Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013"

Transkript

1 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida

2 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia Holmström. Foto: Författaren, om inget annat anges. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Landskrona stad. Omslagsbild: Utsläpp av grönfläckiga paddor vid Sundvik den 7 augusti Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 2222 Utskriftsversion: ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST:

3 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Genomförande... 5 Resultat och diskussion... 7 Bilaga. ID-bilder av grönfläckiga paddor vid Hildesborg (HIB) Sammanfattning Åtgärder för grönfläckig padda har genomförts vid Hildesborg och Sundvik norr om Landskrona under 2013, på uppdrag av Landskrona stad. Åtgärderna i Sundvik finansieras med LONA-medel för åren Årets arbete har innefattat kontroll av lek vid Hildesborg, samt eftersök av ägg, yngel och årsungar. Vid Sundvik har etablering av grönfläckig padda inletts, genom utsättning av ägg, yngel eller årsungar vid två nygrävda dammar. Vid Hildesborg noterades lek och föryngring även under 2013, dock i mindre omfattning än I rapporten diskuteras fortsatta åtgärder på lokalen. Vid Sundvik var överlevnaden i yngelstadiet dålig i båda dammarna. Däremot återfanns utsatta årsungar i området. I rapporten diskuteras resultatet, med åtgärdsförslag för de kommande åren. Nya dammar föreslås i kombination med fortsatta utsättningar. Inledning Följande rapport redovisar resultatet från åtgärder för grönfläckig padda (Bufo viridis) vid Sundvik och Hildesborg norr om Landskrona under Arbetet har i år utförts på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stad och bekostats av LONA-medel, som är avsatta för åren Grönfläckig padda är i nuläget fortfarande betraktad som hotad i Sverige genom en rad negativa faktorer och situationen kan inte anses vara helt stabil annat än i undantagsfall. Arten är klassad som akut hotad (CR) i den nationella rödlistan från Äldre förekomster vid Landskrona är uppgivna från flera ställen, samt även från Gråen och Ven. Förutom enstaka ströfynd är ingen föryngring konstaterad inom kommunen sedan 1980-talet. I syfte att skapa en ny livskraftig population vid Landskrona har den grönfläckiga paddan återintroducerats i omgångar vid Hildesborg norr om staden. Tidigare utsättningar av småpaddor och yngel resulterade dock endast i en etablering av enstaka lekande djur. Hösten 2006 gjordes en sista stödutsättning av årsungar från Nordens Ark provades direktflyttning av yngel från Limhamns kalkbrott till lekdammen vid Hildesborg. Utsättning av ägg från Limhamns kalkbrott genomfördes 2008, 2009, 2011 och grävdes två nya vatten vid Hildesborg strax intill den stora dammen: Nordells damm (nr 2) och Törnqvists damm (nr 3). Syftet var att skapa fler och bättre lekmiljöer. Från och med 2011 kan grönfläckig padda åter betraktas som naturligt förekommande vid Hildesborg, då fortplantning och äggläggning äntligen konstaterades i damm 3. 3

4 En fortsatt utökning av populationen norrut längs kusten har påbörjats under Två dammar har grävts i de restaurerade lertäkterna vid Sundvik, 2 km norr om Hildesborg och bekostat av statliga LONA-medel (se figur 1 och 5). Dammarna är kallade Sundvik 1 (södra) och Sundvik 2 (norra). Tanken är att etablera den grönfläckiga paddan med samma metoder som vid Hildesborg, d v s genom utsättning av ägg, yngel eller årsungar från en existerande lokal. Sundvik har genom restaureringen, samt efterföljande bete, blivit en mycket lämpligt miljö för grönfläckig padda (och många andra rödlistade arter, t ex sandödla, vitt stråfly och prydlig lövmätare). Förutom lokalerna Hildeborg och Sundvik, har åtgärder även genomförts av Helsingborgs stad vid naturreservetet Örby ängar en bit längre norrut längs kusten (se figur 1). Utsättning av grönfläckig padda har liksom vid Sundvik satts igång under 2013, och bekostats av Helsingsborgs stad. Resultatet från Örby ängar publiceras i separat rapport. På sikt är alltså målet att skapa tre fungerande leklokaler längs med kusten mellan Landskrona och Helsingborg, som sinsemellan kan ha kontakt med varandra. Lokalerna ska därför i viss mån ses som en gemensam population. Ansvarig för genomförande och redovisning har varit Jan Pröjts, Ekologgruppen. Förutom JP har Karl Holmström från Ekologgruppen deltagit i fältarbetet under Ett särskilt tack riktas till Olle Nordell, Landskrona stad, för inventeringshjälp, ID-fotografering och flygbilder. Mats Wirén, Amplexus Naturkonsult tackas för ovärderlig hjälp i Limhamns kalkbrott och vid Norra hamnen i Malmö. Ett tack riktas också till Mats Mohlin på Hildesborgs gård samt Per och Niclas Lundqvist, Glumslövs tegelbruk, för gott samarbete. 4

5 Genomförande Under 2013 har åtgärdsarbetet genomförts enligt följande: Hildesborg Kontroll av lekaktivitet. ID-fotografering av vuxna djur. Kontroll av ägg, yngel och årsungar. Flytt av årsungar från Hildesborg till Sundvik. Borttagande av stängsel runt damm 3. Templogger i damm 1. Kontroll av reproduktionen har pågått under perioden april-augusti, framförallt i maj-juni, dels genom avlyssning av kväk och lekande djur direkt vid dammarna, dels genom senare eftersök av ägg och yngel. Uppspelat kväk har underlättat inventeringen, eftersom tysta djur då oftast svarar. Besöken under lek har skett kvällstid, mellan , och i så fördelaktivt väder som möjligt. Under sensommaren har eftersök gjorts av paddor runt dammarna, på cykelstigen och på havsstranden under kvällstid. Sundvik Utsättning av grönfläckig padda i fyra omgångar, genom ägg, yngel och årsungar från Limhamns kalkbrott, Hildesborg och Norra hamnen i Malmö. Efterföljande kontroll av ägg, yngel och årsungar. Templogger i Sundvik 2 (norra dammen). Kontroll av ägg och yngel har skett dagtid. Under sensommaren har eftersök gjorts av paddor runt dammarna under kvällstid. Den första utsättningen gjordes 19 april, genom insamling av ägg i Limhamns kalkbrott (lokal 20N) för direkt transport i hinkar till Sundvik. Utsättning av äggen skedde i en bur (Sundvik 1) eller en bur plus fritt i dammen (Sundvik 2). Burarna (plastlådor med nät) är till för att skydda ägg och nykläckta yngel från rovdjur. Ynglen släpptes ur burarna när de var frisimmande. Utsättning två skedde i form av större yngel den 16 juni, direkt från Limhamns kalkbrott, till Sundvik 2. Antalet uppskattas till ca Ynglen transporterades i hinkar med luftning. Utsättning tre gjordes av ca 20 små årsungar, som samlats in som yngel vid Hildesborg, och sedan hållits i akvarium fram till metamorfos. Paddorna släpptes ut i kanten av Sundvik 2 den 9 juli. Utsättning fyra gjordes den 7 augusti, då 147 insamlade årsungar från Norra hamnen i Malmö släpptes ut i kanten av Sundvik 2. Dessa paddor samlades in av Mats Wirén kvällen innan. Paddorna var 1-3 cm och synbarligen i gott skick. 5

6 Örby ängar Sundvik Hildesborg Figur 1. Lokaler i västra Skåne där åtgärder för grönfläckig padda har genomförts under Arbetet vid Örby ängar redovisas i separat rapport. 6

7 Resultat och diskussion Hildesborg Under säsongen betades området runt dammarna av 12 nötkreatur, och betestrycket har varit bättre än under Stängslet runt damm 3 togs bort i april 2013 och betesdjuren fick alltså möjlighet att beta av vegetationen och trampa ner i vattnet. Samtliga tre vatten är nu således betespåverkade. Nytt vid lokalen under 2013 var också att Landskrona stad byggt ut stigen vid havet med starka gatlampor fram till Sjöhusen i norr. En ny slinga av stigen norrut drogs förbi i sluttningen öster om husen. Huruvida den nytillkomna belysningen stör paddorna är svårbedömt, men den utgör troligen inga större problem. Vattennivåerna var höga i damm 1 och 2 fram till i början av juni, framförallt p g a en förmodad propp vid utloppet av damm 1. Damm 2 är grundvattenförsörjd, men nivån styrs till stor del av nivån i damm 1. Första fynd av grönfläckig padda vid Hildesborg under säsongen gjordes av Olle Nordell 25 april, då tre exemplar hittades. En av dessa paddor var en hona i amplexus med en hane av vanlig padda i damm 2. De andra två exemplaren var hanar. Dessutom hördes sporadiskt spel i damm 1. Nästa observation gjordes 7 maj, då två honor observerades, bl a vid Sjöhusen i norr. Samtidigt hördes en hane spela i damm 1. Dagspel av en hane noterades i damm 1 den 17 maj. Därefter observerades två spelande hanar i nordvästra hörnan av damm 1 kvällstid i varmt och fuktigt väder (21 maj). Båda dessa infångades och fotograferades. Samma kväll flyttades en hona från stigen ner till hanarna i damm 1. Hon blev senare identifierad som 13F, och är känd sedan Under någon av dessa dagar hördes dessutom fyra spelande hanar i damm 1 av Karl Holmström. Antalet är det högsta under säsongen vid ett enskilt tillfälle. Vattennivån i damm 1 var ovanligt hög under slutet av maj, med en bred översvämningszon ut i betesmarken. Inga fynd av några paddor eller ägg gjordes förrän 30 maj, då lokalen besöktes kvällstid i helt optimalt väder. Trots detta hördes inget spel, endast en hane hittades på stigen. Den senare identifierades senare som 4M, och har fotograferats samtliga säsonger Minst lika glädjande var fyndet av små yngel av grönfläckig padda, som simmade i det översvämmade nordvästra hörnet av damm 1 (se figur 2 och 3). Att döma av antalet och storleken har 1-2 äggsträngar lagts i denna del av dammen kring 15 maj, utan att det har noterats. Dagen efter kontrollerades dammen noga, men yngel sågs bara i den nordvästra delen (se figur 3). Vid ett återbesök vid damm 1 den 4 juni upptäcktes att vattennivån sjunkit 1-2 dm, och att den grunda översvämningszonen nästan helt torkat ut (se figur 2). Bedömningen är att en stor del av ynglen gått till spillo av denna avsänkning. Håvningar i resterande höljor gav något hundratal överlevande yngel, varav de flesta släpptes längre ut i dammen. Ca 50 yngel medtogs för uppfödning till småpaddor i akvarium. Dessa småpaddor släpptes ut i Sundvik 9 juli. Kontroll av utloppet vid samma tillfälle visade inte på någon aktiv rensning. Troligen har en propp med vegetation lossnat inne i röret och släppt igenom vattnet. För att i någon mån rädda eventuella kvarvarande yngel, gjordes en akut enkel dämning vid utloppet med träskivor, sten och tång. Senare kontroll visade på åter stigande vattennivåer och förekomst av något 100-tal yngel. Troligen har något av dessa yngel nått fram till metamorfos senare under säsongen. Eftersök av årsungar i augusti har inte resulterat i några fynd vid Hildesborg. 7

8 Figur 2. Damm1 (HB1) vid Hildesborg 31 maj och 4 juni Cirkel visar område med yngel av grönfläckig padda, före och efter sänkningen av vattennivån. 8

9 Figur 3. Yngel av grönfläckig padda i nordvästra hörnen av damm 1 (HB1) vid Hildesborg den 31 maj. Figur 4. Hona av grönfläckig padda på stigen vid Hildesborg den 7 maj. Hon är känd som 13F, och har hittats åren 2009, 2010, 2012 och

10 Sundvik Förberedelser för grönfläckig padda vid Sundvik gjordes redan 2012, då två dammar grävdes av markägaren (se figur 5 och 6). Sundvik 1 (södra) är mindre och grundare, Sundvik 2 (norra) större och mer än en meter djup. Båda håller grunda partier. Hela området betas av ett tiotal highland cattle, i flera fållor skedde betet kring Sundvik 1 fram till mitten av augusti, kring den Sundvik 2 därefter. Tidigare kända groddjur i området är vanlig groda, vanlig padda, mindre och större vattensalamander. Sundvik 2 Sundvik 1 Figur 5. Flygbild över Sundvik, med nygrävda dammar 2012 (Sundvik 1 och 2). Utsättningar av grönfläckig padda har skett i båda dammarna 2013, men framförallt vid Sundvik 2. Gulmarkerat område visar möjlig plats för nya pölar av samma typ som i figur 10. De fyra omgångarna av utsättning vid Sundvik är beskrivet i kapitlet Genomförande. Kontroll av äggen i burar och fria ägg efter första utsättningsomgången 19 april visade på normal och förväntad utveckling. Äggen kläcktes efter ca en vecka. Utsläpp av frisimmande yngel skedde i början av maj. Därefter sågs frisimmande yngel i starkt avtagande frekvens i båda dammarna. Sundvik 1 höll relativt klart vatten fritt från alger, medan algtillväxten i Sundvik 2 var kraftig. Fenomenet med algtillväxt är inte ovanligt i nyskapade vatten. Täta algmassor i strandkanten kan vara negativt, eftersom ynglen kan trassla in sig, fastna och dö. Inga yngel sågs efter 12 maj i någon av dammarna. Däremot observerades stora mängder med yngel av vanlig padda i Sundvik 1, samt många exemplar av mindre och större vattensalamander i båda dammarna. Mätningar av syrgashalten visade inte på några låga värden. I juni gjordes bedömningen att kompletterande utsättningar måste till för att det skulle resultera i metamorfoserade årsungar. Tillfället kom när en större mängd yngel med hjälp av Mats Wirén kunde samlas in i Limhamns kalkbrott den 16 juni. Samtliga 6000 yngel släpptes ut i Sundvik 2 (se figur 8). Efterföljande kontroll av dessa yngel visade på dålig överlevnad, utan återfynd redan efter några dagar. Hur denna dåliga överlevnad ska tolkas, diskuteras i sammanfattningen. Helt klart att yngelöverlevnaden efter dessa två utsättningar var mycket sämre än förväntat i Sundvik. 10

11 En mindre mängd årsungar från Hildesborg släpptes ut på norra sidan av Sundvik 2 i början av juli. Den 17 juli gjorde Olle Nordell ett återfynd på samma ställe, genom tre små grönfläckiga paddor, till synes i gott skick. 5 augusti sågs två stora årsungar av JP på samma ställe (se figur 9). Dessa återfynd visade att en del årsungar uppenbarligen trivdes och var stationära. Efter den stora utsättningen 7 augusti, av 147 årsungar från Norra hamnen i Malmö till Sundvik 2, gjordes efterföljande eftersök av området runt dammen. Enstaka årsungar hittades då, bl a i sluttningen ovanför dammen. Södra dammen (Sundvik 1) Norra dammen (Sundvik 2) Figur 6. Dammarna Sundvik 1 (överst) och Sundvik 2 (underst), som grävdes Öresund och Ven syns i den övre bilden. Foto: Olle Nordell. 11

12 Figur 7. Äggbur vid Sundvik 2, strax innan utsläpp av simmande yngel den 4 maj. 12

13 Figur 8. Utsläpp av större mängd yngel av grönfläckig padda i Sundvik 2 den 16 juni. Figur 9. Återfynd av 3 cm årsunge vid Sundvik 2 den 5 augusti. 13

14 Sammanfattning av resultatet 2013 Hildesborg Grönfläckig padda har föryngrat sig vid Hildesborg under 2013, precis som Lekaktiviteten har varit störst i damm 1, med som mest fyra individer vid ett och samma tillfälle. Detta var ett lägre antal än under 2012 (max tio individer vid ett tillfälle). Ingen lekaktivitet har konstaterats i damm 2 eller 3. Max två äggsträngar av grönfläckig padda lades 2013, vilket är ett mindre antal än 2012 (tre äggsträngar) och 2011 (sju äggsträngar). Yngel i damm 1 har noterats i slutet av maj och början av juni. Inga årsungar har hittats under Totalt fotoidentifierade paddor sedan 2004 är 33. En hane har noterats under fem säsonger (4M). Populationsstorleken (vuxna honor och hanar) vid Hildesborg kan uppskattas till Trots att grönfläckig padda föryngrat sig även 2013, är det låga antalet aktiva djur i lekdammarna oroande. Förhoppningen var att antalet skulle fortsätta öka efter fjolårets relativt goda resultat, då tiotalet individer hittades i damm 1 vid ett enskilt tillfälle. Spel av endast enstaka individer under optimalt väder i slutet av maj i år, visar att antalet lekmogna paddor är för lågt. Samtidigt antyder fynden av vuxna honor på land vid samma tillfällen att lekdammarna i hagen kanske inte är attraktiva nog. Troligen behövs ett större antal spelande hanar i dammarna, för att locka till sig de honor som finns i omgivningarna. Förhoppningen är fortfarande att den goda föryngringen ska resultera i fler vuxna djur de kommande åren. Betestrycket i år har varit bra, även vegetationen i damm 3 har betats ner till viss del efter att stängslet tagits bort. I jämförelse med andra kända vatten med mycket lyckad reproduktion 2013, får dammarna vid Hildesborg ändå betraktas som mindre optimala, genom förekomsten av vanlig padda, förmodad predation från insekter samt vegetationstäcket. Att åtgärda problemet är svårt, annat än genom fortsatt hårt betestryck och tramp i strandkanten. Som föredöme kan nämnas årets lyckade resultat vid Örby ängar utanför Helsingborg, där den ena dammen (Örby 2) producerade ett stort antal årsungar av grönfläckig padda (se figur 10). Faktorer som hög vattentemperatur, minerogen botten, obefintlig vegetation och avsaknad av konkurrenter och predatorer är avgörande hur resultatet blir det enskilda året. Liknande exempel finns från Lernacken och Norra hamnen i Malmö, där vattenmiljöerna har samma kala karaktär. Figur 10. Damm 2 på Örby ängar. Trots den begränsade ytan var yngelöverlevnaden mycket hög under 2013 och ett större antal årsungar av grönfläckig padda gick upp på land redan i slutet av juni. Denna typ av vattenmiljö kan fungera som exempel hur en bra lekdamm kan utformas. 14

15 Sundvik Trots utsättningar av både ägg och yngel, har yngelöverlevnaden varit dålig i båda dammarna. Utsatta ägg har dock utvecklats till frisimmande stadium i bur på normalt sätt. Inget tyder på dåliga syrgasförhållanden i någon av dammarna. Algtillväxten i Sundvik 2 bedöms ha varit negativ för frisimmande små yngel efter första utsättningen. Större antal av mindre- och större vattensalamander har observerats i båda dammarna. Rovinsekter, såsom dykare och ryggsimmare har observerats i båda dammarna. Utsatta årsungar senare under säsongen har överlevt och stannat kvar i viss utsträckning. Den dåliga överlevnaden av yngel vid Sundvik bör kommenteras: Ingenting i vattenmiljön, såsom syrgashalt eller vattenkemi indikerar dåliga förhållanden i dammarna. Förekomsten av andra groddjursarter (lekande djur, ägg, yngel) visar att miljön är normal. Det kalkrika underlaget, minerogen botten och än så länge sparsam vegetation är mycket gynnsam för grönfläckig padda, viktiga faktorer som diskuterats ovan. Eftersom kläckning och utveckling fram till frisimmande stadium i bur gick normalt, måste det vara andra faktorer som kan vara negativa för yngelutvecklingen. Redan tidigt på säsongen observerades fler salamandrar än förväntat i båda dammarna, framförallt i Sundvik 2. Denna är större och djupare än Sundvik 1 och rymmer därför fler lekande djur. Det är allmänt känt att båda salamanderarterna kan påverka ägg och yngel av grönfläckig padda, genom predation. Risken för predation på utsatta ägg och nyligen kläckta yngel är anledningen till att man använder äggburar, fram till frisimmande yngel. Tolkningen är således att den stora mängden salamandrar, framförallt i Sundvik 2, har medfört ovanligt hög dödlighet av små yngel (genom predation), kanske i kombination med allt för omfattande algsjok i strandkanten. Den betydligt grundare Sundvik 1 tycks oavsett strategin att gräva så grunt som möjligt ha lockat till sig salamandrar av båda arterna. Det dåliga resultatet av den större utsättningen yngel 16 juni måste tolkas som att ynglen av en större storlek varit dåliga på att klara flytten från en vattenmiljö till en annan. Detta i kombination med predation från salamandrar och insekter kan förklara varför de försvann så fort. I Sundvik 2 har observerats dykarlarver som dödat yngel av större vattensalamander tydligt större än de själva. I en sådan vattenmiljö kan överlevnaden av paddyngel inte förväntas vara optimal. Både på kort och på lång sikt blir alltså bedömningen att ytterligare åtgärder i form av lämpliga dammar måste till om överlevnaden av yngel ska öka i vattenmiljöerna vid Sundvik. Att landmiljön däremot verkar vara passande indikeras av de återfynd av stationära årsungar som gjorts invid Sundvik 2 under loppet av augusti. 15

16 Åtgärdsförslag för Hildesborg Ingen utsättning utifrån av ägg, yngel eller årsungar bedöms vara nödvändig. Om leken mot förmodan helt uteblir 2014, måste däremot en avvägning göras om man bör återuppta utsättningarna eller på annat sätt förbättra situationen. Fortsatt bevakning av lekande djur, ägg, yngel och årsungar. Vid behov, flytt av ägg eller yngel mellan dammarna, t ex vid uttorkningsrisk. Vid behov, flytt av ägg, yngel eller årsungar från Hildesborg till Sundvik. Vid behov, avslagning av vegetationen i dammarna. Sundvik Grävning av 1-2 nya vatten inom området, väl anpassade efter kraven som grönfläckig padda har (se läge i figur 5). Örby 2 kan stå som modell (se figur 10). Dammarna ska vara max 100 kvm, och så grunda att de helst torkar ut under hösten (<0,5 m). Om man vet att grundvattennivån alltid står nära markytan, behöver dammarna inte vara djupare än 2-3 dm. Inga nya åtgärder föreslås för de två befintliga dammarna. Utsättning av ägg, yngel eller årsungar från lämplig ursprungslokal (bestäms efterhand) till för tillfället lämplig damm i Sundvik. Kontroll av ägg, yngel och årsungar, samt halvvuxna djur. Förhoppningen är att yngelöverlevnaden kan öka de kommande åren, genom mer optimala dammar. Om dessa utformas så att de är mindre attraktiva för salamandrar och rovinsekter (uttorkningsbenägna och vegetationslösa) så bör resultatet bli fler årsungar och efterhand ett växande antal vuxna djur. Årets utsättning av årsungar kan i bästa fall resultera i vuxna djur Hanar brukar i regel bli vuxna vid 2-3 års ålder, honor vid 3-4 år. Således kan spel av könsmogna hanar förväntas tidigast 2015, parning och äggläggning tidigast Erfarenheterna av åtgärdsarbetet med grönfläckig padda under årens lopp visar att lekaktivitet och föryngring kan variera stort mellan olika lokaler och mellan olika år. Land- och vattenmiljöerna kan ändra utseende och efterhand bli mindre attraktiva för paddorna. Att vidmakthålla ett kalt och öppet utseende i de områden där paddorna lever är A och O. Det höjer både mark- och vattentemperaturen, skyndar på yngelutvecklingen och gynnar därmed arten gentemot t ex vanlig padda. Erfarenheterna vid etablering av nya lokaler visar också att åtgärder som passar i ett område, inte alltid passar i ett annat. Det kan bero på hävdmöjligheter, budget, förekomst av rovdjur och konkurrenter. Att ändra metodik från en lokal till en annan eller från ett år till ett annat, kan därför vara nödvändigt. Slumpmässiga händelser kan också ändra förutsättningarna. 16

17 Bilaga. ID-bilder av grönfläckiga paddor vid Hildesborg (HIB) ID-nummer ursprungligen av Mats Wirén, Amplexus Naturkonsult. ID-bilderna uppdateras varje år. Exemplar under 4 cm redovisas inte p g a ofullständig ryggmönster. Till lokalnumret finns ett fast löpnummer, knutet till exemplaret och ändras inte vid återfynd. Hane=M, Hona=F. 1öv innebär trolig ettåring (en övervintring). Efter streck visas året för senaste fynd. HIB-1_03(1öv) HIB-4M_13. Foto: Ove Törnqvist HIB-5M_09. HIB-2M_05. 17

18 HIB-6M_09. HIB-9_09(1öv). Foto: Ove Törnqvist HIB-7M_10. HIB-10M_10. HIB-8F_12. HIB-11_09(1öv). 18

19 Foto: Olle Nordell HIB-12_09(1öv). HIB-15F_11. HIB-13F_13. Foto: Ove Törnqvist HIB-16M_10. HIB-17M_11. HIB-14M_12. 19

20 HIB-18F_10. HIB-21F_11. HIB-19F_10. HIB-22F_11. HIB-20M_11. HIB-23M_11. 20

21 HIB-24F_12. HIB-27M_12. Foto: Olle Nordell HIB-28M_12. HIB-25F_13. HIB-26M_13. HIB-29M_13. 21

22 HIB-30M_12. HIB-33F_13. Foto: Olle Nordell HIB-31M_13. Foto: Olle Nordell HIB-32M_13. 22

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Rapport för: Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Jon Loman, Rana KONSULT Sjöstorp 332 240 10 Dalby SAMMANFATTNING Förekomst av följande groddjursarter har bekräftats

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Meddelandeserien nr 2012:04 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Surt sa räven om skärfläckeäggen

Surt sa räven om skärfläckeäggen Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2015 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Sammanfattning Under 2015 har 300 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha)

Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha) 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430157 SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12 psci beslutat av Regeringen 2002-01 Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16 Kommun

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

Rapport 2015:02. Inventering av stinkpadda / strandpadda

Rapport 2015:02. Inventering av stinkpadda / strandpadda Rapport 2015:02 Inventering av stinkpadda / strandpadda Rapportnr: 2015:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Magnus Stenmark & Daniel Segerlind, Faunistica AB Foto: Magnus Stenmark

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011.

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011. Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se En hane norr Svarta Hål. Fotot taget 17e maj 2011. 1 Bakgrund Stinkpaddan (Bufo calamita)

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Gunnarstenarna SE0110083

Gunnarstenarna SE0110083 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19

Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Hävdade marker och kommunalt bete

Hävdade marker och kommunalt bete Hävdade marker och kommunalt bete En rapport om hur Sveriges kommuner driver beteshävd Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2007-09-25 Åsa Abrahamsson Miljöförvaltningen Planeringsavdelningen Sammanfattning

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation

Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation Startår: 2012 (En mindre ringmärkningsverksamhet gjordes 2011 och dessa siffror har vanligen lagts till 2012 års siffror.) Verksamheten leds av

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag

Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag Naturreservat i Örebro län Björka Lertag Historik Under senare delen av 1800-talet utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på Närkeslätten. Syftet var att utöka den odlingsbara

Läs mer

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Rädda Långsjöns Grodor

Rädda Långsjöns Grodor Rädda Långsjöns Grodor LÅNGSJÖ FASTIGHETSÄGAREFÖRENING www.langsjo.org producera en folder om Långsjöns groddjur och vad man kan göra för att hjälpa dem undan vägdöden. 2 De tre senaste vårarna har boende

Läs mer

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun 1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer