Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha)"

Transkript

1 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE SCI fastställt av EU-kommissionen psci beslutat av Regeringen Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha) är förutom ett Natura 2000-område också ett område som är med i: Malmöhus läns Naturvårdsprogram kommunens Naturvårdsprogram kommunens Översiktsplan kommunens Grönplan Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. Arter enligt Natura 2000 Artens förekomst (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök under år Tabell Natura 2000-art i Art Kalkkrassing - Sisymbrium supinum (1493) Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda arter i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(8) För Kalkbrottet innebär detta följande bevarandemål: Areal Kalkkrassingen ska finnas utspritt i kalkbrottet. Struktur och funktion De karaktäristiska öppna, flacka och fuktiga ytorna med kalksten skall hållas öppna för att gynna förekomsten och säkerställa den långsiktiga existensen av kalkkrassing. Förekomsten av övriga hotade eller sällsynta växt- och djurarter, som förekommer i, skall bevaras och föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Exempel på sådana arter är grönfläckig padda och mindre strandpipare. Igenväxningsvegetation av träd och buskar i skall hållas efter. Typiska arter Förekomsten av kalkkrassing skall bevaras så att den kan föryngras i långsiktigt, livskraftiga populationer. Natura 2000-arter Se ovan under typiska arter. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. Beskrivning Områdesbeskrivning Kalkbrytningen i Limhamn kan spåras bakåt i tiden till 1600-talet, men brytning har troligen skett ända sedan förhistorisk tid. En verksamhet i större industriell skala med cementtillverkning påbörjades först i slutet av 1800-talet. Under åren har stora mängder kalksten tagits ut och skapat ett brott på m med ett djup på 60 m (maxdjupet har varit 90 m). Området ligger på danienkalksten, som är den vanligaste bergarten i Danmark, och den dominerande jordarten runt brottet är sydvästmorän med flintrik moränlera. Täktverksamheten i upphörde 1994 och sen dess har vissa utfyllningar gjorts med kalkslagg och byggnadsrester till nuvarande djup på 60 m. Naturtyper Vegetationen i kalkbrottet varierar från våtmarker i svackorna till en kalkhällmarksliknande flora på de plana avsatserna. Karaktärsart är svartvide men andra arter som björk, bladvass, smultron samt tussilago förekommer. Den torrare floran på avsatserna består till största delen av ruderatmarksväxter med inslag av flera

3 3(8) kalkhällmarksarter, såsom den, enligt Natura 2000, skyddsvärda kalkkrassingen, vildlin, harmynta och alvarvarianten av klofibbla. Andra arter är spåtistel, knutnarv, kustarun, färgreseda och gulreseda. Natura 2000-arter Kalkkrassing Kalkkrassingen är en lågväxt, senblommande annuell ört, som ligger på marken med uppstigande grenar. Arten har sin huvudsakliga utbredning i Sydvästeuropa, med en nordlig förekomst i kalkområden runt Östersjön. I Sverige förekommer den i kalkhällmarker på Öland och Gotland, samt på närliggande lokaler i Skåne - Limhamns kalkbrott och Lernacken. Fynd har även gjorts på den konstgjorda, danska ön Pepparholmen (Danmarks enda lokal). Till kalkbrottet i Limhamn beräknas den ha kommit med otvättad kalksten från Gotland. Förekomsten på Lernacken upptäcktes 1981 och är sannolikt en spridning med utfyllnadsmassor från kalkbrottet under senare delen av 1900-talet. Utbredningen av kalkkrassing i brottet var 2002 framförallt koncentrerad till den större platån i östra delen, men förekomster finns även på vägar längst nere i brottet, på slänter av slagghögar och i nordväst uppe på kanten av brottet. Den avsats på vilken kalkkrassingen har sin största förekomst är relativt öppen, solexponerad och något fuktig. Markytan består av blottlagt vittringsgrus och är resultatet av ett kontinuerligt slitage från tyngre maskiner och successivt avskalande av jordlagret. Under 2002 dominerades kalkkrassingpopulationen av många, små exemplar, vilket troligtvis berodde på torkan under hög- och sensommaren. Under senare år har dock inventeringar visat att kalkkrassingen finns på störda marker inom hela kalkbrottet. Även faunan i kalkbrottet innehåller hotade och sällsynta arter, bl. a grönfläckig padda och mindre strandpipare. Vattenståndet i våtmarken på brottets botten regleras ständigt för att gynna förekomsten av den grönfläckiga paddan och år 2002 var yngelförekomsten extremt riklig. Populationen av grönfläckig padda är den största och den mest stabila i Sverige. I kalkbrottet finns även en regelbunden förekomst av hare, räv, rådjur, samt ett rikt fågelliv med häckande brun kärrhök (två par) och mindre strandpipare (ett par), tornfalk, korp, stenskvätta, vattenrall och skäggmes. Under 2003 har två pilgrimsfalkar uppehållit sig i brottet och genomfört en lyckad häckning. Flera kalkgynnade, sällsynta snäckarter, såsom hedcylindersnäcka, hedsnäcka och karaktärsarten kalksnäcka, observerades vid en inventering av landlevande mollusker i brottet Floran och faunan för mossor och insekter/spindlar i kalkbrottet är dåligt undersökt. Karta över den geografiska utbredningen av kalkkrassing i 2002 finns redovisad i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas för varje naturtyp andra arter i Limhamns kalkbrott vars överlevnad inte långsiktigt är säkrad i Sverige enligt Rödlistade arter i Sverige 2000 fastställd av Naturvårdsverket den 10 maj 2000.

4 4(8) Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. Då kalkkrassingen är konkurrenssvag inför andra arter måste markfuktigheten fluktuera kraftigt i området. Få andra arter klarar dessa fluktuationer. Kalkkrassingen är ettårig och en viss omrörning i ytskiktet vartannat till vart tredje år behövs. Kalkbrottet måste hållas efter på högväxt vegetation av buskar och träd. Arten gynnas egentligen av en måttligt till intensiv betesdrift, vilket dock ej kan bli aktuellt här. En hög kalkhalt krävs för att arten ska överleva. Arten varierar mycket kraftigt med årsmånen och det kan gå flera år mellan att den återfinns på en och samma lokal. Många av de nuvarande lokalerna är människoskapade miljöer där den antropogena störningen gett samma förutsättningar som de naturliga lokalerna. I Skåne är den endast känd från antropogent skapade miljöer. Fortsatt bortförsel av vatten från kalkbrottet är en förutsättning för bevarandet av de hotade arterna som finns där. Ytterligare information om Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats Risk för skada De största riskerna för områdets naturtyper och Natura 2000-arter är: Sedan täktverksamheten upphörde i har det skett en kontinuerlig pumpning av vatten ur brottet. För att kunna upphöra med pumpningen av vatten krävs tillstånd enligt Miljöbalken. Vid upphörd pumpning kommer vattennivån inledningsvis snabbt att höjas och förutsättningarna för kalkkrassingen och de andra ovanliga arterna som finns i kalkbrottet att leva och överleva i området försvinner. Om grönfläckig padda försvinner är arten hotad även ur ett nationellt perspektiv Längs de porösa bergväggarna sipprar vatten och fuktansamling sker på avsatserna vid basen av väggarna. Kalkstenen i brottet vittrar och frostsprängs hela tiden och risken för ras är därmed stor. De kontinuerliga frostsprängningarna skapar öppna ytor med vissa ekologiska förutsättningar för kalkkrassingen. De naturliga miljöerna med kalkkrassing på Öland och Gotland är öppna och solexponerade kalkhällsmarker. Dessa marker är fuktiga under större delen av året, med uppfrysningsfenomen under vinterhalvåret, men torkar ut på hög- och sensommaren. Liknande förhållanden återfinns idag till stor del på avsatserna i. Trots frostfenomenen kommer marken på sikt att växa igen om ingen omrörning alternativt avskalning av markytan sker med vissa intervall.

5 5(8) Igenväxning med sly från björk och videarter orsakar beskuggning av fältskiktet och leder till förändrade markförhållanden. På sikt kommer omvärldsförhållandena för kalkkrassingen i brottet att förändras och förutsättningarna för populationens fortlevnad försvinner, om inte kontinuerlig slyröjning sker. Kalkkrassingen anses som missgynnad och är en art som kontinuerligt bör övervakas för att eventuella förändringar ska upptäckas i tid. Arten har dock en rätt långlivad fröbank så förändringarna måste vara permanenta för att utgöra ett större hot. De mest utsatta lokalerna är dock de antropogent skapade där förändringar, igenläggningar mm, är mycket påtagliga hot. För att gynna förekomsten av den i Sverige hotade grönfläckiga paddan har vattennivån höjts på botten av brottet och en våtmark bildats. På sikt kommer våtmarken att växa igen med vass om inte löpande skötsel förekommer. Paddornas förekomst i brottet hotas även av vattenlevande predatorer, bl. a hästigel och spigg. För att minimera deras predationen på paddorna finns planer på att sänka vattennivån i brottet när paddornas metamorfos (förvandling) är fullbordad och på så vis minska förekomsterna av paddornas vattenlevande predatorer. Genom att delvis låta vattensamlingarna torka ut i slutet av sommaren, eftersträvas naturliga förhållanden med årsfluktuationer av vattennivåerna. Ytterligare information om Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats Bedömning av bevarandestatus Vid fältbesök konstaterades bevarandestatusen för områdets Natura 2000-art (se tabell 2). Tabell 2. Bevarandestatus 2002 för områdets Natura 2000-art Art Kalkkrassing Sisymbrium supinum (1493) Bevarandestatus Gott bevarande Skydd och bevarandeåtgärder Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Markägare har rätt till ersättning om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av

6 6(8) fastigheten. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Skydd Skydd saknas. Bevarandeåtgärder Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områden och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå målen är ett gott samarbete mellan staten och den eller dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura område orsakar merkostnader för en markägare eller arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Restaureringsåtgärder Störning i form av omrörning av ytskiktet inom vissa områden genom t.ex. körning på marken skall ske vart 2-3 år för att bibehålla en livskraftig population av kalkkrassing. Löpande skötsel Kontinuerlig pumpning av vatten ur kalkbrottet för att bibehålla en gynnsam vattennivå för kalkkrassing och andra sällsynta och hotade arter. Kontinuerliga förändringar av vattennivåerna på brottets botten, för att efterlikna naturliga fluktuationer och gynna de grönfläckiga paddorna. Vid behov slyröjning. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdstyrelsen kontaktas. Uppföljning 1. Årlig rapport om förekomst och utveckling av kalkkrassingen. 2. Inventering av indikatorer och typiska arters (grönfläckig padda m fl.) förekomst skall utföras minst vart tredje-femte år.

7 7(8) 3. Sammanställning och utvärdering av skydd samt meddelade tillstånd mm 2006 inför redovisning till EU. Övrigt Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Referenser Carserud L Geologiska sevärdheter i Skåne ll. BTJ Tryck AB, Lund. Cederberg B, Löfroth M Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Naturvårdprogram Malmö stad. Plan och stadsbyggnadskontoret. Naturvårdsprogram för Malmöhus län Beskrivning av naturvärden. Lst i Malmöhus län. Wigforss M, Johansson J-T Kalkkrassing vid Lernacken i Skåne. SBT 76: 46. von Proschwitz T Landlevande mollusker i, Malmö stad, Skåne län. Med. Göteborgs Naturhist. Museum nr 4. Översiktsplan för Malmö Samrådsförslag. Malmö Stadsbyggnadskontoret. Bilagor 1. Karta med naturtyper enligt Natura Rödlistade arter Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Gabrielle Rosqvist Senast reviderad av Marie Löfberg

8 8(8) Bilaga 2 Rödlistade arter Hotkategori Namn Vetenskapligt namn - Kärlväxter EN klotullört Filago vulgaris NT kalkkrassing Sisymbrium supinum - Groddjur CR grönfläckig padda Bufo viridis - Fåglar VU Pilgrimsfalk Falco peregrinus NT Backsvala Riparia riparia - Insekter NT gulkantad sammetslöpare Chlaenius vestitus NT Bålgetinglik glasvinge Sesia bembeciformis NT Källsnabblöpare Bembidion stephensi - Fjärilar VU Grönfläckig kålfjäril Pontia daplidice CR Akut hotad EN Starkt hotad NT Missgynnad VU Sårbar Gabrielle Rosquist

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

INVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET BYGGNAD AV HAMNBANAN

INVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET BYGGNAD AV HAMNBANAN INVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- BYGGNAD AV HAMNBANAN PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET VIA SWECO 2013-10-17 Uppdragstagare Naturcentrum AB 2012 Strandtorget

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Gunnarstenarna SE0110083

Gunnarstenarna SE0110083 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta

Läs mer

LIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING

LIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING LIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING Samrådsunderlag Malmö Sweco Environment AB Malmökontoret Kust och vattendrag Johan Landberg Uppdragsnummer 1220054000 SWECO VATTEN & MILJÖ Hans

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

DOM 2016-01-20 Stockholm

DOM 2016-01-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Förvaltningsplan Natura 2000

Förvaltningsplan Natura 2000 Bilaga 2 S0315E43 Förvaltningsplan Natura 2000 Natura 2000-område Natura 2000-kod Totalareal Naturreservaten Boxö och Länsmansgrundet FI1400021 samt FI1400011 Boxö 1 406 ha, varav 315 ha land och 1 091

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren) Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd

Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd Natura 2000 i Sverige Handbok med allmänna råd Handbok 2003 : 9 december 2003. Natura 2000 i Sverige Handbok med allmänna råd NATURVÅRDSVERKET 2003 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet

Läs mer

Grönholmarnas naturreservat

Grönholmarnas naturreservat Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård - underlag till MKB för detaljplan Innehåll Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000-området Ytteräng,

Läs mer

Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur

Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur Sven-Åke Hanson Titel: Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Utgiven av: Länsstyrelsen

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Haparanda hamn SE0820713 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Haparanda hamn Områdeskod: SE0820713 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

BESLUT 1(7) Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap 14 KML att kostnaden skall betalas av Er.

BESLUT 1(7) Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap 14 KML att kostnaden skall betalas av Er. BESLUT 1(7) Vår referens Miljöavdelningen Kulturmiljösektionen Anders Wihlborg 040/044-25 22 77 Malmö stad Fastighetskontoret Att: Torbjörn Råberg 205 80 MALMÖ Tillstånd enligt lagen (1988:950) om kulturminnen

Läs mer

Naturreservat MOSSLUNDA

Naturreservat MOSSLUNDA Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten 2014-11-27 Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare:

Läs mer

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6)

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) Minnesanteckning för möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 11 september 2012 kl 09:00-12:30 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor,

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Ansökan om tillstånd Landskapsbildsskydd enligt 19 naturvårdslagen i dess lydelse före 1975

Ansökan om tillstånd Landskapsbildsskydd enligt 19 naturvårdslagen i dess lydelse före 1975 Ansökan om tillstånd Information Landskapsbildsskydd är ett skydd för landskapsbilden med stöd av 19 naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 januari. Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 15(1) Daphne 13 Hur skyddar vi floran genom Natura 2000? HANS RYDBERG Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 undertecknade huvuddelen av världens stater en konvention om hållbar utveckling och med

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag

Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag Naturreservat i Örebro län Björka Lertag Historik Under senare delen av 1800-talet utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på Närkeslätten. Syftet var att utöka den odlingsbara

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Bevarandeplan. Guorte, Joesjö SE0810367

Bevarandeplan. Guorte, Joesjö SE0810367 Bevarandeplan Guorte, Joesjö SE0810367 Namn: Guorte, Joesjö Sitecode: SE0810367 Områdestyp: SAC Area: 480,0 ha Kommun: Storumans kommun Karta: Ekonomiska kartan 24E 6 7 i j Koordinat: 7285205 1442520 (RT

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Villkor för Nordkalk att öppna kalkbrott och att avleda vatten inom Bunge Ducker 1:64 m fl, Gotlands kommun (Mål nr M 5418-10 Enhet 3)

Villkor för Nordkalk att öppna kalkbrott och att avleda vatten inom Bunge Ducker 1:64 m fl, Gotlands kommun (Mål nr M 5418-10 Enhet 3) 2011-02-21 Nacka tingsrätt Miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Villkor för Nordkalk att öppna kalkbrott och att avleda vatten inom Bunge Ducker 1:64 m fl, Gotlands kommun (Mål nr M 5418-10 Enhet

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar 511-738-05 t Böda backar enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330120 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY ÖVERKLAGANDE Datum 23.6.2014 Dnr 551-1848-14 1(8) NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA Överklagande av Mark- och miljödomstolens, Nacka Tingsrätt, beslut den 2 juni 2014 angående

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN 1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,

Läs mer

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag för att nå uppsatta mål Nedan följer åtgärdsförslag som stärker Lidingös grönstruktur och bidrar till att

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur

Läs mer