Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Transkript

1 Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG

2 Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF: Författare: Magnus Gelang Sammanställning och analys gjord av: Magnus Gelang Uppdragsgivare: GreenExtreme AB Uppdragstagare: Gallinago Natur Arbetet utfört under: december 2011 Gallinago Natur utför bland annat naturinventeringar och naturvärdesbedömningar på uppdrag från såväl den privata som den offentliga sektorn. Gallinago Natur inriktar sig framför allt på ryggradsdjur som fåglar, däggdjur och grod- och kräldjur, och erbjuder spetskompetens inom både fåglar och fladdermöss. Magnus Gelang är biolog, och har en lång och bred erfarenhet inom biologiområdet. Detta innefattar dels en livslång erfarenhet av ideella inventeringar och engagemang inom biologiområdet, och därtill en bred professionell erfarenhet av såväl inventeringar, praktiskt naturvårdsarbete, pedagogik och forskning. Magnus har god fältvana från både svenska och tropiska miljöer, och har bland annat inventerat fåglar, fladdermöss, groddjur, hydrologi, vegetation och allmänna naturvärden. Magnus har också bedrivit forskning om fåglar, fladdermöss, bioakustik, samt matematiska modeller och metoder inom evolutionsbiologi. 2

3 SAMMANFATTNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun i Blekinge. Gustavstorp ligger ungefär en halvmil från kusten, strax väster om Mörrum, och området karaktäriseras av en varierad natur med såväl trivial skog och odlingsmark som partier av ädellövskog. Den befintliga kunskapen om områdets fågelfauna har sammanställts och dess känslighet för vindkraft har analyserats med hjälp av gällande riktlinjer och nuvarande kunskap om hur fåglar påverkas av vindkraft. Sammantaget bedöms området hysa triviala värden vad gäller fågelfaunan, men med två viktiga undantag. Dessa är förekomst av havsörn och berguv, två arter som möjligtvis etablerar sig i området och som båda är känsliga för vindkraft. 3

4 INLEDNING RAPPORT PF: På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft inför eventuell vindkraftsutbyggnad vid Gustavstorp i Karlshamns kommun, Blekinge. Sammanställningen är utförd under december 2011 av Magnus Gelang, biolog. Fåglar har visats påverkas negativt av vindkraft, när placering av verken har gjorts på olämpliga ställen. Påverkan består av dels direkt fara för individernas liv, då vissa arter flyger in i rotorbladen och dödas, dels av störningar av vindkraftverk som leder till att häckningar uteblir, flyttmönster ändras eller liknande scenarion. Olika fågelarter uppvisar olika känslighet för vindkraft, och det finns exempel på arter som påverkas starkt och arter som endast marginellt störs av närliggande verk. METODIK OCH BEDÖMNINGSKRITERIER En sammanställning av befintlig kunskap och registrerade observationer av fåglar i området runt Gustavstorp har gjorts dels utifrån inlagda rapporter på Artportalen, dels utifrån tillgängliga sammanställningar från en lokal intresseorganisation, och dels utifrån muntliga uppgifter från en person med god kännedom om områdets fågelliv. Denna information har analyserats i ljuset av den kunskap om potentiella eller faktiska hot mot fågelfaunan som vindkraften utgör. Bedömningskriterierna som använts i analysen är en kombination av Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) riktlinjer, Naturvårdsverkets riktlinjer och artspecifika ekologiska förutsättningar. I stora drag har de bedömda fågelarterna delats upp i kategorierna rovfåglar, ugglor och nattskärra, skogshöns, samt en kategori som innefattar samtliga migrerande fåglar. Arter som är hotade enligt den sveska rödlistan, samt arter upptagna i EU:s fågeldirektiv ingår i denna analys. Nedan följer kortfattade och översiktliga kommentarer om de olika kategorierna. Flera av arterna som tas upp här har en långsam reproduktionshastighet. Detta leder till att individen ofta behöver många år på sig att reproducera sig. Anledningar till detta kan vara att de når en könsmogen ålder först efter många år, eller att de har små avkommor. För sådana arter är känsligheten betydligt större, och individförluster påverkar populationen långt mer än för arter med en snabb reproduktionshastighet. Rovfåglar är den grupp fåglar som dragit till sig mest uppmärksamhet när det gäller känslighet för vindkraftverk. Häckande rovfåglar är dessutom den fågelgrupp som drabbas hårdast av vindkraftverk. Många arter har konstaterats blivit dödade då de flyger in i rotorbladen, både under flyttning och under häckningstid. Fiskgjuse transporterar sig mellan boplats och fiskevatten och uppvisar då samma känslighet som till exempel smålom. Liksom många andra riskarter har många rovfåglar en långsam reproduktionshastighet, vilket bidrar till känsligheten. Röd glada, kungsörn och havsörn är de rovfåglar som är mest känsliga för vindkraft. Ugglor och nattskärra uppvisar känslighet för vindkraftverk genom att de riskerar att kollidera med rotorbladen under födosök. De flesta arter har en långsam reproduktionshastighet, och populationerna är ofta glesa, vilket gör dem extra känsliga. 4

5 Skogshöns uppvisar en generell känslighet för mänsklig påverkan. När det gäller vindkraft tyder mycket på att skogshöns oftast kolliderar med masterna och inte med rotorbladen, men anledningaen till detta är dock inte känd. SOF rekommenderar en skyddszon på en kilometer runt en tjäderspelplats med fem eller fler tuppar. Migrerande fåglar kan påverkas kraftigt av vindparker, om dessa etableras inom känsliga områden. Flyttande fåglar löper stor risk att förolyckas då de flyger in i rotorbladen, och förekomst av vindkraftverk kan även störa flyttmönster och på det viset påverka flyttande fåglar i stora drag. RESULTAT OCH DISKUSSION Det material som ligger till grund för denna rapport är dels data från Artportalen, och dels en serie av månadsrapporter tillgänglig via Västblekinges Ornitologiska Förenings (VBOF) hemsida. Månadsrapporter för mars juni sedan 2009 användes för att få en bild av eventuellt häckande fågelarter av intresse för vindkraft. Från Artportalen användes de observationer som är rapporterade sedan år 2000 för dels en 2 2 km ruta med det planerade verket centralt placerat, och dels observationer sedan år 2009 från en km ruta med verken centralt placerade. Sedan år 2000 har endast åtta observationer från verkens direkta närområde rapporterats, medan det sedan år 2009 har rapporterats 5700 observationer från det större området till Artportalen. Utöver denna information har uppgifter lämnats av Mats Olsson, ordförande i VBOF. Gustavstorp ur ett fågelperspektiv Gustavstorp är beläget i västra Blekinge, strax väster om samhället Mörrum. Liksom stora delar av Blekinge är naturen i området relativt varierad, med både trivial blandskog som trivial lövskog, ädellövskog och odlingslandskap. Naturen i direkt anslutning till verken är av trivial karaktär, men skogspartierna är av varierad ålder och ett antal mindre öppningar och åkrar ligger insprängda i skogen. Fågelfaunan är utifrån rapporter och uppgifter relativt trivial i de planerade verkens direkta närhet, men ser man på ett utvidgat område finns uppgifter om möjiga etableringsförsök av såväl havsörn som berguv. Det förekommer även hornuggla och nattskärra i omgivningarna. Det låga antalet inrapporterade observationer inom verkens direkta närhet tyder på triviala värden vad gäller fågelfaunan där, medan det stora antalet inrapporterade observationer för det större området visar på att Blekinges kustområde är en viktig ledlinje för det sydsvenska fågelstrecket. En stor del av de fåglar som passerar här fortsätter åt sydväst och paseserar sedan Falserbonäset för att därefter lämna Sverige. Närmare två tredjedelar av de inrapporterade observationerna på Artportalen kommer från fyra kustlokaler; Elleholm, Gunnön, Drösebo och Pukavik, och en stor del av resterande tredjedel är från mindre lokaler som även de ligger längs kusten. Rovfåglar av intresse i denna studie representeras av Havsörn, som enligt uppgift möjligtvis gör etableringsförsök i området, även om det är osäkert var detta sker mer exakt. Havsörn observeras till och från på omkringliggande lokaler, bland annat finns junifynd från Elleholm ca 5

6 fem km från de planerade verken. Även röd glada har observerats vid enstaka tillfällen i närheten av de planerade verken. Havsörn är klassad som nära hotade(nt) enligt rödlistan, medan röd glada är upptagen i fågeldirektivet. Ugglor och nattskärra finns representerade av hornuggla inom några kilometers avstånd, och nattskärra finns på lokaler i det omkringliggande området. Vidare finns uppgifter om möjlig berguvsetablering i trakterna väster om Mörrum. Berguv och nattskärra är klassade som nära hotade (NT) enligt rödlistan, och båda arter har visats vara känsliga för vindkraft då de lätt förolyckas under födosök. Berguv har efter en rejäl återhämtning, med hjälp av människan, under de senaste åren åter drabbats av en kraftig nedgång. De senaste åren har endast ett fåtal lyckade häckningar kunnat påvisas i Sverige, trots en relativ stor population av uvar. Skogshöns finns inte rapporterade inom verkens närområde, men alla tre arter förekommer bland annat vid Ljungsjömåla, drygt 2 mil från det aktuella området. Migrerande fåglar är i stort sett helt avsaknade i verkens direkta närområde, medan en stor andel av Sveriges flyttande fågelarter representeras i stora antal närmare kusten. Bedömning av fågelfaunans känslighet Gustavstorps fågelfauna kan i stora drag bedömas vara relativt okänslig i avseende på vindkraft, med några undantag. Dessa är framför allt havsörn och berguv, som observerats i omgivningarna under häcksäsong, och där möjliga etableringsförsök förekommit. Påverkan på dessa två arter bör iakttas inför eventuell nybyggnation av vindkraft vid Gustavstorp. REFERENSER Ahlén, I. (2008) Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss. Biodiverse, 2008 (1): Ahlén, I. (2010) Fågelarter funna under vindkraftverk. Vår Fågelvärld, 69(4): Barrios, L. & Rodriguez, A. (2004). Behavioural and environmental correlates of soaringbird mortality at on-shore wind-turbines. Journal of Applied Ecology, 41: Cederberg, B. & Löfroth, M. (Eds.) (2000) Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Drewitt, A. & Langston, R. (2006) Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis, 148: Rydell, J., Engström, J., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. (2011) Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Naturvårdsverkets rapportserier, i tryck. Gärdefors, U. (Ed.) (2010) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Sveriges Ornitologiska Förening (2009) Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Remissversion,