BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE"

Transkript

1 BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER

2 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Jens Morin Tel: / E-post: jens.morin@naturcentrum.se John Fidler Tel: E-post: john.fidler@naturcentrum.se Kartmaterial och illustrationer Terrängkarta Lantmäteriet Illustrationer och foto övrigt Naturcentrum AB Omslagsfoto Bernstorpsbäcken, direkt uppströms Falsterbovägen Foto: Jens Morin Naturcentrum AB 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 UPPDRAGSBESKRIVNING OCH BAKGRUND... 5 METODIK & ANALYS... 5 ANALYS AV HÖJDFÖRUTSÄTTNINGAR OCH OLIKA KARTUNDERLAG... 5 Dikningsföretag... 6 Fältinventering och övrig information... 6 RESULTAT... 6 VÄRDEN... 6 Värdebeskrivning... 7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 8 VÅTMARKER... 8 SKYDDSZONER... 8 DIKESAVFASNING/TVÅSTEGSDIKNING... 8 BIOTOPVÅRDANDE ÅTGÄRDER... 9 Tillförsel av sten/grus Plantering av träd Översyn av vattenuttag RÅDGIVNING TILL LANTBRUKET ÅTGÄRDSFÖRSLAG OMRÅDESVIS I BERNSTORPSBÄCKEN BILAGOR Bilaga 1 Åhörarkopior från presentation vid möte 11 december

4 Sammanfattning Bernstorpsbäcken är ett vattendrag med avrinningsområde på drygt 2000 ha som mynnar i Foteviken. Den är i hela sin sträckning rätad och fördjupad och högre uppströms är bäcken delvis kulverterad. Till betydande del har de öppna sträckorna ett tydligt fall vilket gör bäcken särskilt intressant för t ex havsöring även om bäckmiljön är kraftigt påverkad av rensning. Den nedersta delen är dock flack men först nedanför Bernstorps Gård där vattendraget rinner ut på strandängarna invid Foteviken. Bäcken är ett värdefullt inslag i jordbrukslandskapet och en viktig miljö för växt och djurliv. Foteviken och bäcken i sig är starkt påverkade av förhöjda halter av näringsämnen. Mycket av de värden som gör vattenmiljön och området så speciellt och värdefullt påverkas negativt av näringsämnen. Åtgärder för att minska näringsbelastningen är därför angelägna men även mindre natur- och fiskevårdande åtgärder i vattendraget kan här få en stor betydelse för djurlivet, inte minst anpassningar för havsöring. Åtgärder som kan vara aktuella handlar om att skapa en större variation längs med vattendraget och mer utrymme för vattnet, både för rening och flödesutjämning. Våtmarker, dikesavfasning och olika fiskevårdsåtgärder bedöms som värdefulla verktyg för att skapa ett renare och mer levande vatten. Underlaget är framtaget i syfte att informera om potentialen för vattenvårdsåtgärder och inspirera till genomförande. Det ska inte ses som ett utpekande av platser där inte intresse finns för åtgärder. Alla vattenvårdsåtgärder ska planeras helt i samförstånd med berörda fastighetsägare och nyttjare. 4

5 Uppdragsbeskrivning och bakgrund Naturcentrum AB har under haft i uppdrag att välja ut två mindre vattendrag med kring ha avrinningsområde. I dessa ska förslag till vattenvårdande åtgärder tas fram och dokumenteras som ett enkelt åtgärdsprogram med fokus på primärt näringsretention och biologisk mångfald. Markägare ska informeras vid ett gemensamt möte där förutom åtgärdsförslag även information om vattenvårdsarbete i allmänhet ska presenteras (Bilaga 1). Vägledande för valet av vattendrag har varit att det ska finnas en tydlig miljöproblematik med påverkan på såväl vattendrag som recipient. Samtidigt har potential till förbättring också vägts in, d v s att goda förutsättningar finns att kunna gynna vattenmiljön med rimliga insatser. Bernstorpsbäcken i Vellinge kommun bedöms uppfylla dessa krav mycket väl. Syftet med projektet är som alltid i Greppa Näringen primärt att informera markägare. I det här projektet om de värden som döljer sig i ett till synes ointressant rätat dike och vilka åtgärder som bäst gynnar vattenmiljön, fiskar, fåglar och det känsliga kustområdet. Underlaget som tas fram i projektet är i första hand avsett att vara en information till markägare och inspiration till åtgärder. Underlaget förpliktigar på inget sätt att vidta några åtgärder eller till något annat åtagande. Metodik & Analys För att kunna föreslå lämpliga, relevanta och kostnadseffektiva åtgärder har en stor mängd information analyserats. Fältinventering har också genomförts vid olika tillfällen och är avgörande för många bedömningar. Analys av höjdförutsättningar och olika kartunderlag För att i detalj kunna studera bidragande orsaker till förhöjda förluster av närsalter till vattendragen (marklutningar, brukningsytor, diken etc.) och förutsättningar för åtgärder så har en mängd olika underlag använts. Särskilt viktiga är terrängmodell ifrån den högupplösta flygskanningen Grid 2+, ortofoto både från senaste åren men även från 40- talet, dikningsföretag med båtnadsområden och i särskilda fall granskning av aktkartor. Vid fördjupning i enskilda fall, exempelvis intressanta våtmarkslägen, har olika historiska underlag analyserats. Äldre kartunderlag finns tillgängliga via Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Arealavmätningar och skifteskartor är exempel på sådana kartor. 5

6 Dikningsföretag Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken I jordbruksområden med relativt flacka förhållanden har dikningsföretag skapats i syfte att leda bort vatten genom flera fastigheter. Om vattendraget är strömmande och omgivande mark lutar mot vattnet så finns däremot ofta inget behov av dikningsföretag. Vid planering av åtgärder som innebär dämning och fördröjning av vatten i området så är anpassningar till dikningsföretagen nödvändiga. Därför har dikningsföretagens båtnadsområden granskats översiktligt i samband med kartstudierna. Där möjliga åtgärder identifierats har berörda dikningsföretag studerats närmare genom att i akten granska ex. längd och tvärsektioner. Fältinventering och övrig information För att kunna föreslå rätt åtgärder krävs kunskap om vattendragets kemi, morfologi och biologi. Information om kemi och till viss del bottenfauna och fisksamhälle har sökts i olika miljöövervakningsrapporter. Genom en översiktlig fältinventering har vattendragets morfologi, växtlighet och förutsättningar för åtgärder kunnat studeras ytterligare. Resultat Värden Vattendraget har översiktligt indelats i olika delsträckor med avgränsning beroende på t.ex. vattendragets struktur, påverkan och närområde (Figur 1). I inventeringen delas vattendraget upp i olika delsträckor med någorlunda homogen karaktär. Värdebedömningen grundar sig primärt på fältobservationer men även på terrängmodellen (Grid 2+). För varje delsträcka lämnas en översiktlig värdesbedömning med skalan; Värden saknas - Bäckmiljön är helt bortbyggd antingen genom kulvertering eller uträtning och kanalisering i kombination med stor belastning av exempelvis förorenande ämnen. Påtagligt fall saknas typiskt och botten pålagras kontinuerligt av finsediment. Allmänna värden - Bäckmiljön har bitvis eller tidvis vissa värden för fisk och/eller bottenfauna. Tidvis kan vattendraget torka ut eller på annat sätt påverkas så att bestående värden för fisk och fauna inte kan upprätthållas. Vattendraget utgör ett värdefullt inslag i landskapet. Höga värden - Bäckmiljön har ex. strukturer, djup, beskuggning och flöde/vattenkemi som bidrar till bestående värden för exempelvis laxfisk (även om laxfisk inte förekommer lokalt) och för syrekrävande bottenfauna. Förutsättningar för känslig, hotad eller sällsynt fauna är god. Mycket höga värden - Bäckmiljön har, utöver förutsättningar som för höga värden, även en mycket känslig, hotad eller sällsynt flora och/eller fauna. Dessa arter indikerar en relativt opåverkad miljö med lång kontinuitet. 6

7 Figur 1: Värden knutna till vattenmiljön i Bernstorpsbäcken enligt legend i figuren. Generellt har de öppna delarna av bäcken höga värden eller intressant potential. Vattendraget är indelat i 3 delar A-C för enklare texthänvisning nedan. Värdebeskrivning A. Närmast Foteviken mycket flackt och påverkas tidvis av havsvattenuppträngning. Unika värden för vadarfåglar som är beroende av vatten. Havsöring passerar förbi men intresserar sig mer för de mer strömmande miljöerna med hårdbotten uppströms (Höga värden) där åtskilliga havsöringar leker i dagsläget. B. Sträcka som är kraftigt rätad och rensad men till större delen med gott fall och stor potential (streckat Hög potential) för exempelvis havsöring. C. Sträcka med relativt strömmande vatten och substrat med sten och grus. Den strömmande vattenmiljön har goda förutsättningar för syrekrävande bottenfauna och fisk. 7

8 Åtgärdsförslag Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken Här redovisas först en allmän översikt av de åtgärder som rekommenderas i området och sedan på karta en översikt av platser som bedöms lämpliga för olika åtgärder. Platsspecifika förslag kommenteras därefter med hänvisning till karta. Våtmarker Våtmarkerna bör utformas så att de uppfyller de syften man har i varje enskilt läge, vilket normalt är fler än ett! Generellt bör man för både näringsrening, biologisk mångfald och landskapsanpassning sträva efter grunda våtmarker och att anläggning tar vara på de naturliga förutsättningarna på bästa sätt. Markerade vallar och branta slänter ska undvikas både för att förenkla skötsel, gynna mångfald och ur säkerhetssynpunkt. Grunda våtmarker med rik växtlighet och gärna med hög belastning av näringsämnen växer dock igen och man bör räkna med att skötselinsatser kan komma behövas. Våtmarker ska därför normalt skapas med någon manuell regleringsmöjlighet eller tillåtas variera med det naturliga flödet så större ytor kan kommas åt tidvis med vanliga jordbruksmaskiner. Särskilt i de fall man förväntar sig sedimenteringsproblem bör man överväga att anlägga någon djuphåla vid inloppet som enkelt kan kommas åt maskinellt för rensning. Ofta är betesskötsel det enklaste och effektivaste sättet att förhindra igenväxning, särskilt om våtmarken varierar en del i vattennivå. Skyddszoner Bernstorpsbäcken omges primärt av odlingsmark. Ökat inslag av hårdgjorda ytor på Vellingesidan och delvis ökande nederbördsmängder och ökad frekvens av kraftig nederbörd liksom högre havsvattenstånd ger stor risk för ytavrinning och erosion vid höga flöden. Ytavrinning på bar jord medför att det under korta perioder transporteras mycket sediment med högt näringsinnehåll ned i vattendraget. I synnerhet för läckage av fosfor är dessa episoder mycket allvarliga. Att tillskapa av skyddszoner på mark intill vattendraget men också på starkt sluttande mark eller i svackor som leder ytvatten vid kraftiga flöden kan starkt reducera fosfortransporterna till själva bäcken och den känsliga Foteviken. Hela närområdet kring Bernstorpsbäcken är intressant för etablering av mer skyddszoner och en ökad andel vegetationstäckt mark, i synnerhet vintertid när risken för ytavrinning generellt är hög. Skyddszoner kan med fördel skötas med slåtter eller bete (trampskador ska dock undvikas). Dikesavfasning/tvåstegsdikning Om möjligt bör Bernstorpsbäcken i vissa delar ges möjlighet att ta mer plats, åtminstone vid höga flöden. Fåran har idag huvudsakligen branta kanter och vid kraftiga flöden finns begränsad möjlighet för vattnet att rymmas inom vattendraget vilket kan ge översvämningar på vissa platser. Vattendragets flödesutjämnande och näringsrenande funktion kan väsentligt utökas om man i vissa delar kan vidga fåran så att den tillåts bredda ut över ytterligare några meters bredd vid högre flöden (Figur 2). I sträckor där vattendraget ligger mycket djupt blir detta kostsamt och nyttan får vägas mot kostnaden för varje enskild plats men principiellt är åtgärden möjlig i stora delar av bäcksträckningen. Kulverterade sträckningar är ibland underdimensionerade ef- 8

9 tersom de vid genomförande av dikningsföretag är dimensionerade för endast ytavrinning från odlingsmark och inte för dagens högre andel hårdgjorda ytor. I Bernstorpsbäcken är dock kulvertar t ex under nyare vägar generellt väl dimensionerade. Kan rörledningar i täckdikade ytor ersättas med öppna diken ger detta en bättre kapacitet. Längre kulverterade sträckningar av huvudfåran finns främst långt upp i systemet medan vissa tillkommande större ledningar finns. Figur 2: Exempel på tvåstegsdikning överst och en mer naturligt anpassad bäckfåra underst. Båda ger väsentligt större flödesutjämnande potential, bättre rening och större utrymme för biologisk mångfald. Biotopvårdande åtgärder Bernstorpsbäcken är ett kustmynnande vattendrag med långa svagt strömmande till strömmande sträckor och torkar normalt inte ut sommartid. Det finns därmed en stor potential för strömvattenlevande fiskar och andra djur som man starkt kan gynna med riktade åtgärder. Redan idag leker mycket havsöring i Bernstorpsbäcken (figur 3). Under åtgärdsförslagen nedan lämnas en översiktlig områdesvis beskrivning av vilka åtgärder som bör prioriteras i syfte att gynna fisken och faunan i vattendraget på olika sträckor. 9

10 Vattenvårsplanering Bernstorpsbäcken Figur 3: Lekgrop skapad av havsöring i Bernstorpsbäcken, nedströms Falsterbovägen. Tillförsel av sten/grus Block, sten och grus läggs ut med hänsyn tagen till befintlig sektion enligt eventuell dikesförättning och den avbördningskapacitet som krävs. Detta innebär att det vid val av exakt plats krävs en bedömning av om utläggning kan göras utan risk för dämningsproblem. Om risk för dämning finns så ska åtgärden antingen flyttas eller så ska den avbördande sektionen kompenseras, t ex genom att bäckfåran vidgas. Exempel på en fåra med mer naturlig struktur ses i figur 4. 10

11 Figur 4: Exempel på naturligt anpassad mindre strömfåra. Utöver illustrerat bör bottenmaterial innehålla grus/sten (typ 0-90mm) för att tillföra bra lekmaterial för havsöring. Plantering av träd Bernstorpsbäcken är idag till största delen obeskuggad vilket för t ex öring medför en ökad risk för skadligt hög vattentemperatur. Trädplanteringar som gjorts på norra sidan om bäcken bidrar tyvärr endast lite till beskuggning. En ökad beskuggning ger en markant minskad igenväxning i bäckmiljön och kan därmed minska rensningsbehovet. Lämpliga trädslag är lokalt förekommande arter och i fuktiga miljöer, t ex al. Plantering får inte ske i Bernstorpsbäckens nedre del där strandängarna tar vid och rekommenderas inte heller i anslutning till eventuella större våtmarksytor eftersom träd blir bra utkiksposter för t ex kråkor som då lättare kan få tag i känsliga våtmarksfåglars ägg och ungar. Översyn av vattenuttag Längs med vattendragen finns vissa anläggningar för uttag av vatten till olika ändamål, t ex bevattning. Det är inte utrett huruvida vattenuttag sker eller i vilken omfattning. Bernstorpsbäcken har ett relativt begränsat sommarflöde och lågflödessituationer kan handla om bara enstaka liter per sekund. Dessa sekundliter är ofta av avgörande betydelse för fisken i bäcken och begränsande för populationen totalt sett över året. Därför kan vattenuttag som sker samtidigt innebära en risk för direkt påverkan. Det finns alltså anledning att se över de vattenuttag som görs ur bäckarna, i synnerhet om investeringar planeras som ska gynna fisken. Vattenuttag kan sannolikt tillåtas om det i övrigt är ett högt eller måttligt högt flöde i vattendraget. Vid lågflödessituationer så bör man vara restriktiv med uttag och även följa Länsstyrelsens rekommendationer och anvisningar för tillåtlighet av vattenuttag. För att underlätta för bedömningar av flöden kan en graderad pegel sättas upp för allmän information. Flertalet av de eventuella våtmarker som föreslås nedan kan utnyttjas för att magasinera ytvatten och delvis användas för bevattningsuttag och kan på så sätt förbättra lantbrukets möjlighet till bevattningsuttag utan att tulla på den känsliga lågvattenföringen Rådgivning till lantbruket Optimering av gödning (liksom bekämpningsmedel) kan säkert vara en viktig förklaring till att näringstransporterna i Bernstorpsbäcken ändå uppvisar en nedåtgående trend (liksom övriga Vellingebäckarna enligt Vellinge kommuns miljöövervak- 11

12 ning/provtagning). Ytterligare förbättringar och anpassningar i lantbruket kan helt säkert uppnås genom rådgivning och dialog exempelvis inom Greppa Näringen ( Även stöd vid planering av åtgärder som t ex våtmarksanläggning finns att få via Greppa Näringen. Figur 6: Vattenvårdsåtgärder områdesvis. Platsspecifika åtgärdsförslag är numrerade och kommenteras särskilt nedan. Vattendragssträckorna är indelade i tre delar, A-C och kommenteras nedan. Planerade fördröjningsdammar enligt ÖP 2013 är inritade där de ligger i anslutning till bäcken. Åtgärdsförslag områdesvis i Bernstorpsbäcken 1. Våtmark (5,9 ha) gränsande till extremt värdefulla strandängar i Foteviken. Mycket hög reningspotential. Kräver noggrann anpassning till befintlig landskapsbild och biologiska värden men kan rätt utformad bli ett mycket värdefullt tillskott även för biologisk mångfald och en rad rödlistade arter. Inom ytan och i angränsande områden finns möjlighet att skapa en stor variation av livsmiljöer. Hela eller merparten av flödet bör sannolikt ledas igenom. Utlopp måste anpassas väl för vandrande fisk och utformningen ska anpassas för att minimera risken att våtmarken blir en fälla för vandrande fisk. 2. Mycket strategisk plats för våtmark (5,7 ha) som kan göras stor och relativt kostnadseffektiv. Tar emot vatten från kulverterat system (dikningsföretag) och mycket avrinning från jordbruksmark men med en ökande andel hårdgjorda ytor. Anläggande kommer i konflikt med god jordbruksmark men anpassningar i omfattning kan såklart göras i hög grad. Ett alternativ kan vara att skapa ett mindre permanent vatten och med en särskild utformning av utlopp skapa en större utjämningsvolym (över en större yta) för års flöden. 12

13 3. Väl avgränsad svacka som tidigare varit våtmark. Ingår i separat och kulverterat dikningsföretag som mynnar vid Kungstorp. Kan möjligen belastas av vatten från Bernstorpsbäcken för rening om vatten kan ledas tillbaka till Bernstorpsbäcken så nedströms kulverterade system inte belastas ytterligare. Mycket intressant område för våtmarksanläggning i någon form. Särskilt intressant yta med tanke på den omedelbara flödesutjämnande funktionen den kan ha på Bernstorpsbäckens högflöden. Skulle gå att kombinera i viss utsträckning med bevattningsuttag. Inritad yta 23,8 ha. 4. Lämplig låglänt mark för sidodamm (2,3 ha) samt belastning av mindre, täckta system. Utformning bör styras av reningsfunktion och i viss mån flödesutjämning. Grunda strandpartier med flacka och varierande slänter skapar goda förutsättningar för fågelliv och groddjur. Går att kombinera i viss utsträckning med bevattningsuttag. 5. Lämplig svacka för sidodamm (1,7 ha) samt belastning av mindre täckta system. Utformning och funktion samma som för nr Lämplig svacka för sidodamm/översvämningszon (0,9 ha) intill bäcken. Idag en relativt flack och låglänt yta med möjlighet att leda in vatten från våtmark nr 7, om denna anläggs samtidigt. 7. Lämplig låglänt yta kring bäcken (våtmark, översvämningsyta). Hela flödet kan ledas in i en större våtmark omgärdad av markerade slänter mot högre mark och av hög vägbank. Alternativt mindre sidodamm söder om bäcken. Vid anläggning bör möjlighet till samordning med nr 6 undersökas vidare. Vattendragssträckor: A. Intressant att se över möjliga anpassningar för att variera och utöka vattenmiljön med hänsyn till fåglar och groddjur (t ex grönfläckig padda i närområdet). B. Höga värden kan skapas genom enkla åtgärder som beskuggning och tillförsel av sten och grus. Intressant med tvåstegsdikning/dikesavfasning. C. Höga befintliga värden som kan förstärkas ytterligare genom främst plantering men bitvis även med tillförsel av sten och grus. Intressant sträcka även för dikesavfasning/tvåstegsdikning. Bilagor Bilaga 1 Åhörarkopior från presentation vid möte 11 december 13

Planeringsunderlag för biflöden till Vramsån

Planeringsunderlag för biflöden till Vramsån Planeringsunderlag för biflöden till Vramsån Inventering av värden och förslag till vattenvårdande åtgärder KRISTIANSTADS KOMMUN 2015-02-16 Ett uppdrag utfört av Naturcentrum AB Strandtorget 3 444 30 Stenungsund

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

HAMMARBÄCKEN VELLINGE

HAMMARBÄCKEN VELLINGE HAMMARBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Angående Madenbäcken inom Kv. Fröfjärden

Angående Madenbäcken inom Kv. Fröfjärden WSP Samhällsbyggnad PM Angående Madenbäcken inom Kv. Fröfjärden Inom fastigheterna Fröfjärden 1 och Fredspipan 1 pågår en ändring av gällande detaljplan för att möjliggöra byggande av bostäder istället

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Karta över inventeringsområdet

Karta över inventeringsområdet HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING SPN-000/000 1(14) SPN 2004/0080 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1

Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING SPN-000/000 1(14) SPN 2004/0080 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1 Planbeskrivning 1(14) SPN-000/000 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1 (öster om kvarteret Citronfjärilen) inom Smedby i Norrköping den 16 februari 2016 SAMRÅDSHANDLING 2(14) Sammanfattning

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Gemensamt delprogram för stormusslor

Gemensamt delprogram för stormusslor Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014 Varför Förnyelseplan? Planen beskriver status på samfällighetens väg vad som behöver göras och när det behöver göras för att vidmakthålla vägens funktion.

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Översvämningsanalys Sollentuna

Översvämningsanalys Sollentuna Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan

Läs mer