Remiil metodik och projekt. Anders Glimskär, inst. för ekologi 4 december 2018

Transkript

1 Remiil metodik och projekt Anders Glimskär, inst. för ekologi 4 december 2018

2 Regional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) Gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning Programperiod Småbiotoper i åkerlandskapet (11 län) Gräsmarkernas gröna infrastruktur (18 län) Vegetation och ingrepp i våtmarker (5 län) Samordnas av länsstyrelsen i Örebro Utförare är SLU, inst. för ekologi

3 Långsiktiga uppdrag inom miljöövervakning, inst. för ekologi + Skogsskadegörare - granbarkborre (Åke Lindelöw) Viltövervakning/SITES (Gunnar Jansson) Förslag till ny övervakning av åkermark, växtskadegörare m.m.

4

5 Totalkartering inom 3x3 km ruta Kant mot åkermark Kant Åkerholmar mot betesmark Diken Bärande träd och buskar Stenmurar och rösen Skyddsvärda träd, alléträd Småbiotoper i åkerlandskapet

6 Småbiotoper i åkerlandskapet Antal rutor per län Småbiotoper Faktor Rutantal Hallands län 1 11 Jönköpings län 1 21 Kalmar-fastlandet 0,5 11 Kalmar-Öland 2 6 Skåne län 0,5 11 Stockholms län 1 19 Södermanlands län 1 13 Uppsala län 1 16 Västmanlands län 1,5 14 Västra Götalands län 0,25 12 Örebro län 1 13 Östergötlands län 0,5 11

7 Registrerade småbiotoper i 106 landskapsrutor (3x3 km) Antal (och längd) Totalt ~40000 objekt på sex år

8 Gräsmarkernas gröna infrastruktur (sex län) Betes- och slåttermark hävdad och ohävdad Betad/slagen och obrukad åkermark Hävdad strandäng (arton län) Betes- och slåttermark - hävdad och ohävdad Betad/slagen och obrukad åkermark Tidigare åkermark (<60 % träd och buskar) Åkerkanter Hävdad strandäng Ohävdad strandäng Anlagd gräsmark Annan/extensivt skött gräsmark (restmiljöer, gamla täkter, naturlig öppen mark vid rekreationsytor, bebyggelse, gårdar m.m.)

9 Var i landskapet återfinns gräsmarkerna?

10 Flygbildstolkning och provyteutlägg i 3x3 km

11 Provytemetodik Lång artlista, ~350 växtarter - frekvens 1-5 samt hela provytan Alla träd- och buskarter - täckning, höjd och stamantal Struktur hos träd- och buskskikt - täckning i fyra höjdskikt Fält- och bottenskikt % Hävd, röjning, förna m.m.

12 Antal provytor per län och gräsmarkstyp Brukad åkermark * Övrig/tidigare åkermark Betes- och slåttermark Strand- och våtäng Kant mellan åkerskiften Annan åkerkant Jordbruksområde Extensivt skött gräsmark Stockholm Östergötland Kronoberg Kalmar Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Uppsala Gotland Västerbotten Norrbotten Skåne Västra Götaland Jönköping Södermanland Värmland Västernorrland * Kontrollytor i brukad åkermark

13 Antal provytor per län och gräsmarkstyp Brukad åkermark * Övrig/tidigare åkermark Betes- och slåttermark Strand- och våtäng Kant mellan åkerskiften Annan åkerkant Jordbruksområde Extensivt skött gräsmark Stockholm Östergötland Kronoberg Kalmar Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Uppsala Gotland Västerbotten Norrbotten Skåne Västra Götaland Jönköping Södermanland Värmland Västernorrland * Kontrollytor i brukad åkermark

14 Antal provytor per län och gräsmarkstyp Brukad åkermark * Övrig/tidigare åkermark Betes- och slåttermark Strand- och våtäng Kant mellan åkerskiften Annan åkerkant Jordbruksområde Extensivt skött gräsmark Stockholm Östergötland Kronoberg Kalmar Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Uppsala Gotland Västerbotten Norrbotten Skåne Västra Götaland Jönköping Södermanland Värmland Västernorrland * Kontrollytor i brukad åkermark Fler rutor med flygbildstolkning Bakåtkomplettering för 2015

15 Vegetation och ingrepp i våtmarker Flygbildstolkning av alla våtmarker och ingrepp Faktor Rutor Rutor Rutor 2015 Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Västmanlands län Örebro län 1, Totalt (2,9)

16 Provytor i myrar Skogslandskap Jordbrukslandskap Gunnarsson & Löfroth: VMI-rapport, Naturvårdsverket 2014

17 Polygonavgränsning hydromorfologisk typ (jfr. VMI) och träd-/busktäckning Kartering av linjära ingrepp (inklusive kanter mot torvtäkt, vägar m.m.) Exempel: förändringar under 20 år (22 rutor)

18 Flygbildstolkning av polygoner och linjära ingrepp

19 Flygbildstolkning av cirkelytor: fys. myrtyp och trädtäckning

20 Konceptuell modell Grad av influence påverkan (depends (avståndsberoende) Påverkansområde influence thick peat Våtmark Effekt (t.ex. träd %) (e.g. increased Ingrepp (t.ex. dike)

21 Förslag till våtmarksindikatorer 1. Längd av linjära ingrepp 2. Area med märkbar påverkan vid ingrepp 3. Grad av förändring (effekt) inom påverkansområde (effekt på t.ex. trädtäckning eller artsammansättning, förändring per tidsenhet?)

22 Kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker (uppdrag från 2006) Underlag för uppföljning av miljömål och miljöersättning Växter i provytor Linjeinventering av fjärilar och humlor) Grova träd (lavar, vitalitet mm) t.o.m. år 2015

23 Exempel på urval i 5x5 km-ruta i region med två Ä&B-objekt per ruta

24 Reviderad metodik i kvalitetsuppföljningen från 2016 Minskning av kostnad från ~4200 till 3400 tkr per år Reviderat urval av objekt koordinerat urval (uppdateringar av TUVA + borttag av igenväxta objekt) Borttag av grova träd och epifytlavar i fjärilsinventeringen Remiil-metodik för provytor + tillägg av några gamla moment. En person vid varje provyta Naturtypsklassning i uppdrag från THUF, som tidigare

25 Exempel på resultat: bevarandestatus hos naturtyper Gynnsamt Otillfredsställande Artantal (Ä&B-signalarter) Minst 10 arter 5-9 arter Näring (EIV viktat) Minst 5,5 4,0-5,5 Trädtäckning Högst 30 % % Busktäckning Högst 30 % % Veg.höjd <15 cm Minst 61 % %

26 Betestryck och betesbeläggning i Ä&B-objekt Produktion per veg.typ Antal betesdjur Areal av veg.typer Vegetationstyp Avkastning, kg ts/ha Innehåll av omsättbar energi i betet, MJ/ kg ts Torr ,5 Frisk ,7 Fuktig/blöt ,6 Kvävepåverkad, kultiverad och odlad ,1 Skuggad ,0

27 Trädtäckning *** B SE t p-värde Period Ersättning: allmänna värden* Ersättning: särskilda värden* Landskap: Skogsdominerat+åker** Landskap: Skogsdominerat+bete** Edf Ref.df F p-värde Longitud och Latitud Artrikedom av gräsmarksfjärilar *** B SE t p-värde Betande djur Period: andra perioden Ersättning: allmänna värden* Ersättning: särskilda värden* Landskap: Åkerdominerat** Landskap: Skogsdominerat+åker** Log(Blomrikedom) % Vegetation >15cm edf Ref.df F p-värde Transektlängd Longitud och Latitud

28 Artrikedom av indikatorväxter *** B SE t P Period: andra perioden Ersättning: allmänna värden* Ersättning: särskilda värden* Landskap: Skogsdominerat + åker** Landskap: Skogsdominerat + betesmark** Indikatorvärde: Ljus**** Indikatorvärde: Näring**** Indikatorvärde: Fuktighet**** edf Ref.df F p-värde Area provytor Longitud och Latitud

29

30

31

32 Slutsatser från analyser av miljöersättning Miljöersättningen är ojämnt fördelad mellan regioner. Norrland kunde inte analyseras Objekt utan miljöersättning är underrepresenterade i stickprovet (och i TUVA) Avvikande naturtyper är outliers och är därför svåranalyserade (alvar, slåttermyrar, havsstränder) En stor andel av provytorna är skog eller avvikande markslag (d.v.s. annat än ängs- och betesmark) Skillnaden med/utan miljöersättning förklaras till stor del av skillnader i trädtäckning. Fjärilar gynnas av svagare hävd Samband mellan förändring och t.ex. hävd ska analyseras som statistiska interaktioner

33 Kommentarer till rapporten från vetenskaplig granskare (citat, urval)

34 Miljömålsindikator för småbiotoper Samarbete mellan länsstyrelserna (T+E), Jordbruksverket och SLU, 2016 Data från NILS (nationellt) och Remiil (regionalt) Mängd småbiotoper i meter och antal i åkerlandskapet samt fördelning i landet på lämplig regionaliserad nivå. Diversitet av småbiotoper i olika delar av landet. Synlighet och skick av kulturmiljöer, utifrån insamlade data över landskapselement.

35 Miljömålsindikator för småbiotoper Småbiotopstyper som är gemensamma för NILS och Remiil: Stenmurar Breda diken Markvägar Veg.remsor och diken mellan åkerfält Ett diversitetsmått bör inkludera fler småbiotopstyper (d.v.s. Remiil) Olika mängdmått för jämförbarhet: Totalmängd Standardiserad mängd Täthet

36 Miljömålsindikator för småbiotoper Indikator 1 (NILS + Remiil): Mängd småbiotoper i åkerlandskapet Stenmurar Breda diken Markvägar Veg.remsor och diken mellan åkerfält Valmöjligheter Total mängd Mängd per typ Mängd per markslag och typ (f.d. åkermark) Mängd fördelat på träd- och busktäckning Regioner Hela Sverige (NILS) Södra Sverige (Remiil) Åkermarksrika landskap i södra Sverige (Remiil) Skogs- och mosaiklandskap i södra Sverige (Remiil)

37 Exempel på bearbetning, linjekorsningspunkter i NILS Avstånd från åkerkant 5 eller 10 meter? Underlag för urval (kartskikt med åkermark) Matcha korsningspunkter från olika inventeringsvarv? Blå och grå = rätt klassad Röd och gul = fel klassad

38 Miljömålsindikator för småbiotoper Indikator 2 (Remiil): Mångfald av småbiotoper i åkerlandskapet i södra Sverige Rikedom (antal typer i 1x1 km) Diversitet (Shannon s div. index) Åkerholmar Artrik ängsvegetation Vegetationsremsor och smala diken mellan åkrar Breda diken Småvatten Stenmurar Röjningsanläggningar Mark- och brukningsvägar Bärande/blommande träd och buskar Skyddsvärda träd Alléer Regioner Hela södra Sverige Åkermarksrika landskap i södra Sverige Skogs- och mosaiklandskap i södra Sverige

39 Exempel på resultat: antal småbiotopstyper per ruta (Remiil) Slutsats: Troligen bättre spridning i en mindre ruta - lättare att se skillnader => medelvärde av nio 1x1 km-rutor inom varje 3x3 km-ruta

40 Fler valmöjligheter? Vattenmiljöer Gräsmarksmiljöer Värdefulla träd/buskmiljöer Sten-/blockmiljöer Biotopskyddsobjekt Kulturmiljöobjekt Särskilt naturvärde Skötselberoende Åkerholme X (x) X X X Artrik vegetation X X Vegetationsremsa X X X Vattenförande dike X X X X Öppet dike (x) X X X (x) X Småvatten X X X X X Stenmur X X X X X Röjningsröse X X X X X Mark-/brukningsväg X X Bärande träd/buskar X X Skyddsvärt träd X X (x) X Allé X X X X

41 Vegetationsmodellering för gräsmarker Användbarhet: Heltäckande kartunderlag för t.ex. grön infrastruktur Förstå betydelsen av variation i olika skalor Förutse igenväxningsförlopp och skötseleffekter Identifiera potentiella värdekärnor Beskrivning av vegetationens sammansättning: 1. Urval av enskilda växtarter 2. Vegetationstyper från befintliga indelningssystem 3. Vegetationsklasser från t.ex. multivariat analys 4. Indikatorvärden för arternas förväntade miljökrav

42 Vegetationsmodellering för gräsmarker Test av olika topografiska och geologiska kartskikt för att beskriva variation i gräsmarker Test av provytedata för kalibrering av vegetationsmodell (MaxEnt) Jämförelse med kartskikt från NMD och användbarhet för öppna naturtyper

43 Topografiska och pedologiska parametrar 1. Lutning 2. Lutningsform/terrängformer (kurvatur) 3. Sluttningslängd och topografiskt avstånd 4. Aspekt/solexponering 5. Landskapets brutenhet 6. Dräneringsriktning 7. Friktionsavstånd 8. Flödesackumulering 9. Topografiskt markfuktighetsindex (TFI) 10. Grundvattnets in- och utströmningsområden 11. Modellering av vattenhalt i marken 12. Jordart, lerhalt och mullhalt

44 Data från två testområden Krusenberg söder om Uppsala Jordtorp centrala Öland

45 1. Avgränsning av gräsmarker 2. Framtagande av topografiska index, t.ex. TWI 3. Utlägg och inventering av provytor i gräsmarker

46 Exempel på underlag: gräsmarker i Krusenberg Höjdmodell fuktighetsindex Lerhalt

47 Fuktighetsgradient Samband mellan artsammansättning (ordinationsanalys) och markfuktighet (indikatorvärde för arter)

48 Exempel: artvis modellering med MaxEnt

49 Prediktion av artrika gräsmarker

50 Medelkoefficient för prediktorer i Krusenberg (AUC) Prediktor Medel Stdav CV Jordart 25,7 20,5 80% MFI_Metria 23,3 29,0 124% Jorddjup 20,5 22,5 110% Lutn_grd 8,32 12,9 155% TVInd 8,13 14,2 175% Riktning 6,74 11,6 172% KrökTvärs 3,45 5,04 146% FlödAck_grd 2,47 4,69 190% KrökLängs 1,28 2,22 173%

51 Medelkoefficient för prediktorer i Jordtorp (AUC) Prediktor Art Medel Stdav CV Jordart 32,09 19,57 61% MFI_Metria 23,27 17,40 75% Jorddjup 23,25 16,30 70% TVInd10m 11,28 18,24 162% Riktning 4,26 9,37 220% OjämInd 1,82 2,86 157% TVInd 1,81 7,15 396% Lutn_grd 1,35 2,27 168% FlödAck_grd 0,872 1,18 135%

52 Vegetationsmodellering - följdfrågor Hur hanterar man avvikande mark i modelleringen? (t.ex. brukad åkermark) Är det meningsfullt att ta med skog på f.d. jordbruksmark? (jfr. historisk markanvändning, utdöendeskuld ) Modellering av arter och/eller vegetationstyper? Vad är bästa underlaget för att ta med träd- och buskskiktet i modellen? Hur fungerar modellen i olika skalor? (lokal, regional, nationell)