Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Transkript

1 Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008

2 2 Inledning och metodik Denna rapport utgör en komplettering till Naturinventering av Torvemyr, Skaftö Etapp II och III (Andersson, T. 2006). Inventeringen av Torvemyr II och III gjordes i samband med påbörjat detaljplanearbete i området och var främst inriktad på vegetation och fågelliv samt naturvärdesbedömning. Vid inventeringen noterades fem stycken dammar (nr 1-5), markerade på kartan (bil.1, 2006). Bedömningen gjordes att dessa dammar med närområden av kärr/fuktmarkskaraktär bör sparas från exploatering. Utformningen av dammarna, exempelvis vattendjup på (under normala förhållanden) mellan cirka 0,5 till 1 meter, vegetationssammansättning samt relativt stor andel öppen vattenyta i flera av dammarna tyder på att de kan vara värdefulla för amfibier. Det noterades också att insektslivet i dammarna är rikt. Några närmare studier av förekomst av groddjur företogs dock inte vid inventeringen Tre av dessa dammar, nr 1, 2 och 3, belägna inom området för etapp II, har vid sju tillfällen under april till juni 2008 undersökts närmare med avseende på förekomst av groddjur. Mätning av ph i dammarnas vatten har också utförts. Resultat Damm 1 Denna damm är relativt smal och långsträckt. Normalt har den en öppen vattenyta (foto sid. 6) men kan under extrema torrperioder (som våren-försommaren 2008) nästan torka ut helt (foto sid. 6). Bland förekommande växtarter har noterats exempelvis gäddnate, kråkklöver, vattenklöver, vit näckros, sjöfräken och säv. I dammen förekommer även Utricularia (bläddra). I kanterna, särskilt i norra delen, är vegetationen kärrartad med bl.a. ängsull, stjärnstarr, rundsileshår, blåtåtel och tranbär. Dammen har i sin östra del förbindelse med den angränsande mestadels vasstäckta våtmarken (Barnemyr) i nordöst. ph i dammen (medelvärde från två mättillfällen i maj) uppmättes till 4,8. Observationer av groddjur: Yngel av vanlig padda noterades i dammen den 13 maj. Övriga observationer: Snok (vars födoval är grodor och fisk) noterades 20 maj. Rikligt med troll/flicksländor.

3 3 Damm 2 Dammen (foto sid. 7) gränsar i sin norra del till den södra delen av ett bestånd av svarttall. En stor del av dammens yta är vegetationsfri. Dammen har även under extrema torrperioder en öppen vattenyta. I västra delen finns enstaka Utricularia (bläddra) och rikligt med vattenklöver som i mindre blöta partier övergår i kärrartad vegetation med framför allt tuvull, men även rundsileshår, kråkklöver och blåtåtel. I dammens utkant mot nordväst vidtar en ren fattigkärrsvegetation med bottenskikt av vitmossor. ph i dammen (medelvärde från två mättillfällen i maj) uppmättes till 4,9. Observationer av groddjur: Inga groddjur har noterats vid besökstillfällena. Övriga observationer: Snok noterades den 29 april. Ingen fisk observerad. Rikligt med troll/flicksländor. Damm 3 Större delen av dammen är från senare delen av våren täckt av flytbladsvegetation med framför allt gäddnate (foto sid. 7). I västra delen förekommer vattenklöver och enstaka kråkklöver. På norra sidan gränsar dammen mot en sluttande berghäll och här finns normalt några få kvadratmeter vattenyta som inte är täckt av flytbladsvegetation. Åt väster övergår flytbladsvegetationen gradvis till fattigkärrsvegetation. Genom denna vegetation avvattnas dammen längs bergssluttningen i riktning mot damm 2. Dammen kan vid extrema torrperioder (ex. våren-försommaren 2008) torka ut helt (foto sid. 8). ph i dammen (medelvärde från två mättillfällen i maj) uppmättes till 4,8. Observationer av groddjur: Inga observationer av groddjur gjordes vid besökstillfällena. Anm: Bo-Göran Larsson (pers. komm.) har vid ett tillfälle under våren 2008 noterat grodyngel i dammen. Övriga observationer i eller i närheten av dammarna i Torvemyr: Åkergroda har under våren 2008 observerats av Bo-Göran Larsson vid Barnemyr, belägen nordöst om damm 1. Insektslivet (av arter som för sin utveckling är beroende av vatten) vid dammarna i Torvemyr är som tidigare noterats rikt. Bo-Göran Larsson har under våren 2008 i Torvemyrområdet iakttagit bl.a. myrtrollslända, fyrfläckad trollslända, bred trollslända, nordisk kärrtrollslända samt mörk- och ljus lyrflickslända.

4 4 Sammanfattande bedömningar med avseende på groddjur De tre dammarna ligger till stor del öppet i landskapet, vilket ger god solinstrålning och uppvärmning av vattnet. De har vidare viss kontakt med busk/trädvegetation (se vidare nedan) samt har under normala nederbördsförhållanden tillräckligt vattendjup under våren-sommaren för att kunna utgöra reproduktionsmiljöer för amfibier. Dammarna nr 1 och 3 kan vid extrema torrperioder torka ut i stort sett helt under sommaren (så som inträffade våren-försommaren 2008), men denna situation utgör undantagsfall som inträffar mycket sällan. Med avseende på uppmätta ph-värden (4,8 4,9) kan de tre dammarna utgöra potentiella reproduktionsvatten för vanlig padda, åkergroda, vanlig groda och mindre vattensalamander. För större vattensalamander ligger ph-värdet i dammarna av allt att döma på gränsen för vad arten klarar reproduktionsmässigt. ph under 5,0 anges som alltför surt för att den större vattensalamanderns ägg ska överleva (ex. Griffiths, R. A. & De Wijer, P. 1994). Arten har dessutom större krav än övriga omnämnda amfibiearter på permanent vattendjup (minst 0,5 m) samt på angränsande lövskog med stor andel död ved. Sannolikheten för att dammarna är reproduktionslokaler för större vattensalamander bedöms därför som liten. Damm 1, där yngel av vanlig padda konstaterades 13 maj, gränsar särskilt i sin nordvästra och östra del till busk/trädvegetation. Det är av vikt att denna kontakt mellan reproduktionsvatten för groddjur och skyddande busk/trädvegetation för dessa i deras landlevande fas finns kvar även efter en exploatering av området. Förekomsten av snok i damm 2 indikerar att dammen kan hysa groddjur, även om inga faktiska observationer av sådana gjordes vid besökstillfällena. Det är av vikt även beträffande damm 2 att kontakten mellan vattenmiljön och angränsande trädvegetation (bl.a. svarttall på norra sidan) bibehålls. Beträffande damm 3, där grodyngel noterats under våren, bör kontakten mellan dammen med ett mindre parti av buskvegetation (bl.a. en, vide och björk) i norra delen också bibehållas. Sammantaget är det, med avseende på förekomst eller potentiell förekomst av groddjur, angeläget att de tre dammarna inte exploateras och att anslutande busk/trädvegetation, särskilt mot norrsidorna, bibehålls. Det är också av vikt att dammarnas naturliga vattennivå inte sänks av mark/anläggningsarbeten i samband med exploatering i närområdet.

5 5 Litteratur Andersson, T. (2006) Naturinventering av Torvemyr, Skaftö, Etapp II och III, Lysekils kommun. Griffiths, R. A. & De Wijer, P. (1994): Differential effects of ph and temperature on embryonic development of British newts (Triturus). Journal of Zoology 234: Muntliga uppgifter Bo-Göran Larsson, Hannevik, Lysekil

6 6 Damm 1 (foto 13 maj). Omges i nordvästra delen (foto taget i riktning mot nordväst) av busk- och trädvegetation. T.v. svarttall. Damm 1 (foto 16 juni). Dammen i det närmaste uttorkad efter långvarig torka våren-försommaren 2008.

7 7 Damm 2. En stor del av dammen utgörs av öppen vattenyta. I västra delen rikligt med vattenklöver. Gränsar i norra delen till ett bestånd av svarttall (t.v. på bilden). Damm 3 (foto 13 maj). Omges mestadels av hällmarksljunghed. I norr gränsar dammen mot buskvegetation av bl.a. en, vide och björk. Större delen av dammen, utom en smal yta intill en berghäll, täcks av flytbladsvegetation, fr.a. gäddnate.

8 Damm 3 (foto 16 juni). Dammen uttorkad efter långvarig torka. 8