Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014

Transkript

1 Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar på uppdrag av Helsingborgs stadsida

2 Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia Holmström. Foto: Författaren, om inget annat anges. Uppdragsgivare: Helsingborgs stad. Omslagsbild: Utsläppt årsunge av grönfläckig padda vid Örby 2, den 11 augusti Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 9 Utskriftsversion: ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Genomförande och resultat... 4 Åtgärdsförslag för Sammanfattning Åtgärder för grönfläckig padda har genomförts på Örby ängar söder om Helsingborg, på uppdrag av Helsingborgs stad, bekostat genom LONA-medel. Målet under 2014 har varit att fortsätta utsättningen, som påbörjades Årets arbete har framförallt innefattat utsättning av ägg i två dammar som grävdes Äggen samlades in på befintlig lokal i Limhamns kalkbrott. Efterföljande kontroller av utvecklingen visade på dålig överlevnad i både ägg- och yngelstadium, vilket var i kontrast till fjolårets goda resultat. Inga årsungar kunde ses lämna dammarna. Som kompensation insamlades istället årsungar på den nyupptäckta lokalen vid Lundåkrahamnen i Landskrona, för utsättning på Örby ängar. Återfynd har gjorts av dessa paddor senare under säsongen, samt även en fjolårsunge från utsättningen För att förbättra förhållanden i vattenmiljöerna bör man rensa aktuella befintliga vatten, samt gräva nya på lämpliga ställen. Inledning Rapporten redovisar resultatet från åtgärder för grönfläckig padda (Bufotes viridis) på Örby ängar söder om Helsingborg Arbetet har utförts av Ekologgruppen på uppdrag av Helsingborgs stad. Finansiering har skett via LONA-medel, vilka är avsatta för åren Grönfläckig padda är i nuläget fortfarande betraktad som hotad i Sverige genom en rad negativa faktorer. Arten är klassad som akut hotad (CR) i den nationella rödlistan från Äldre förekomster vid Helsingborg finns uppgivna från Örby ängar under första halvan av 1900-talet, de nordligast kända vid Öresund. Inom det nationella åtgärdsprogrammet för grönfläckig padda, är syftet bl a att skapa nya lokaler genom introduktion av paddor, i form av ägg, yngel eller årsungar, från existerande lokaler. Denna metodik har praktiserats på flera ställen under det senaste decenniet, med etablering av arten på nya ställen. Nya dammar grävdes vid Örby 2012, i syfte att underlätta etableringen av grönfläckig padda inom området gjordes en provutsättning av ägg i två av dammarna närmast havet. Utsättningen lyckades och en större mängd små årsungar lämnade en av dammarna redan i juni. Därefter gjordes bedömningen att det var värt att fortsätta utsättningarna några år till, så att ett tillräckligt stort antal paddor kunde nå vuxen ålder efter 2 4 år. Således har metodiken under 2014 till viss del följts. Se nedan för beskrivning av moment. Ansvarig för genomförande och redovisning har varit Jan Pröjts, Ekologgruppen. Ett särskilt tack riktas till Fredrik Bengtsson, Linda Hellberg och Vidar Narvelo, Helsingborgs stad, för gott samarbete. Mats Wirén på Amplexus Naturkonsult tackas för ovärderlig hjälp i Limhamns kalkbrott. 3

4 Genomförande och resultat Under 2014 har åtgärdsarbetet genomförts enligt följande: Förkontroll och val av utsättningsdammar. Insamling av ägg i Limhamns kalkbrott. Utsättning av ägg i två dammar. Kontroll av ägg och yngel. Insamling av årsungar vid Lundåkrahamnen i Landskrona. Utsättning av årsungar på Örby ängar. Efterkontroll. Se figur 1 för aktuella dammar. Utsättning skedde framförallt vid Örby 2 under Örby 1 intill håller mjukare botten och kallare vatten, varför den undvikits Närmaste omgivningarna består av sandig och torr, ohävdad ängsmark, med havsstrand. Resterande fem vatten ligger inåt land, i två betesfållor, och har mer dyig botten. Viss mindre utsättning av ägg har även skett i Örby 5. Bränning av markområdet närmast de havsnära dammarna genomfördes i mitten av mars av kommunen i samarbete med experter. Syftet var att minska på förnalagret och skapa mer varierad vegetation. Det varma vädret medförde ovanlig tidig äggläggning. Utsättningen av ägg skedde redan 11 april, genom insamling av ägg i Limhamns kalkbrott (bl a lokal 20N) för direkt transport i hinkar till Örby 2. Äggen placerades i två burar, med stenar som tyngder, lock och infolappar bredvid. Burarna (plastlådor med nät) är till för att skydda ägg och nykläckta yngel från rovdjur och att underlätta kontroll av kläckningen. En del ägg placerades även fritt i dammen. Vid tillfället höll dammarna några decimeter djupt vatten (se figur 2). I Örby 5 skedde mindre utsättning av ägg i bur vid samma tillfälle. I motsats till 2013 visade fortlöpande kontroll på dålig utveckling i burarna. Hälften av de utsatta äggsträngarna i Örby 2 fick tidigt svamppåväxt och dog, resterande ägg kläcktes i sedvanlig ordning och utvecklades till frisimmande yngel. Utsläpp från burarna gjordes 6 maj i Örby 2. Därefter noterades yngel i dammen i starkt avtagande antal, d v s inte alls lika bra överlevnad som Kontroll av vattenmiljön visade på allmänt grumligt vatten, algtillväxt och låga syrgashalter under den tid som yngel kunde observeras. De sista ynglen sågs den 2 juni, inga observationer gjordes därefter. Även i Örby 5 var överlevanden obefintlig. I samband med upptäckten av en ny population av grönfläckig padda vid Lundåkrahamnen och närbelägna deponin i Landskrona uppstod möjligheten att hämta material därifrån, som kompensation för det dåliga resultatet. För säkerhets skull analyserades groddjur med avseende på Batrachochytrium dendrobatidis (svampsmitta) från både Örby och Landskrona, utan att svamp kunde detekteras. Insamling av årsungar från Lundåkrahamnen genomfördes 11 augusti. Endast 20 årsungar kunde samlas in, vilka är ett något lågt antal. Exemplaren var dock i fin kondition och släpptes ut i kanten av Örby 2 (se figur 4). Efterkontroll kvällstid den 21 augusti resulterade i ett fynd av grönfläckig padda direkt på havsstranden vid bunkern 150 m NNV Örby 2 (se figur 1 och 5). Trots att exemplaret var ganska stort (5 cm) härrör det troligen från utsättningen Dessutom hittades enstaka årsungar vid fältbesök 2 september invid Örby, d v s samma exemplar som släpptes ut i augusti. 4

5 Örby 5 Örby 2 Figur 1. Dammar på Örby ängar, som grävts/restaurerats 2012 (röd cirkel). Vid Örby 2 och 5 har utsättning av grönfläckig padda skett Gulmarkering visar avbränt område Blå cirklar markerar platser för ev grävning av nya dammar. Grundkarta Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad. 5

6 Figur 2. Insamling av ägg av grönfläckig padda i Limhamns kalkbrott (överst) och utsättning Örby 2 (underst) den 11 april Begynnande tillväxt av vegetation kan ses i vattnet. 6

7 Figur 3. Nykläckta yngel samt döda okläckta äggsträngar av grönfläckig padda vid Örby 2, den 22 april Notera det grumliga vattnet. 7

8 Figur 4. Årsunge av grönfläckig padda utsläppt vid Örby 2, den 11 augusti. Figur 5. Fjolårsunge av grönfläckig padda funnen på Örby ängar den 21 augusti. 8

9 Åtgärdsförslag för 2015 Årets misslyckade äggutsättning p g a dåliga förhållanden i dammarna, var i stor kontrast mot det goda resultatet Dåliga syrgasförhållanden, bottenslam, algtillväxt, ökning av vegetationen samt även fler rovdjur i vattnet visar att successionen i ett vatten oftast är negativ för överlevnaden av just grönfläckig padda. Om man vill skapa fortsatt goda förhållanden, måste dels de befintliga vattnen hållas i gott skick, dels nya skapas på lämpliga platser. Förslag finns på fler dammar i närheten av de befintliga (se figur 1). Dels ett nytt vatten intill Örby 2, dels i den betade hagen något österut. Även Örby 2 är tänkt att fördjupas något, samtidigt som man åter kan få fram ren vegetationsfri sandbotten. Förslagsvis kan man täcka botten med dammduk, med sand över, för att förhindra etablering av vegetation. Skötseln av landmiljöerna runt Örby 1 kan ske genom slåtter i november samt ev harvning. Alternativt slåtter i juni före metamorfos. Helsingborgs stad har även framfört förslag om att skapa något vatten uppe vid Råå hamn, där en mindre bäck mynnar ut i havet (se figur 1 och 6). Platsen är endast tänkt som komplement till dammarna längre söderut, men kan vid rätt utformning ändå bli attraktiv. Vid gemensamt fältbesök 2 september föreslogs 1 2 pölar omedelbart söder om bäcken. Erfarenheterna visar att planerade utsättningar bör fortsätta, genom antingen ägg, yngel eller årsungar. Materialet kan hämtas från Limhamns kalkbrott eller den nyupptäckta lokalen vid Lundåkrahamnen. Vid utsättning av ägg väljs i första hand damm med ren fast sandbotten och i övrigt goda förutsättningar. Årets återfynd av en fjolårsunge på Örby ängar visar att landmiljöerna tycks vara tillräckligt attraktiva för att paddorna kan övervintra och stanna kvar. Figur 6. Bäckmynning vid Råå hamn. 9