Det går att äta all sorts lav i Sverige förutom den giftiga varglaven som lätt känns igen på

Transkript

1 Växter: OBS. Vi har tagit fram ett fåtal växter som är vanliga i södra Sverige samt som är enkla att känna igen. I matväg har naturen såklart mycket mer att erbjuda men det är dessa arter som vi anser vara de vanligaste och mest essentiella. Stensöta En grön liten ormbunks-liknande växt som ofta breder ut sig över marken som en stor matta. Den har relativt stora rötter som ofta är intrasslade i varandra. Rötterna är ät bara och smakar under sommaren sött och lakritsaktigt. Den innehåller mycket kolhydrater och är bra som smaksättning. Koka den eller ät den rå. Lavar Det går att äta all sorts lav i Sverige förutom den giftiga varglaven som lätt känns igen på Stensöta 2 grund av att den har en distinkt gul färg. Den växer även bara på träd som skägglaven och är därför svår att blanda ihop med exempelvis renlav och islandslav. Även om alla lavar (förutom varglaven) är ätliga så är det bara några där en människa kan tillgodo se sig energin i dem. Exempel är islandslav och tuschlav. Även renlav går att äta till viss del men man måste blötlägga och koka den mycket länge. Blötlägg alla lavar i några timmar koka de sedan upprepade gånger. Islandslav 1 Tushlav 22 Renlav 1 Maskros En växt som växer nästan överallt. De unga bladen går att äta råa medan de äldre bör kokas upprepade gånger för att man ska få bort den beska smaken. Rötterna kan kokas eller rostas och kan funka som ett kaffesurrogat. Den är rik på vitaminer och mineraler men har inget större näringsinnehåll. Maskros 2

2 Gran Om man kokar barren får man ett c-vitamin rikt te som smakar syrligt och är uppfriskande. Under våren kan man även äta innerbarken som då är full av sav. Observera dock att avskalning av bark strider mot allemansrätten om man inte är i en riktig nödsituation. Gran, grankottar 2 Björk Den är lätt att känna igen på grund av sin karaktäristiska vit-svarta stam. Björken har på våren en näringsrik sav som man kan tappas ur trädet genom att man skär ett cm-djupt jack i trädets bark. I jacket sticks sen en pinne in med en svag lutning som saven sen kan rinna ut på. Ställ eller häng en bunke under för att samla upp saven. Även björkens innerbark är på våren och sommaren näringsrik och går att äta. Observera dock att både tappning av sav och avskalning av bark strider mot allemansrätten om du inte är i en riktig nödsituation. Du kan även ta björkens blad och koka te på det. Björkblad, hängen och frökapslar 2 Vass Vass är en ca 3 m lång växt som växer vid vatten bryn. Den har vassa blad och smal stam. Vassens rötter går att äta om man kokar den. Den kan vara lite svår att få upp så ta ett stadigt tag vid roten och vicka fram och tillbaka tills den släpper från botten. Vassroten är mycket näringsrik och en bra födokälla bara man lyckas få upp den. Vass 2 Kaveldun Växten kan bli cirka 4 meter hög. Växer vid vattenbryn och känns oftast igen på den stora bruna cigarr-liknande frökapseln. Roten och stjälken kan ätas rå eller kokt. Bladen och skotten kan kokas och ätas(på våren). Även dess pollen kan blandas med vatten till en deg som bakas på en plåt eller på en pinne. Kaveldun 2

3 Kalmus Växten kan bli ungefär 1,3 meter hög, växer vid vattenbryn och har trekantigt formade blad. Den har en fingerliknande blomstjälk som kommer upp ur roten. Ryck upp den kraftigt doftande roten och skär den i tunna skivor och koka den sedan till en slags sirap. Den är inte särskilt energirik men har ändå ett visst näringsvärde. Kalmus 2 Bär Frukt och bär är ofta mycket söta och på så sätt ett väldigt bra smaksättningsmedel och även bra att äta för att snabbt få energi. Att bara leva på exempelvis blåbär är dock ingen bra idé då det ofta leder till magbesvär och inte ger alla näringsämnen som man behöver. Blåbär Ett litet blått bär som växer nära marken i 2-3 decimeter höga buskliknande växter som breder ut sig över stora områden. Den är allmän i hela Sverige, framförallt i barrskog. Lätt att plocka och finns i augusti till oktober i överflöd. De kan ätas råa torkas till russin eller kokas till sylt. Blåbär 2 Lingon Ett rött bär som växer nära marken på växter som breder ut sig längs med marken. Bäret är lite surt eller beskt men lämpar sig bra för syltkokning, smaksättning eller torkning. Växer i barrskog eller på kalhyggen under hösten och sensommaren. Lingon 2

4 Hjortron Ett gult bär som till formen liknar hallon men som växer på en liten planta med relativt stora blad nära marken. Den växer ute på myrar och går att finna under hösten. Den är inte alls särskilt vanlig i södra Sverige utan blir allt vanligare ju längre upp i Sverige man kommer. Bäret är mycket sött och lämpar sig bra för smaksättning, sylt eller saft. Hjortron 2 Hallon Hallon är ett rött bär som växer vilt på taggiga buskar runt om i landet. Det dock ovanligt att den finns långt i från befolkning eftersom den oftast växer i verkade områden, på ängar, kalhyggen, gläntor eller dylikt. Det är ett sött och gott bär som lämpar sig bra för sylt, smaksättning och torkning. De växer dock endast en kort period i juli-augusti och ruttnar sen snabbt. Hallon 2 Björnbär Ett mörkt blått bär som till formen liknar hallon. Den växer på mycket taggiga buskar i skogsgläntor och öppna områden. Tämligen ovanlig i naturskog och urskog men vanlig runt bebyggelse och nyverkade områden. Eftersom den mesta skog i Sverige är brukad så är den dock ganska vanlig. Bäret är sött och lämpar sig bra för sylt eller liknande. Det går att plocka i princip hela augusti. Björnbär 2

5 Smultron Ett litet bär som är närbesläktat med jordgubbar fast mindre och sötare. De växer på en liten planta när marken och är mogna runt slutet av juli. Smultron växer i öppen skog, gärna sandig jord. De är väldigt goda men finns sällan i några större bestånd och plockas därför vanligtvis inte till exempelvis sylt. De är mogna under juli och augusti men ibland även tidigare. Smultron 2 Rönnbär Ett surt bär som växer på rönnen, ett relativt spätt träd med små blad som sitter parvis på en gemensam stjälk. Bären är starkt orangea eller röda och växer i klasar. Bäret är så surt att det inte går att äta rått men man kan dock göra god sylt, gelé och använda dem i andra maträtter som smaksättning. Överkonsumtion kan dock leda till magbesvär på grund av att de är så sura. De är mogna under hösten. Rönnen växer i bladskog eller blandskog och är vanlig i stort sett hela landet. Blanda inte ihop rönnen med oxeln som även den har röda bär som är hälsoskadliga. Oxeln har dock inte delade blad utan blad som liknar ekens. Dess bär sitter inte heller i stora klasar som rönnens. Rönn, rönnbär 2 Oxel, oxelbär 2 Slån, slånbär Slånbäret liksom rönnbäret är mer eller mindre oätligt rått men kan göra sig bra som sylt som en tillsatts i sylt, gelé, saft eller dylikt. Bäret är stort och blåaktigt och växer på taggiga buskar. Den är tämligen vanlig i alla sorters skog men trivsbäst i blandskog. Dess bär kan plockas från slutet av augusti ända fram till slutet av hösten. Slån, slånbär 2

6 Nötter Ekollon Ekollon är en nöt som växer på ekar under hösten, innan tillagning är mer eller mindre oätlig, man bör koka nöten tills dess att den är mjuk för att göra sig av med den bittra smaken. Eken är ett av våra mest kända träd och växer mestadels i bladskog. Ek, ekollon 2 Hasselnöt Hasselnötter växer på hassel under hösten. Hasselnöten är en god nöt, man skalar bort skalet genom att spräcka nöten med en sten. Det går även att äta omogna hasselnötter, råa eller rostade. Att hitta mycket hasselnötter är ovanligt då andra djur ofta äter upp nötterna snabbt. Hassel, hasselnötter 2 Kottar Det går att äta både tall och grankottar. Man rostar dem då och pillar sen ut fröna. Detta är dock väldigt omständigt och ger inte så mycket i energi. Tall, tallkottar 2

7 Källor, referenser och upphovsrätter: Referenser: 1. Projekt Runeberg är en organisation som arbetar på frivillig grund med att skapa fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur och göra dem öppet tillgängliga över Internet där. Alla de målade bilder som vi har använt och även mycket fakta kommer från deras hemsida: den 3 februari Överlevnadshandboken, skriven av John Wiseman. Utgiven av Bokförlaget forum AB Fotografier/Bilder: 1. Bilden är fri till användning eftersom det ursprungliga upphovsrättsskyddet har gått ut på grund av att konstnären har varit död i mer än 70 år. 2. Bilden är hämtad från webbsidan ur "Bilder ur Nordens Flora, boken är skriven av C. A. M. Lindman och utgiven för första gången år Eftersom upphovsmannen har varit död i 70 år så är dessa bilder fria för användning. 3. Tagen av Dan Molter (shroomydan) och skyddas under licensen nedan. Hämtat från den februari This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license. You are free: to share to copy, distribute and transmit the work to remix to adapt the work Under the following conditions: attribution You must attribute the work in the manner specified by the author or licensor (but not in any way that suggests that they endorse you or your use of the work). share alike If you alter, transform, or build upon this work, you may distribute the resulting work only under the same or similar license to this one. This licensing tag was added to this file as part of the GFDL licensing update. Länk:

8