Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Transkript

1 Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB

2 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Fältarbete och rapport: Johan Ahlén Uppdragsgivare SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Jan Jacobson via Ramböll Sverige AB, Job van Eldijk Kartmaterial Erhållet från Ramböll Sverige AB Foton Johan Ahlén, Naturcentrum AB 2 (13)

3 Innehåll INNEHÅLL...3 UPPDRAG OCH METOD...4 SAMMANFATTNING...4 INVENTERADE SMÅVATTEN...6 OBJEKTSBESKRIVNINGAR Damm i Brännebackarna Östersjön och Store sjön Önamossen Våtmark öster om Önamossen Lille sjön Sågemossen Kvarndammen Damm vid Göksholmen Våtmarker söder om Göksholmen Gången (13)

4 Uppdrag och metod På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har Naturcentrum AB genomfört inventering av potentiella groddjurslokaler belägna i eller i anslutning till planerad ny ASTA, en provbana för tester av trafiksäkerhetssystem. Inventeringen genomfördes under april och maj månader I april gjordes dagbesök och nattbesök inriktade på lekande grodor. I maj gjordes ett nattbesök till för att ytterligare eftersöka vattensalamandrar vars lektid ofta infaller något senare på våren än grodornas. Under dagtid uppsöktes småvattnen. De fotodokumenterades och genomsöktes efter grodrom och eventuella vuxna individer. Landskapet omkring småvattnen bedömdes med avseende på sannolika förflyttningsstråk och övervintrings- och uppehållsområden. Aktiviteten hos groddjur är ofta högre under natten än under dagen. Detta gäller i synnerhet salamandrarna som under rätt tid på året ofta står i gläntor i bottenvegetationen. Dessutom är det lättare att se ner i vattnet med pannlampa på natten än att dagtid försöka undvika spegling från vattenytan. Nattetid besöktes därför samtliga småvatten åter. Vid både dag- och nattbesök följdes småvattnens stränder och stopp gjordes under någon halvminut ungefär var femte meter. Delar av småvattnen där bottnen bar och som inte var för djupa för vadarstövlar vadades dessutom försiktigt. Hela tiden noterades antal romklumpar och individer av olika arter. Denna metod ligger i linje med de metoder som föreslås ibland annat åtgärdsprogram för större vattensalamander (Naturvårdsverket 2007) och Naturvårdsverkets undersökningstyp för övervakning av större vattensalamander (under programområde Våtmark). Naturcentrums inventerare har stor erfarenhet av den framför allt från många års deltagande i övervakning av långbensgroda på Öland. I de flesta fall är det möjligt att artbestämma vuxna individer, rom och yngel i sena utvecklingsstadier. Gammal rom och nykläckta yngel är dock svårt eller omöjligt att bestämma. Har man tur och påträffar lekande individer är grodspelets läten det lättaste sättet att nå en säker artbestämning. Koordinaterna för småvattnen anges i SWEREF 99 TM. Sammanfattning Inventeringen omfattade ett antal sjöar, sumpmarker och skog på fuktig mark. Mängden goda lekvatten för groddjur var ganska låg. Rikligast förekomst av groddjur var i Store sjön och Östersjön där det fanns rikligt med paddor och i Lille sjön där det var gott om åkergroda och vanlig groda. Skapligt spel förekom också i Kvarndammen. Inga dammar med större vattensalamander hittades. Lek av åkergroda kunde också konstateras i ett litet kärr vid korsningen mellan infarten till Volvos testbana och väg 180. Värdena för groddjur i området bedöms sammantaget som relativt låga. 4 (13)

5 Provbanans konflikter med grodlokaler De inventerade våtmarkerna 3 Önamossen, 4 Våtmark öster om Önamossen, 6 Sågemossen och delar av 9 Våtmarker söder om Göksholmen samt eventuellt 8 Damm vid Göksholmen kommer att beröras direkt av de planerade anläggningarna. Vattnen 1 Damm i Brännebackarna, 2 Östersjön och Store sjön, 5 Lille sjön och 7 Kvarndammen kommer att hamna i närheten av nya vägbanor eller andra anläggningar. De direkt påverkade vattenmiljöerna kommer rimligen att dräneras en del i och med diken och vägkroppar, vegetation träd, sly eller buskar kommer att växa upp längsmed vägar och mängden våtmarkshabitat kommer att minska. Småvatten 4, Våtmark öster om Önamossen är den enda tydliga lekmiljö, om än liten, som kommer att påverkas direkt. Möjligen kan också 8 Damm vid Göksholmen vara en lekmiljö som påverkas direkt. I övrigt är våtmarker där anläggningar planeras mer att betrakta som vistelsemiljöer utanför lektid, till exempel under övervintring och vandringar. För samtliga vattenmiljöer gäller att införandet av nya vägar och anläggningar minskar landskapets konnektivitet, alltså hur lätt det är för djuren att röra sig i landskapet. Utan närmare kännedom om hur trafikerade de olika vägarna kommer att bli är det svårt att bedöma hur allvarliga dessa effekter blir. Om man antar att banorna huvudsakligen kommer att trafikeras dagtid minskar risken för påverkan på detta sätt eftersom den största delen av groddjurens rörelser sker nattetid. Bland de miljöer som kommer att hamna i anläggningarnas närhet är alla (nr 1, 2, 5 och 7) lekmiljöer för groddjur i lite varierande omfattning. Här är det viktigt att vattnen inte dräneras ut eller utsätts för stora mängder vägdagvatten eftersom detta skulle kunna förstöra eller skada lekhabitatet. 5 (13)

6 Inventerade småvatten Karta över de undersökta småvattnen. Positionerna visas här ungefärligt. Exakta positioner anges med koordinater i objektsbeskrivningarna nedan. 6 (13)

7 Objektsbeskrivningar 1. Damm i Brännebackarna En liten, men djup damm ovanför slänterna norr om Store sjön. Kring dammen finns högväxt, relativt mogen barrskog. Stränderna består till största delen av gungfly av vitmossor. Vid besöken var det mycket löst vilket gjorde dammen svårinventerad. Längs nordostsidan finns ett parti med hällar. Ute i vattnet finns lite näckrosor och vattenpilört. Koordinater: , Groddjur: Fyra romklumpar, sannolikt av åkergroda sågs, fem exemplar av mindre vattensalamander. Bedömning: En damm med relativt goda förutsättningar för groddjur. Möjligen kan individer ha missats på grund av att det lösa gungflyet gjorde det svårt att få bra överblick. Dock verkar faunan inte vara särskilt individ- eller artrik och dammen bedöms därför ha ett visst, men ganska begränsat värde som groddjurslokal. Sundet mellan Östersjön och Store sjön. I bakgrunden kan man skymta de grunda, avsnörda vattenområden där spel av åkergroda pågick. 2. Östersjön och Store sjön Två sjöar som hänger samman med ett ganska kort sund. Sörån rinner igenom sjöarna. Längs de flesta stränderna finns partier med gungfly och, vid besöken, översvämmad mark. Söder om sjöarna ligger våtmarker och skog med viss sumpskogsprägel. Norr om sjöarna höjer sig terrängen brant och stränderna blir skarpare, med mindre mängd gungfly. 7 (13)

8 I sjöarna finns fisk. Vid dagbesöket sågs lekande gäddor. Detta gör att framför allt översvämningszoner och avsnörda delar används av grodorna och att salamandrar sannolikt inte förekommer i särskilt stora antal. Koordinater: , (Storesjön) Groddjur: Vid nattbesöket i april förekom spel av åkergroda på nordsidan. Ungefär 20 spelande hanar observerades. Rikligt med paddor låg runt stränderna till båda sjöarna. Inga salamandrar hittades. Bedömning: Två sjöar med en ganska begränsad mängd åkergrodor i förhållande till sin storlek. Fiskförekomsten gör att antalet grodor är litet och att inga salamandrar verkar finnas. En ganska stor mängd paddor sågs, vilket är att vänta i sjöar av denna storlek. Sammantaget har området måttliga värden som grodlokal. Det går inte att urskilja några direkta stråk för sannolika rörelser. Det finns gott om fuktiga skogsmiljöer runt om sjöarna och i slänten på nordsidan finns en hel del block m.m. där groddjur kan söka vinterviste. Önamossen med en av gölarna i förgrunden. Tyvärr var de i år för grunda och inga grodor observerades. 3. Önamossen En relativt stor, öppen mosse omgiven av talldominerade laggkärr. Mossen är påverkad av ett antal diken som löper kors och tvärs. I södra halvan finns några små, öppna gölar. Dessa är dock så små att de sannolikt inte är intressanta för groddjur, i alla fall inte under I laggarna finns mer vatten, men eftersom dikena dränerar finns inga särskilt lämpliga miljöer. Koordinater: , Groddjur: Inga groddjur observerades. 8 (13)

9 Bedömning: Säkerligen kan några grodor hålla till i något av dikena. År med mer vatten i markerna kan också eventuellt gölarna ute på mossen användas för viss, begränsad lek. Som det såg ut vid besöken 2011 var värdet för groddjur tämligen begränsat. Grodrom i västra delen av den lilla våtmarken nära väg Våtmark öster om Önamossen Nära korsningen mellan väg 180 och infartsvägen till Volvos testbana ligger en glänta med sumpmark och en del öppet vatten. Huvuddelen av våtmarken domineras av vitmossor och i den västra delen går ett stråk med vattenspegel som övergår i ett dike utmed vägen. Kringliggande marker består av mest tallskog. Koordinater: , Groddjur: Ett antal romklumpar hittades, stycken. Några var färska, medan andra var lite äldre och därmed svårbestämda. Båda arterna fanns företrädda, men det var vid besöken svårt att avgöra andelarna. Inga salamandrar. Bedömning: Ett, i förhållande till sin storlek relativt väl använt lekvatten. Sannolikt med viss uttorkningsrisk och inte påfallande lämpligt för salamandrar. Måttliga värden för groddjur. 5. Lille sjön En rund sjö, drygt 100 m i diameter belägen i skogsmark som domineras av produktionsbestånd av barrträd, mest tall. I sydväst finns ett parti med talldominerad våtmark, dock utan lämpliga lekmiljöer. 9 (13)

10 Sjön kantas av en bård av gungfly av vitmossor och starr. Detta gör sjön svårinventerad eftersom groddjuren märker att man går ut till vattenkanten och därmed hinner gömma sig. Koordinater: , Groddjur: En mångstämmig kör av grodor hördes vid första nattbesöket. Ungefär 50 talet åkergrodor och förmodligen lika många vanliga grodor hördes spela, främst längs sjöns nordsida. Inga salamandrar hittades. Detta kan bero på att inga fanns eller på att de hann gömma sig. Bedömning: Sjön bedöms vara värdefull som leklokal för åkergroda och vanlig groda. Det är svårt att yttra sig om värdet för salamandrar, men sannolikt, utifrån hur miljön ser ut, är antalen relativt små av de bägge arterna, om de ens förekommer. Grodorna kan till lands röra sig åt i princip vilket håll som helst. Gissningsvis rör sig något fler utmed dikena i sydväst och sydost än åt övriga håll. Lille sjöns nordvästra del. Mjukt gungfly i förgrunden gjorde det svårt att nå ut till öppet vatten. Dock hördes livligt spel av både åkergroda och vanlig groda längs nordsidan. 6. Sågemossen Mosse i anslutning till Kvarndammen. Vid besöken hittades inga partier med öppna vattenspeglar. Koordinater: , Groddjur: Inga observerades. Bedömning: Området fungerade sannolikt inte som lekmiljö Eventuellt kan det ha en funktion för övervintring. 10 (13)

11 Kvarndammens mellersta del. Här hördes spel av en ganska stor mängd åkergrodor. Vid majbesöket hade dock området torkat ut. 7. Kvarndammen Nolån har här tidigare dämts upp av en vall som numera öppnats vilket skapat en fors. Den gamla dammen ligger längst i norr. Från söder/sydväst kommer ån, som närmast dammen vindlar sig fram i ett antal meanderbågar. Vid besöken i april stod ganska stora, grunda ytor under vatten kring ån. I maj hade vattenståndet sjunkit så att det då bara fanns fuktiga, tuviga gräs- och starrmarker. Ett par partier med bladvass förekommer. Koordinater: , (övre delen); , (nedre delen) Groddjur: Vid aprilbesöken fanns en spelplats med ett tjugotal vanliga grodor i den södra delen av området och en med spelande åkergrodor i den norra delen. Vid majbesöket var dessa uttorkade och det är osäkert om leken därmed lyckats. År med mera vatten än 2011 kan säkert dessa lekplatser dock fungera utmärkt. Närheten till den fiskförande ån och uttorkningsrisken gör dock området mindre lämligt för salamandrar. Inga hittades heller. Bedömning: Tämligen värdefullt område för groddjur, dock 2011 viss risk för uttorkning och därmed misslyckad lek. Hade grodynglen blivit tillräckligt stora när vattenståndet sjönk kan de dock ha överlevt. Grodorna här ifrån kan sannolikt röra sig upp i markerna på vilken sida som helst om området. Backarna i söder och Sågmossen ser lämpliga ut men kanske även gårdsmiljön på östra sidan. 11 (13)

12 Anlagd damm vid Göksholm. 8. Damm vid Göksholmen En grävd damm invid gården Göksholmen. Kanterna är ganska branta och mitt i finns en liten ö. I norr och öster ligger gårdsmiljön och åkermark som numera sköts som gräsmatta. I väster ligger en björkdominerad sumpskog och i söder går en gren av Nolån. Karpar fanns i ganska riklig mängd vilket gör platsen mindre attraktiv för groddjur. Koordinater: , Groddjur: Vid besöket i april sågs 7 exemplar av padda och 5 exemplar av vanlig groda. Vid majbesöket sågs 2 exemplar av mindre vattensalamander och ganska rikligt med grodyngel, sannolikt av vanlig groda. Bedömning: En lokal som skulle kunnat fungera bra som leklokal för vanlig groda, åkergroda och båda salamanderarterna men vars värde dras ner avsevärt av fiskförekomsten. Vissa, ganska måttliga värden för groddjur. 9. Våtmarker söder om Göksholmen I skogarna söder om Göksholmen och ner mot sjön Gången finns flera mossar och fuktstråk som till exempel Stallgärdsmossen, Ormkärret och Grönsikamossen. Dessa genomsöktes efter möjliga leklokaler. Mycket lite hittades förutom ett parti i östligaste delen av Ormkärret som höll öppet vatten i april. Huvudsakligen bestod de genomsökta områdena av mossar och fuktig mark längs diken och åar. Koordinater: - 12 (13)

13 Groddjur: Inga. Bedömning: Vid besöken hittades inga groddjur och endast en plats som potentiellt skulle kunna vara av värde för groddjur. Sannolikt har dikningen av våtmarkerna varit för effektiv för att några bra förutsättningar ska kunna uppstå. Naturligtvis kan man säkert påträffa grodor och paddor lite här och var eftersom det rör sig om fuktig skogsmark som kan fungera som övervintrings- och uppehållsområden utanför lektid men värdet som sådant kan ändå knappast sägas vara förhöjt. Dikespåverkad myr- och skogsmark fanns det gott om i skogarna mellan Göksholmen och sjön Gången. 10. Gången En sjö med klart vatten, runt halvkilometern lång i öst-västlig riktning och ungefär 200 meter bred i nord-sydlig. Koordinater: , Groddjur: Enstaka paddor låg i strandkanten. Fisk observerades. Bedömning: I sjön kan mycket väl några exemplar av till exempel åkergroda leka men den är sannolikt inte av något större värde för groddjur bland annat till följd av fiskförekomst. 13 (13)