Överlevnadshandbok för grupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överlevnadshandbok för grupp"

Transkript

1 Överlevnadshandbok för grupp

2 Innehåll Inledning Läge Bygga ett vindskydd ,2 Material som är bra att använda Ved, Mat & Vatten ,2 Ved...5 3,3 Vatten...5 3,4 Mat (vinter, höst, sommar, vår) Medicin/Första hjälpen Människan ,2 Psykiska reaktioner (rädsla & stress) Egen erfarenhet Bra att veta Bilder

3 Inledning Vi är en grupp som går vårt sista år på ett gymnasium i Norrköping. Vårt projekt handlade om överlevnad, då kom vi på att skriva en överlevnadshandbok. Vårt projekt pågick i nästan ett år, under den tiden har vi fått kunskap om överlevnad. Både genom att själva vara ute på expeditioner och genom att ha tagit fram fakta genom litteratur. Handboken är riktad till människor som måste överleva i en grupp i svensk natur. Den är formulerad i kronologisk ordning, vad som är bäst att göra först o.s.v. I boken har vi skrivit om många olika växter och därför har vi ett avsnitt längst bak i boken under rubriken Bilder alla bilder på växterna i bokstavsordning. 3

4 1.) Läge Det första man bör titta efter när man går vilse eller ska överleva i naturen, är en bra plats man kan slå läger på. En bra och säker plats gör det lättare att klara sig torr och skyddad en längre tid från t.ex. nederbörd. Om det är möjligt så ska man försöka bo på en plats där vatten är tillgängligt. Om man har långa sträckor att gå så finns det risk för att gå mer vilse och så gör man av med nödvändig energi. Det är också viktigt att man skyddar sig mot vind, man ska t.ex. inte slå läger högst upp på en kulle för då finns det en chans att vindskyddet går sönder. Man ska inte heller slå läger på djupare sänkor eftersom solen har svårt att komma åt de platserna, där samlas det vatten efter nederbörd. Om solen inte lyser på dessa platser blir också luften fuktigare, vilket gör att man lättare blir kall. Är det storm ute så är det viktigt att inte slå läger nära höga träd för att det är då stor risk att blixten slår ner. Man ska inte heller slå läger på ett öppet fält under åska, för då är du den högsta punkten och kan då bli träffad av blixten. Under kallare perioder är det viktigt att hålla sig borta från vinden, eftersom det känns mycket kallare när det blåser. Om man vandrar mycket och det blåser samtidigt så tar det mer än vanligt på de fysiska krafterna och man gör av med energi som annars är viktig för själva överlevnaden. 2.) Bygga ett vindskydd När du har hittat ett bra läge så ska du snarast möjligt börja bygga ett vindskydd, för då har du skydd om vädret blir dåligt. Under vindskyddet kan du skydda mer än bara dig själv. Om du har hittat ved så kan du hålla det torrt genom att förvara veden under skyddet. För att vindskyddet ska vara så effektivt som möjligt så ska man bygga öppningen åt det hållet vinden inte blåser åt. Ett vindskydd kan byggas av många olika saker och byggas på många olika sätt. Ett enkelt och effektivt vindskydd kan man bygga med hjälp av en stomme som består av en gren som är uppspänd en bit upp mellan två träd. Sen lägger man andra grenar för att bilda ett snedtak som går mot marken. Efter det så måste man täta taken och det gör man med hjälp av granris eller presenning. Det är viktigast att få upp ett tillfälligt skydd så fort som möjligt innan det blir mörkt, man kan bättra på det efter hand. Man kan också använda redan nerfallna träd. Börja då med att hugga bort grenarna på trädets undersida och lägga dem utanpå och fläta ihop som ett tak. Det är bäst att använda barrträd för det är tätare. Material som är bra att använda: Björk är nog det mest användbara träd som finns i våra skogar. Man har användning för så gott som hela trädet. Den yttre delen av barken på trädet kan användas till att göra korgar eller hinkar/kärl. I dessa kan man plocka bär svampar eller andra växter. Kärlen kan man använda som glas så det blir lättare att dricka. Den här delen av trädet är även väldigt bra som tändningsmaterial. Vill du ha snören eller annat som du kan binda med så fungerar björkens rötter hur bra som helst. Dem är väldigt flexibla vilket gör att dem nästan fungerar som ett vanligt snöre. Ska du göra en brasa så är björkved den bästa brasveden. Stenar Ska du göra en brasa så är det viktigt att du lägger stenar runt om elden så att den inte sprider sig. Är det kallt ute så är det också smart att lägga stenar väldigt nära elden så att dem värms upp. När du sedan ska gå och lägga dig på kvällen så tar du in stenarna i vindskyddet så att det blir lite varmare. Granris som är dött och gammalt är väldigt bra tändmaterial. Samlar du på dig en stor hög med granris så är det nästan omöjligt att inte lyckas med sin brasa. Granriset är också väldigt 4

5 användbart när du ska bygga ditt vindskydd. Man har det på marken där man ska sova om marken är kall eller blöt. Har du tillräckligt mycket granris så är det bra att ha dem som vägg för att stoppa vinden från att komma in. 3.) Ved, Mat & Vatten Sverige har ett klimat som växlar väldigt mycket, från flera minus grader och snö på vintern, till plusgrader och strålande sol på sommaren. Väderförhållandena gör det mycket svårare att överleva i en sådan klimat zon. Eftersom vi bor i Sverige så kan man gå vilse på vintern i en snöstorm, men även under sommaren är det möjligt då temperaturen och solen kan göra att man får vätskebrist och solsting. Mat och material är viktiga saker som man bör ha koll på om man måste klara sig på egen hand i naturen. Ved Om det är varmt ute så hittar man veden i form av pinnar på marken. Träd som har dött är bra antändningsmaterial. Om det är blött i marken så kan man hitta veden under granar som har skyddat trädet så det är relativt torrt. Torkade löv och små pinnar gör det lättare att få igång elden. Vatten Normalt behöver man ca: 2,5 liter vätska per dag, om man arbetar hårt eller är i värme måste man öka vätskemängden. Ditt allmäntillstånd försämras om du får i dig för lite vatten. 1 Vart finns det bra vatten i Sverige? De flesta vattendrag som ligger högre upp än stads bebyggelse eller fabriker har drickbart vatten. Om du har problem med att hitta vatten så kan du finna vatten genom att kolla efter: Skogens utseende, stora förändringar i skogen kan leda till vatten Djur stigar, leder oftast förr eller senare till vattenhål Myrstackar, de ligger ofta i närheten utav vatten 2 Under vintern så kan du göra ett hål i en bäck eller skogssjö för att få tag på vatten. Om du inte får tag på vatten kan du smälta is eller snö, men du ska inte äta snö eller dricka kallt vatten fort, detta kan leda till magkramper. Om du nu ska smälta snö så ska du ta djup snö eftersom den snö som ligger högst brukar ha föroreningar med sig. Det är bäst om du skrapar bort det övre skiktet om du vill få bort föroreningarna i snön. Det som är bra med snövatten är att det är saltfattigt och för att få i sig salt och mycket c-vitamin kan man koka barr i smältvattnet. Befinner du dig på havsisarna så är det lugnt, eftersom saltet försvinner när det fryser (omkristallation). 3 Mat Bara man vet vad man letar efter så är det rätt lätt att hitta mat i naturen, i alla fall under vissa årstider. Man måste dock känna till vart och vad man ska leta efter under årstiderna, för det varierar ganska mycket. Växter och bär Det som är lättast att få tag på är växter och bär som finns lite överallt i vår natur. Här är lite exempel: något som är väldigt bra att ha med sig när man är ute i skogen är en flora bok. Det är alltid viktigt att ha nära till vatten när man ska överleva, eftersom man inte kan klara sig 1 2 Iblid. 3 Iblid. 5

6 speciellt länge utan det, men under vintern är det ännu viktigare än annars. Eftersom det är svårare att få tag på mat under vintern än någon annan årstid så är det också viktigt att man har möjligheten att fiska. Vintern Vass är en väldigt bra växt, eftersom de ofta växer i stora skaror. Man har även användning av hela växten. Roten är spetsig och vit och den ska helst ätas färsk. Rotstocken kan antingen kokas eller ätas färsk. Om man äter den färsk är det viktigt att man tuggar den ordentligt så att kolhydraterna snabbt kan tas upp av kroppen. Kokar man den istället så måste man dricka upp vattnet efteråt eftersom kolhydraterna åker ut ur rotstocken och löser sig i vattnet. 4 Tallen är mycket användbar, inte bara till mat. Tallbarren gör man te av som är rikt på C-vitamin. Ta en hand full med barr och koka i ungefär 20 minuter. Kottarna på tallen kan värmas upp så man får ut fröna ur dem. De kan rostas och även malas till mjöl. 5 Nyponen växer inte vid vattnet utan utmed vägar och i skogsbryn. Nyponen är frukterna som sitter på rosenbuskar. De är lite rosa röda och på vintern skrumpnar dem men är ändå fult ätbara. Man kärnar ut dem och äter dem antingen färska eller kokta. Om man kokar dem måste man dricka upp vattnet efteråt för att få i sig alla kolhydrater och vitaminer. Det behövs bara 5-10 nypon för att täcka dagsbehovet av c-vitamin, men man ska inte tro att det räcker för att täcka kolhydratsbehovet. Det krävs att man äter fler 100 nypon för att det ska räcka och då är det bättre med t.ex. Vass. 6 Gåsört Roten från gåsört har hög kolhydrathalt och kan ätas färsk eller kokt. De smakar väldigt likt rå potatis. Man använder de gula/ljusbruna rötterna eftersom de mörkare/svarta är vissna och smakar illa. 7 Björk Saven samlas in genom att man ristar ett djupt V i barken, gör ett litet hål i V'ets spets och sätter in en liten ränna för uppsamling i någon behållare, som man knyter fast om stammen under rännan. Som ränna kan användas t.ex., kluvet vass-strå eller en vanlig pinne som man täljer till. Kan drickas färsk, men bäst om man kokar.(slipper dricka så mycket) 8 Kaveldun Går att äta både rotstocken och rötterna som sticker ut. Måste dock äta märgen som är inuti. Det svampaktiga skalet tas bort och kastas. 9 Stensöta Roten går att äta, smakar som söt lakrits. OBS ät inte för mycket. 10 Hösten Lingon Bär som de flesta känner till. Är bara att plocka och äta. Kråkbär Är bara att plocka och äta. Körsbär Vanligt bär som de flesta känner till. Växer ofta på trädgårdar men kan också hittas vilt om man har lite tur

7 Havtorn Bären används oftast till att göra sylt eller saft på men det går även att plocka bären och äta direkt. Tranbär går att äta färska. Kummin Det går att äta bladen och roten. Fröna används som krydda. Bladen är rika på c vitamin och kan kokas med vanligt vatten om man vill. På samma sätt med roten. 11 Pepparrot Som man hör är det roten som man främst äter och då helst rå eftersom smaken försvinner om man kokar den. Det går även att äta bladen som har en bitter smak. 12 Humle Svampar Alla svampar är bäst om man steker. Kantarell Karl-Johan Rödgul/svart trumpetsvamp Sommaren Bär som går att plocka och äta: Smultron Blåbär Hallon Svartvinbär Stenbär Åkerbär Krasse: Går att äta bladen färska. Älgört: Går att göra te av blommorna och bladen, låt koka i ca 10 min. 13 Mynta: Går att göra te av bladen och man kan även använda dem som krydda. Svartvinbärsblad: Går att göra te av dem. Gråbo: Går att göra te av bladen. Våren Tranbär Plockas och äts färska Hundkäx Man kan äta hundkäxets rot. Den smakar lite som morot. Dra upp roten och hacka den i små bitar. Koka den sedan i en timme för att ta bort den beska smaken. Kumminblad Går att göra soppa på bladen och rötterna från kummin. Sommargyllen Bladen går att äta vilken tid på året som helst, men blommorna plockas i maj, juni och ska helst kokas innan dem äts. Ängssyra Kan ätas direkt. Kalvleka Knopparna kan ätas efter att de kokats. Saker att tänka på Plocka inte växterna vid en trafikerad väg, eftersom det ofta är mycket föroreningar utmed vägkanter. Om du inte har några stora kunskaper om vilka bär eller växter som är ätliga plocka bara de växter som du är säker på. Bär och växter kan ofta se goda ut men är i själva verket mycket giftiga. Det finns även växter som är lika andra. T.ex. sprängört. Den påminner om

8 fjällkvannen och hundkexet men är otroligt giftig. En tugga kan ta död på en vuxen människa, sägs det. 4.) Medicin/första hjälpen C- vitamin Sårtvätt Halsont Hosta Tandvärk Huvudvärk Bandage Bakterie Dödande Mage Björk X Daggkåpa X Enbär X X X Kåda X X Kaveldun X X Mjölkört X Rölleka X X X Stensöta X Vitmossa X X Älgört X X X Björk, c vitamin (maj-juni). Daggkåpa, fungerar som sårtvätt, koka bladen(sommarhalvåret). Enbär, botar rethosta och halsont, koka i vatten 15 min(året runt). Kåda, bakteriedödande vilket är bra för sår vård, använda färsk (året runt). Kaveldun, dunet som finns i cigarren är väldigt bra som värme isolering i skor. Bra för sårtvätt också. Mjölkört, roten används till sår vård och den strös över såret. Röllika, bladen är bra för avvisning av myggor, man kan även mosa bladen och använda som sår vård för att de är bakteriedödande. Kan även tugga bladen för att bli av med tandvärk huvudvärk eller feber. Stensöta, man kan koka roten och dricka vattnet så blir man av med slem och hosta. 5.) Människan Psykiska reaktioner Rädsla är den vanligaste reaktionen. Vi blir såklart rädda när vi inte vet vart vi är, hur vi ska ta oss därifrån och hur du ska överleva om du nu är ute i skogen. Rädsla är kroppens sätt att mobilisera alla krafter till ett försvar. När du blir rädd kan du reagera på olika sätt, du kan förstänga det hotfulla och blir blockerad, så att du inte uppfattar situationerna allvarsligt. Du 8

9 kan också reagera överaktivt. Att du blir så engagerad att du inte tänker och bara handlar. En annan reaktion kan vara att du bara vill förflytta dig framåt hela tiden, bara för att desperat hitta tillbaka till säkerhet. Det gör att du inte uppmärksammar omgivningen lika mycket och bryr dig mindre om dina kompisar. Du tar större risker än vad du annars skulle ta, vilket kan göra att man kanske går ännu mer vilse vilket kan skada dig och gruppen. För att förhindra de här reaktionerna är det viktigt att du koncentrerar dig på det arbete som måste utföras. Övertala dig själv att rädsla är något normalt som går att handskas med genom att du tror på dig själv, på din utrustning och dina kunskaper. Stress kan vara ett ospecifikt krav att anpassa sig till en farlig situation på väldigt kort tid. Detta har beskrivits som en "fly-eller-fäkta"-reaktion. Vår kropp reagerar på ett sätt som den gjort ända sedan urtiden, då den var väl anpassad att springa iväg, att reagera väldigt snabbt eller att jaga ett vilt djur. Dessa anpassningsreaktioner har beskrivits av den kanadensiske forskaren Selye. Denna anpassning till möjliga faror eller belastningar syftar till att få kroppens funktioner att på en kort tid (30 min) reagera i kritiska situationer. Så kroppen reagerar på varje slag av belastning, stress eller anpassningskrav på ett väldigt liknande sätt: Ökad hjärtslagsfrekvens, fler sammandragningar Blodtryckshöjning Snabbare andning (hyperventilation) Sammandragning av musklerna Förändrar blodlevring Huden blir spänd Kroppens reaktioner som inte behövs direkt för att försvara sig mot fara minskar: Sänkta gastro-intestinala funktioner (funktioner i mage och tarm) Sänkta reaktioner hos immunförsvaret, vilket innebär förhöjd risk för infektioner Sänkta sexuella funktioner Det är inte den akuta stressen som är farlig utan den långvariga stressen som kan leda till ett fysiskt och psykiskt sammanbrott. När hjärnan signalerar fara börjar hjärtat slå fortare, musklerna späns och stresshormoner släpps ut i blodet för att frigöra bränsle så att kroppen kan reagera snabbare och orka mer. Kroppen är temporärt ur balans för att kunna hantera den hotande faran. Våra kroppar reagerar likadant i en stressad situation som de gjorde för flera tusen år sedan. Men våra "moderna" stressfaktorer är andra än våra förfäders och ofta konstruerade av oss själva. Tidigare upplevde människor stress när de till exempel blev anfallna av ett vilt djur. När situationen var åtgärdad normaliserades hormonhalterna och kroppen kunde återhämta sig. Utsätts vi för konstant stress, då tömmer vi ut kroppens resurser, och kroppen reagerar med utmattning. Det första som reagerar är bla matsmältningsorganen, sexlusten och i svåra fall leder utmattningen till döden. Andra symtom kan vara att man känner en trötthet som inte går att vila bort, man känner sig rastlös och har svårt att koppla av och varva ner. Man kan även känna sig irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller få ångest när man blir stressad. Stress brukar också vara förknippat med sämre minne och att man får svårt att koncentrera sig. Är det riktigt allvarligt kan man även få hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det 9

10 är svårt att andas. Många stressade människor får problem med magen, så som magkatarr eller förstoppning ) Egen erfarenhet Från egen erfarenhet vet vi lite om hur kroppen reagerar när den inte får den bränsle som den behöver. Utan mat blir kroppen automatiskt svag och trött. Man fryser mer och man vill helst inte röra så mycket på sig. Hungern blir inte lika stor när kylan far igenom tankarna, fast när man väl är varm börjar hungern komma tillbaka. Muskelmassan minskar också när kroppen inte får i sig bränsle och man blir då allt mindre och mindre rörlig, på det sättet fryser man ännu mer. Man kan även uppleva obehag som huvudvärk och att man känner sig svag. Efter att ha varit ute i skogen i tre dagar, har vi märkt att vi påverkas på olika sätt. Vissa blir aggressiva och andra blir trötta och orkar inte göra någonting. Vi hade knappt ätit något under de dagarna vi var ute. Det enda i fick tag på var några kantareller och lite bär. Vatten hade vi tillgång till eftersom vi tog med oss eget vatten. Att vara ute i skogen längre tid utan mat tär mest på människan psykiskt, man tänker främst på kyla och hunger. Efter ett tag orkade vi inte leta efter mat, vi hade inget tålamod och ingen kraft för att få fart på elden. För att vi ska må så bra som möjligt psykiskt behöver vi: vätska, föda, värme och egenvård. De resurserna behöver man för att kunna överleva i naturen. 7.) Bra att veta Hur man släcker en eld Att släcka elden efter sig är viktigt när man har lämnat sitt läger. Konsekvenserna kan bli mycket allvarliga om man inte gör de. Det är inte svårt att släcka elden efter sig utan har man vatten i närheter så kan man släcka elden med hjälp av det. Var noggrann och se till så att det är släckt ordentligt och att det inte finns någon glöd kvar. Om man inte har något vatten i närheten så kan man försöka kväva elden med jord, sand eller grus. Hjälpsignaler På öppen mark kasta på granris ovanpå elden, med granrisets hjälp bildas svart/mörk rök som syns på långt avstånd. Om man går vilse så kan man följa efter vattendrag nerför så kan det leda till bebyggelse

11 8.) Bilder Björk Gråbo Blåbär Gåsört Daggkåpa Hallon En 11

12 Havtorn Kantarell Hjortron Karl-Johan Hundkex Kaveldun Kalvleka 12

13 Kumminblad Körsbär Krasse Lingon Kråkbär Mjölkört Kåda Mynta 13

14 Nypon Sommargyllen Pepparrot Stenbär Stensöta Rölleka Smultron 14

15 Svartvinbär + blad Trumpetssvamp Tall Vass Tranbär Älgört 15

16 Ängssyra 16

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Användbara växter i skog och mark

Användbara växter i skog och mark Användbara växter i skog och mark Pär Leijonhufvud & Svenska Överlevnadssällskapet Tredje upplagan, 2014 Växternas delar och deras användningsområden Rötter Växter lagrar ofta näring i rötterna, normalt

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa

Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa Om nypon Alla nypon går inte att äta smaka på de mogna nyponen så märker du om de är ätbara. Välj sedan de klarröda och klarorangea sorterna som har högst näringsinnehåll.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen

sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen sockerlag en bra start till en god drink av Andreas Johansson Rouvinen Jag har alltid tyckt att det är roligt att framhäva smaker på olika sätt, genom sockerlagar är ett sätt att få fram dem på. Jag har

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port Med hjort på menyn Hjortfärsbiffar 4 port 600g hjortfärs 100g smör 2 msk matolja 1 msk dijonsenap 2 äggulor 3 kokta potatisar utan skal 1 gul lök 1 dl grädde 2 cl cognac Skala och finhacka löken. Fräs

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

RÅD OCH ANVISNINGAR DORO RÖKEN För rökning av fisk, kött och fläsk m.m.

RÅD OCH ANVISNINGAR DORO RÖKEN För rökning av fisk, kött och fläsk m.m. RÅD OCH ANVISNINGAR DORO RÖKEN För rökning av fisk, kött och fläsk m.m. Rekommenderad röktemperatur mellan 60-80 grader. Rimmat sidfläsk läggs med köttsidan ned. Dvs svålen upp, fläsket tar till sig smaken

Läs mer

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar.

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar. ÖN Kapitel 1, klassen Sandra är en tjej på 12 år, hon har ljust långt hår, hon är ganska kort, hon har fräknar i hela ansiktet. Ganska söt faktiskt. Sandra sitter i det lilla klassrummet med gråa väggar.

Läs mer

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna.

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. 386 Stridsvärde Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. Vila Sömnbrist försämrar kroppsfunktionerna och minskar tankeoch reaktionsförmågan samt den psykiska motståndskraften. Sömnbrist ökar också

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

4 Svampar och lavar bra på samarbete

4 Svampar och lavar bra på samarbete 4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer