Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka"

Transkript

1 Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka

2 Sportfiskarna Tel: , fax: E-post: Postadress: Svartviksslingan 28, Bromma Hemsida: Sportfiskarna 2010 Omslag: Tobias Fränstam vittjar fällan vid uppföljande provfiske i Snäckstaviks våtmark. Foto: Tobias Fränstam.

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 BAKGRUND 8 FÖRSLAG EXAMENSARBETE 11 Utvärdering av mängden lekfisk och studier av rörelsemönster/val av lekområde 11 Yngelproduktion och födoval 11 Förslag på tidigare undersökningar vid så kallade gäddfabriker: 12 Länktips tidigare undersökningar i avrinningsområdet: 12 TIDSPLAN 13 TILLGÅNG TILL MATERIAL OCH KRAV 14 Fångstredskap 14 Träfälla och ryssja för fångst av lekvandrande fisk 14 Yngelfällor 15 Övrig utrustning 15 Temploggning och flödesmätning 15 Krav 16 KONTAKTPERSON 17

4 Sammanfattning Sedan 2009 har ett omfattande arbete med att restaurera de kraftigt påverkade vattenmiljöerna i Snäckstaviksåns dalgång. Syftet är att återskapa de tidigare levande vattenmiljöerna med framförallt fisk- och fågelrika våtmarker. Som ett första steg restaurerades under 2010 den ca 7 hektar stora Snäckstavik våtmark strax uppströms åns mynning i Kagghamrafjärden. Åtgärden följdes upp med provfisken under våren 2011 och Under 2014 påbörjades arbetet med att återskapa den tidigare utdikade sjön Kyrksjön. Genom byggnation av en 600 m lång dammvall skapades ca 30 ha våtmark för fisk- och fågelproduktion. Som ett nästa steg i processen att öka naturvärdena och förbättra lek- och häckningsmöjligheterna för fisk och fågel planeras nu nästa etapp av restaureringen med trädavverkning, stubbfräsning och vegetationsbekämpning under Inom ramen för projektet planerars uppföljning av fiskproduktionen i vattensystemet under den närmsta treårsperioden med start våren Data som insamlas utgör ett bra underlag för examensarbeten på universitetsnivå. Föreliggande rapport utgör ett underlag med information om det pågående projektet och förslag på inriktning för en examensarbetare.

5 Inledning Sedan mitten av talet har över 70 % av de ursprungligen förekommande våtmarkerna försvunnit i det svenska landskapet. Dagens situation är resultatet av ett målmedvetet arbete där över 3 miljoner hektar våtmark har torrlagts i ambitionen att skapa mer produktiv jordbruksmark eller öka skogsbrukets avkastning. Under andra halvan av 1900-talet höjdes röster för att bromsa den snabba dräneringen av landskapet och de senaste decennierna har samhället till fullo börjat inse konsekvenserna av att de grunda vattenmiljöerna minskat liksom de värden i form av en lång rad ekosystemtjänster som gått förlorade. Tydliga sådana värden och ekosystemtjänster är bland annat fastläggning av närsalter, minskad risk för översvämningar samt rekreation kopplad till våtmarkernas ofta stora mångfald av fåglar och andra djur (Figur 1). Figur 1. Våtmarker bidrar till en ökad biologisk mångfald. Det grunda och varma vattnet utgör födosöksområde för många fågelarter och ett perfekt lekområde för gädda med flera fiskarter. Foto Micael Söderman. Med bakgrund av att Östersjöns bestånd av vårlekande fiskarter konstaterats minska påtagligt sedan mitten av 1990-talet arbetar Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund sedan 2010 länsöverskridande med att restaurera lek och- uppväxtområden för rovfisk längs med ostkusten. Restaurering av kustnära våtmarker utgör basen i denna verksamhet då våtmarkerna förutom att producera stora mängder fisk även bidrar till at minska övergödnigen i Östersjön, en faktor som pekas ut som en utav huvudorsakerna till de konstaterade minskningarna av fiskbestånden.

6 Sedan mitten av 2000-talet har även medvetenheten om kustnära våtmarkers betydelse för kustlevande fisk, framförallt gädda, ökat. Med rätt förutsättningar kan stora mängder fisk följa kustmynnande vattendrag och diken upp till de om våren snabbt uppvärmda sötvattensmiljöerna där de finner optimala förutsättningar för lek och den känsliga yngelperioden. Forskning har visat att dessa miljöer kan producera upp till gäddyngel per hektar och år som under senvåren söker sig ut till kusten för fortsatt tillväxt. Trots att våtmarkerna minskat kraftigt har så mycket som 45 % av kustens gäddor visats vara födda i sötvatten. Forskning har även visat att gäddan liksom laxfiskar har ett starkt homingbeteende, en specifik population är alltså bunden till ett specifikt vattendrag. Som exempel på våtmarkernas ekonomiska värde för samhället kan nämnas restaureringen av Hemmesta sjöäng i Värmdö kommun där de samlade värdet av våtmarken beräknades till SEK redan under det första året.

7 Bakgrund I norra Kaggfjärden i Stockholms södra skärgård mynnar Snäckstaviksån genom ett låglänt jordbrukslandskap (Figur 2). Ån avvattnar ett ca sexton kvadratkilometer stort avrinningsområde vilket i huvudsak består av jordoch skogsbruksmark. Snäckstaviksån har i flera etapper rätats, rensats och vallats in och sjöar i avrinningsområdet har sänkts. Allt för att få marken så torr som möjligt och därigenom öka produktionen inom jord- och skogsbruket. Avrinningsområdet är prioriterat för åtgärder i syfte att minska avrinningen av näringsämnen till utanförliggande kustvatten men hyser även en stor potential för ett rikt djurliv med hög biologisk mångfald om de kraftigt påverkade vattenmiljöerna restaureras. Sedan 2009 pågår ett omfattande arbete med att återskapa de stora naturvärden som tidigare funnits i området. Arbetet innebär samtidigt övergripande förändringar i landskapsbilden där det tidigare öppna kulturlandskapet längs med den flacka ån successivt framträder på nytt. Arbetet inom Snäckstaviksåns avrinningsområde är ett av de största naturvårdsprojekten inom Stockholms län på senare år. Genom ett tätt sammarbete mellan berörda markägare, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna), Botkyrka kommun samt konsulter från WRS AB har under perioden nära 40 hektar våtmark återskapats. De hittills genomförda åtgärderna har bekostats genom anslag från Havsmiljöanslaget, Europeiska Fiskerifonden, LOVA, LONA (stängsling av Snäckstavik våtmark) samt genom bidrag från EUs landsbygdsprogram.

8 2 1 Figur 2. Snäckstaviksåns dalgång med Snäckstavik (1) respektive Kyrksjöns (2) våtmark. Som ett första steg restaurerades under 2010 den ca 7 hektar stora Snäckstavik våtmark strax uppströms åns mynning i Kagghamrafjärden (Figur 3).

9 Figur 3. Den ca 7 hektar stora Snäckstaviks våtmark restaurerades 2010 och utgör nu en välbesökt fågellokal och en viktig lekmiljö för gädda och annan fisk som om våren stiger från Kagghamrafjärden för att lägga sin rom i det grunda och snabbt uppvärmda vattnet. När våtmarken på sommaren sänks av betas de flacka strandängarna av kor. Foto: Tobias fränstam. Samtidigt inleddes projektering av fortsatta insatser uppströms i vattensystemet där förutsättningarna att återskapa den sedan förra sekelskiftet torrlagda slättsjön Kyrksjön med omgivande våtmarker utreddes. Efter att tillstånd från mark-och miljödomstolen och bidrag från EUs Landsbygdsprogram erhållits våren 2014 kunde projektets genomförandefas påbörjas under våren 2014 och våtmarken blev klar under hösten (Figur 4). Redan första året producerades stora mängder gädda och stora mängder fåglar observerades. Figur 4. Vy över den ca 30 hektar stora Kyrksjön, tagen våren Foto: Nils Ljunggren.

10 Förslag examensarbete Utvärdering av mängden lekfisk och studier av rörelsemönster/val av lekområde Genom fångst av vuxen fisk i fälla vid Snäckstaviks våtmark kan insamling av data för att utvärdera ökning av lekfisk jämfört med innan restaureringen göras. Det finns även utrymme att genomföra märkningsstudier med fokus på lekvandring, rörelsemönster, val av lekområde och fördelning av fisk mellan de olika lekområden, dvs. fördelning av fisk som leker i Snäckstavik kontra fisk som leker i Kyrksjön studeras. Detta görs genom märkning med någon form av utvändig märkning eller PIT-tag (Passive integrated transponder) vid Snäckstaviks våtmark. Fisken fångas sedan i ryssja vid Kyrksjön, alternativt placeras PIT-tagstationer ut längs sträckan upp till Kyrksjön för kartläggning med den metoden. Märkning av fisk lägger grund för fortsatt undersökning/uppföljning av beståndet samt studier av homing med nya inriktningar för framtida examensarbetare. Förslag på inriktningar/frågeställningar: 1. Populationstillväxt sedan restaureringen av Snäckstaviks våtmark? Jämföra könsfördelning? 2. Hur stor andel av de gäddor som stiger i vattensystemet väljer att stanna i Snäckstavik och hur stor andel simmar till Kyrksjön? Påträffas individer i båda våtmarkerna? Hur stor andel? 3. Könsfördelning för de individer som stiger till respektive våtmark? 4. Parametrar som styr lekfiskvandring? Temperatur? Flöden? 5. Hur stor andel av de märkta fiskarna återvandrar ett, respektive två år efter första märkning (homing)? Förekommer olika val av lekplats mellan år? Skillnad mellan kön i återvandring?* *Kan genomföras först våren Yngelproduktion och födoval Fångst av yngel i fälla vid Kyrksjön och Snäckstavik för utvärdering av produktionen i respektive våtmark. Data från tidigare år finns att tillgå som referens. Det finns även utrymme att genom stickprov insamla yngel för födoanalys på labb. Här finns det även jämförande data att tillgå från Österby myr, en gäddfabrik på Gotland. Det finns även utrymme att studera bortfall/predation av yngel mellan Kyrksjön och Snäckstavik. Förslag på inriktningar/frågeställningar: 1. Produktionsökningen av gädda i Snäckstavik jämfört med tidigare/innan restaurering? 2. Parametrar som styr yngelutvandring? Tempteratur? Flöden? 3. Hur stort är bortfallet av yngel längs sträckan mellan Kyrksjön och Snäckstavik?

11 4. Födoval hos ynglen? Skiljer födovalet mellan de olika våtmarkerna? Väljer de vanligaste förekommande? Val utifrån storlek på föda? 5. Skillnad i tillväxt hos ynglen mellan våtmarkerna? Förslag på tidigare undersökningar vid så kallade gäddfabriker: Olof Engstedts doktorsavhandling i Kalmarsund: Rickard Gustafssons examensarbete på kandidatnivå på Gotland: Länktips tidigare undersökningar i avrinningsområdet: Tobias Fränstam berättar övergripande om provfisket vid Snäckstavik: I bilaga 1 finns sammanställning av det provfiske som genomfördes efter restaurering av Snäckstaviks våtmark.

12 Tidsplan I och med omfattande arbete i fält med insamling av data är det lämpligt med ett större examensarbete (30 hp) alternativt flera examensarbetare med olika inriktning (lekfisk/yngel). Personal från Sportfiskarna kommer närvara vid uppstart och finnas tillgänglig under projektets gång för expertis, vägledning och praktisk hjälp vid behov i fält. Månad Moment Omfattning Mars* - maj Fångst av lekfisk i Dagligen fälla, märkning och insamling av övrig data Mitten av april - början Fångst av yngel i fälla Dagligen av juni April - början av juni Insamling av zooplankton 3 ggr i veckan och evertebrater Löpande/frivilligt Analys av data och sammanställning *När insamling av data påbörjas styrs av vårens antågande. Fiskfällan placeras ut så fort isen har lossnat i våtmarkerna.

13 Tillgång till material och krav Fångstredskap Träfälla och ryssja för fångst av lekvandrande fisk Sportfiskarna har tillgång till olika typer av redskap som kan tänkas vara användbara för insamling av data. Vid tidigare uppföljningar har en fiskfälla i trä och enklare ryssjor använts för att fånga lekfisk (Figur 5-6). Figur 5. Vid tidigare undersökningar har en fiskfälla tillverkad i trä använts. Fällan är effektiv och skadar inte fisken. Det krävs en del arbete för att placera ut den men den är enkel att vittja. Foto: Tobias Fränstam. Figur 6. Enklare ryssjor är effektiva redskap att fånga lekvandrande gädda i och är inte speciellt krävande att hantera. Foto: Rickard Gustafsson.

14 Yngelfällor Vid fångst av yngel har enklare yngelfällor bestående av plexiglasskivor och en fångststut försedd med en löstagbar burk framförallt använts(figur 7). Även smoltfällor, som är något större har använts. Figur 7. Yngelfällan placeras ut så att vattenströmmen koncentreras till den och vittjas enkelt genom att skruva loss burken som sitter i änden på fångststruten. Nätet framför fällan används för att hindra att större fisk ska simma in. Foto: Rickard Gustafsson. Övrig utrustning Vid en studie med märkning av fisk (PIT-tag) krävs mer omfattande utrustning. PIT-tags är relativt billiga märken men för att avläsa dessa krävs en scanner och ska det genomföras djupare studier av rörelsemönster krävs även stationer som placeras ut mellan lekområdena. Sportfiskarna har tillgång till märkutrustning samt en scanner, men saknar resurser för att i dagsläget erbjuda tillgång till stationer som kan placeras längs vattendraget. Övrig tänkbar utrustning som är användbar vid hantering av fisk som håvar, vågsäckar, mattor, våg, måttband m.m. finns att tillgå. Material för insamling av zooplankton och yngel finns att tillgå men kan behöva kompletteras. Temploggning och flödesmätning Sportfiskarna har tillgång till flera temploggar som kan placeras ut i olika delar av vattensystemet för att göra studier kopplade till temperatur. Det kan även vara av intresse att göra någon analys av flödet i systemet och se om det finns någon korrelation mellan detta och fiskvandringen. Utrustning för flödesmätning saknas.

15 Krav För märkning av fisk krävs en speciell utbildning. Årligen hålls en fiskmärkningskurs i Älvkarleby. Under 2016 hålls den mars. Mer information i länken nedan: g/kurs-i-fiskmarkning/ En förutsättning för att kunna utföra arbete vid Snäckstavik/Kyrksjön är tillgång till körkort. Tillgång till bil kommer sannolikt finnas via Sportfiskarna. Vid användande av egen bil utbetalas milersättning.

16 Kontaktperson Vid intresse eller frågor kontakta: Rickard Gustafsson

17

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Åtgärdsmöjligheter för ökad

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Sportfiskarna Tel: 08 410 80 600,

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Blankett för ansökan om bidrag för lokala vattenvårdsprojekt

Blankett för ansökan om bidrag för lokala vattenvårdsprojekt Blankett för ansökan om bidrag för lokala vattenvårdsprojekt Rubrik/ärendemening Ansökan om stöd enligt SFS 2009:381 (LOVA) 1 Projektbenämning Våtmark för närsaltsreduktion och fiskreproduktion, Snäckstavik

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Fiskeinformation. Dekallotteriet 2012. Tack för ditt stöd till Fiskevården! Till dig som köpt Fiskevårdsdekalen och TDA-fiskekortet 2012

Fiskeinformation. Dekallotteriet 2012. Tack för ditt stöd till Fiskevården! Till dig som köpt Fiskevårdsdekalen och TDA-fiskekortet 2012 Fiskeinformation Till dig som köpt Fiskevårdsdekalen och TDA-fiskekortet 2012 Tack för ditt stöd till Fiskevården! Kan öringfisket vara på väg tillbaka? Vi hoppas innerligt det årets öringfisketävlingar

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Västerbottens vildlaxälvar

Västerbottens vildlaxälvar Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,

Läs mer

Havsöring i Sverige 2012

Havsöring i Sverige 2012 Havsöring i Sverige 2012 Status, fiske och förvaltning Rapport 2012:2 Havsöring i Sverige 2012 Status, fiske och förvaltning Sportfiskarna Tel: 08-410 80 600, fax: 08-795 96 73 E-post: info@sportfiskarna.se

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

RAPPORT 2012/2 FÖRSTÄRKTA FISKBESTÅND i Roslagens skärgård Verksamhet 2011

RAPPORT 2012/2 FÖRSTÄRKTA FISKBESTÅND i Roslagens skärgård Verksamhet 2011 RAPPORT 2012/2 FÖRSTÄRKTA FISKBESTÅND i Roslagens skärgård Verksamhet 2011 Johan Persson, Tomas Loreth och Alexander Masalin, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult INNEHÅLL Förord

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Information juni 2004

Information juni 2004 2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013 Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

!#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$452(2$6)57.8$ 9:..&2$;20,:.#$)'*$ <,/52$=&2,>1$$ Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.

Läs mer

Samrådsunderlag Edsån 2010

Samrådsunderlag Edsån 2010 2010-09-28 Samrådsunderlag Edsån 2010 Underlag till ansökan om vattendom för restaurering av Edsån, sträckan väster om järnvägen Innehållsförteckning Kontaktuppgifter 3 Projektledare 3 Övriga kontaktpersoner

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012.

Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012. Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012. Av: Sportfiskarna, Tobias Fränstam Telefon: 08 410 80 682 Epost: tobias@sportfiskarna.se Svartviksslingan 28 167 39 Bromma

Läs mer

Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund Rekryteringsstörningar Orsaker till populationsnedgångar av Övergödning gädda i Östersjön Predation av spigg Förlust av lekhabitat Fintrådiga

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

Mellanbygdens vattenråd

Mellanbygdens vattenråd Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Riktlinjer kemisk bekämpning

Riktlinjer kemisk bekämpning Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av miljönämnden 2014-02-18 6 Dnr. 2014-MN0017 Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 REMISS Sida 1(5) Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37)

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 OBS Fångstrapport skall sändas in inom 48 tim till klubbens På förekommen anledning måste jag åter påminna om att vikten av att sända in fångstrapport till klubben.

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Hemmesta sjöäng. Slutrapport Dnr 11SPN/0074. Rekreation för fågel, fisk och människa

Hemmesta sjöäng. Slutrapport Dnr 11SPN/0074. Rekreation för fågel, fisk och människa Hemmesta sjöäng Slutrapport Dnr 11SPN/0074 Rekreation för fågel, fisk och människa 1 Rapporten är framtagen inom projekten Hemmesta sjöäng, rekreation får fågel, fisk och människa och Hemmesta sjöäng,

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt.

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt. Fiskeregler i Vänern November 2012 Vi hoppas att din fisketur på Vänern blir trevlig och spännande. I sam band med ditt besök på Vänern finns det ett antal regler som måste följas. Syftet med reglerna

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer