, sågade blad. Roten (jordstammen) är tjock och rödaktig inuti. Gula blommor. Användning Vid diarré, svalg- och munhåleinflammationer, sårtvätt Rot Koka upp 1 matsked finskuren rot per dl vatten. Låt koka i 15 minuter. Vätskan dricks vid diarré eller används utvärtes som gurgelme och vid sårtvätt. Kompressen kan även dränkas i vätskan. 1 kopp (1,5 dl) dricks 2-3 ggr per dag (vid diarré) eller gurglas vid behov (svalg- och munhåleinflammationer). Förr i tiden använde samerna avkok av torkad rot även på brännskador.

Låt koka i 15 minuter. Vätskan dricks vid diarré eller används utvärtes som gurgelme och vid sårtvätt. Kompressen kan även dränkas i vätskan.

4 Blåbär Användning Vanliga i hela landet i granskogar. Mognar i juli. Vid diarré Blad, bär Tag 1 näve blad per liter vatten. Häll det kokande vattnet över bladen. Låt stå och dra ca 5 minuter. Vätskan dricks. Drick 4-5 koppar per dag vid behov. Du kan även äta färska bär, ca 1-2 dl per dag. Stora mängder färska bär kan förvärra diarrén.

Häll det kokande vattnet över bladen. Låt stå och dra ca 5 minuter. Vätskan dricks.

5 Daggkåpa Användning Vid sårtvätt Växer på ängsmark. Flikiga, gröna blad formade som en skål. I bladen brukar en daggdroppe ligga på morgonen. Små oansenliga, gula blommor. Blad Koka upp ca 150 färska blad per liter vatten. Vätskan används utvärtes. Om du torkar bladen innan du kokar dem, får du en större mängd verksamma ämnen i vätskan. Du kan även dränka in kompressen med vätskan.

Blad Koka upp ca 150 färska blad per liter vatten. Vätskan används utvärtes.

6 En Användning Stor eller liten buske. Vanlig i hela landet, i skog och hagmarker. Förekommer även i fjälltrakterna som lågt krypande ris. Vid rethosta Bär Ca 20 st bär kokas ca 15 minuter i 1 dl vatten. Vätskan dricks vid behov. Indianerna använde avkok av grenar (inkl barr) mot magsmärtor

7 Gråbo Användning Växer på torra ängsmarker. Grågröna blad, små gråaktiga blommor. Rödaktiga stjälkar. Som omslag (bandage) på brännskador Blad Koka upp 2 nävar blad per liter vatten. Låt koka minuter. Vätskan används utvärtes. Omslaget doppas i vätskan.

Som omslag (bandage) på brännskador Blad Koka upp 2 nävar blad

8 Gullris Växer på torra gräsmarker i skogar. Ca 3-5 dm hög med strödda, avlånga blad längs stjälken. Gula blommor. Användning Vid diarré, som sårläkningsme Blad, blommor Koka upp 1 näve växtar per 5 dl vatten. Låt koka minuter. Vätskan dricks vid diarré eller används utvärtes som sårläkningsme (kompressen dränks in med vätskan). 1 kopp 4-5 ggr per dag vid diarré

Användning Vid diarré, som sårläkningsme Blad, blommor Koka upp 1 näve växtar per 5 dl

9 Kamomill Användning Vid sårtvätt Växer på ängsmark. Blommor liknar prästkragens. Har ett toppigt och ihåligt blomhuvud. Söt kryddoft. Blommor Ta 1 näve blommor per liter vatten. Häll det kokande vattnet över blommorna. Låt stå och dra i ca 5 minuter. Vätskan används utvärtes. Man kan även dränka in kompressen med vätskan. Kamomill kan lätt förväxlas med Baldersbrå, som har ett platt och kompakt blomhuvud. Baldersbrå saknar verksamma beståndsar för sårbehandling.

Häll det kokande vattnet över blommorna. Låt stå och dra i ca 5 minuter. Vätskan används utvärtes.

10 Lavar Kallas ofta mossa. Växer nära marken på stenar och stubbar eller på träd. Användning Vid sårtvätt, brännskador Hela växten Koka upp 1 näve lavar per liter vatten. Låt koka i 5-10 minuter. Vätskan används utvärtes. Kompressen kan även dränkas in med vätskan.

11 Ljung Användning Växer på torra ställen i tallskog. Litet ris med blåröda blommor. Avkok på blommorna anses ha en sömn- och rogivande verkan Blommor Koka upp 1 näve blommor i 2 dl vatten. Låt koka ca 5 minuter. 2 dl dricks vid behov.

12 Pors Buske. Växer vid stränder och på fuktiga ställen särskilt i skogsmark. Stark doft. Tunglik formade blad. Små brunglänsande "kottar" sitter på grenarna. Användning Har myggavvisande verkan Blad, små kottar Bladen eller kottarna gnids mot huden.

13 Rölleka Användning Växer på torr åker- och ängsmark. Flikiga blad och små vita blommor. Ca 3 dm hög. Har myggavvisande verkan Blad Bladen gnids mot huden.

14 Sileshår Växer på vitmossa på myrarna. Bladen är rödfärgade och 1-2 cm långa. På bladen sitter ett stort antal körtelhår som avger sekret. Sileshåret är en av de fåtaliga köttätande växter som finns i Norden. Användning Har slem- och hostlösande verkan Blad (torkade) Tag 25 torkade blad per dl vatten. Häll det kokande vattnet över bladen. Låt stå i ca 5 minuter. Vätskan dricks. 2 dl föras över dygnet.

Sileshåret är en av de fåtaliga köttätande växter som finns i Norden.

15 Skvattram Buske, ca 5 dm hög. Växer på myrar och andra fuktiga ställen i skogsmark. Bladen är barrliknande och bruna på undersidan. De sitter kvar under vintern. Blommorna är vita. Hela växten har en markant kraftig doft. Användning Har myggavvisande verkan Blad Bladen gnids mot huden.

16 Stensöta Användning 1 Användning 2 Ormbunke. Vanlig i hela landet. Grön året om. Växer bland mossa i talloch granskog. Har slem- och hostlösande verkan Rotstock - torkad rot ger större effekt Koka upp ca 20 cm rot per dl vatten. Koka 5 minuter. Låt stå och dra några minuter. Vätskan dricks. Drick 1 kopp 4-5 ggr per dag Vid förstoppning Rotstock Ta lika mycket rot och tillred den på samma sätt som ovan. Låt stå och dra några timmar. Vätskan dricks. Drick 1 kopp några ggr per dag efter behov

Koka 5 minuter. Låt stå och dra några minuter. Vätskan dricks.

17 Sälg Växer som träd och buskar i hela landet. Många olika arter finns. Bladen är gröna till vitludna och gråa på undersidan. Barken är brun. Användning Som febernedsättande me Bark, blad Koka upp 1 dl växt (blad eller bark) per 2 dl vatten. Koka 5-10 minuter. Låt dra ca 5 minuter. Vätskan dricks. 2 dl dricks 4 ggr per dag eller efter behov.

Användning Som febernedsättande me Bark, blad Koka upp 1 dl växt (blad eller bark)

18 Tall Vanlig i hela landet. Tallskogar är torra områden med lavar, lingon och ljung som markvegetation. Användning Har bakteriedödande och smärtlindrande verkan Kåda Kådan tuggas för att hålla munnen ren. Mjuk, färsk kåda har dessutom smärtlindrande effekt vid tandvärk om kådan läggs runt den värkande tanden eller sätts runt tandköttet.

Användning Har bakteriedödande och smärtlindrande verkan Kåda Kådan tuggas för att

19 Vitmossa Växer på mossa och myrmarker men även på fuktiga platser i skogsmark. Finns i flertaler färgvarianter. Innehåller mycket vatten. Användning Har bakteriedödande verkan samt vätskeupptagande förmåga Den gröna en av växten (stam och blad) Tvätta ren vitmossan i vatten och krama ur vätskan. Ta bort barr och annat skräp. Torka den helst innan den används. Lägg en ren tygbit närmast såret och vitmossan ovanpå. Den torkade vitmossan kan sparas och användas senare.

Användning Har bakteriedödande verkan samt vätskeupptagande förmåga Den gröna en av växten (stam och blad) Tvätta ren

20 Vänderot Växer på fuktiga marker ofta tillsammans med Älgört. Rosa blommor. Bladen är flerbladiga och sitter parvis motsatta på stjälken. Ca 1 meter hög. Blommorna luktar svagt av katturin om man mosar sönder dem. Användning Har rogivande effekt Rot Blanda 10 g rot (= rötter från 2 plantor) direkt i födan. Verkan blir bättre om roten torkas. Torka den vid svag värme (högst 40 C) annars förstörs de verksamma ämnena. Ca 10 g per dag. Större mängd rot ger större effekt och är inte farligt.

Blommorna luktar svagt av katturin om man mosar sönder dem.

21 Älgört Växer på fuktiga marker i skogen och vid stränder. blir ca 1 m hög.blommorna är små och vita. Bladen är sammansatta av mindre blad. Karakteristiskt för älgöretn är de små bladliknande bildningarna på bladskaftet. Bladen är gråvita på undersidan Användning Som febernedsättande me Blommor, blad Koka 7 nävar (2 dl) blommor per 2 dl vatten i 10 minuter. Låt dra ca 5 minuter. Om blad används bör de vara friskt gröna. Koka 2 nävar (2 dl) sönderrivna blad per 2 dl vatten i 10 minuter. Låt dra ca 5 minuter. Drick 5 koppar eller mer per dygn efter behov (1 kopp = 1,5 dl)

Relevanta dokument

En liten krysslista för stora och små

En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det