Biologi A på Netkurs

Transkript

1 Biologi A på Netkurs

2 Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga, differentierade i stjälk/stam och blad

3 Ljusprocessen 1. Ljus absorberas av färgämnen i kloroplasterna 2. Den fångade ljusenergin används till att dela vatten till syrgas och väte 3. Under processen i 2 laddas ADP med en till P till den energirikare ATP 4. Vätet fästs på NAD och bildar NADH som också är energirik 5. Syret används i andningen eller avges Mörkerprocessen 1. NADH från ljusprocessen används till att fosforylera ADP till ATP 2. ATP används till att fosforylera ribulos (5 kol socker) till ribulosdifosfat, RuDP 3. RuDP reagerar med koldioxid till två fosfoglycerat (3 kol socker) 4. Fosfoglycerat ombildas till bl.a. glukos för lagring och transport Summaformel: 6 CO H 2 O + ljusenergi C 6 H 12 O O 2

4

5 Det mesta av ljusenergin som träffar lövet används till evapotranspirationen som driver vattentransporten. Mycket blir också värme. Bara 0,5-3,5% tas upp i fotosyntesen.

6

7 Uppkommit ur grönalger Mossor växter utan egentliga e kärl och rötter Sporkärlväxter ormbunkar, fräkenväxter och lummerväxter Nakenfröiga växter mest barrträden Gömfröiga växter - blomväxterna

8 Enkla växter fanns redan på forntiden, och bildade bl.a. stenkol Nakenfröiga växter tog över under den torrare medeltiden Blomväxterna, de gömfröiga, började sin storhetstid ungefär samtidigt som dinosaurierna började dö ut

9 Oftast gröna växter som saknar fullt utvecklade rötter och ledningsvävnad är därför lågvuxna och trivs bäst i fuktiga miljöer. Den gröna plantan är en gametofyt, dvs har enkel kromosomuppsättning i sina celler. Cellsammansmältning sker av sporer från två olika gametofyter i en vattendroppe högt upp på plantan, och ur befruktningen växer en sporofyt som är färglös/brunaktig. I sporofyten sker reduktionsdelning och sporer med enkel kromomuppsättning sprids med vinden. Spridningssporerna växer ut till nya gametofyter i lämplig miljöer.

10 Björnmossa Husmossa Väggmossa Kammossa Vitmossa Kvastmossa

11 Har rötter, stam, blad och ledningsvävnad för vattentransport Den fullvuxna plantan bildar haploida sporer som gror till en liten gamofyt (förgrodd) Gamofyten bildar han- och honsporer Efter befruktningen bildas en ny diploid id sporofyt Utvecklades för 400 miljoner år sedan

12 Står nära de kärlväxter som först bildade skogar på land för 350 miljoner år sedan bildade tillsammans med fräkenväxter stenkol Barrliknande blad Upprepad gaffelgrening

13 Bladen är tillbakabildade till små hylsor på stammen där det kan gå ut förgreningar Sporer i axliknande bildningar i toppen Ängs- och skogsfräken är vanliga

14 Stora och välutvecklade blad Sporsamlingar på undersidan av bladen eller på särskild blad Ofta jordstam, vilket gör att en del arter kan klara torra förhållanden Ca 40 arter i Sverige Ska kunna: Skogsbräken Strutbräken Stensöta

15 Frön utbildas på utsidan av speciella blad (kottefjäll) Blev vanliga redan för 300 miljoner år sedan Många arter skogsbildande (barrträd)

16 Fröet bildas inom en frukt Blev vanliga för 70 miljoner år sedan och är nu dominerande växtgrupp Näckros, peppar m.fl. Enhjärtbladiga Smörblommor Rosväxter Korgblommiga Flockblomstriga Korsblommiga Ärtväxter Ljungväxter Orkidéer

17 Pollenkornen gror på pistillens märke och en pollenslang växer ner till hongamofyten. Två kärnor vandrar ner i slangen och befruktar ägget och näringscellerna som ska omge det.

18

19 Med DNA-teknik har de gömfröiga öi växternas inbördes släktskap kunnat kartläggas. I trädet ovan belyses släktskapen mellan ett antal viktiga grödor!