Inventering av amfibier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av amfibier"

Transkript

1 Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda erhöll vi medel av Malmö stads miljöanslag för projekt Inventering av groddjur och bedömning av lekvatten samt landmiljöer. I bifogade bilaga Groddjur_Kvarnby_golfklubb.pdf beskrivs projektet och ges rekommendationer för hur groddjuren kan bevaras och utvecklas på banan. Alla groddjur är fridlysta men den art som är mest skyddsvärda enligt artskyddsförordningen och som förekommer på vår bana är den större vattensalamandern. Den vanliga paddan är Europas största groddjur och skiljer sig från grodorna med sina korta ben och vårtiga hud. Den är normalt brun eller grå till färgen med ljusare undersida Paddan behöver fuktiga gömställen och tillhör de groddjur som ses mest i kulturområden såsom trädgårdar och parker. Även larverna är tillräckligt giftiga för att inte angripas av fisk. Den ätliga grodan är en stor - ca 12 cm lång - och grön groda ofta med en gul linje längs ryggen. Den är lätt att skilja från åkergrodan som är mindre och brun. Eftersom grodor ofta kan vara väl kamouflerade inventerar man ofta genom att leta efter rom och att lyssna efter grodspel under lekperioden. Denna infaller under olika tider under våren för olika grodor och hannarna börjar oftast spela i skymningen. Intresset för groddjur är mycket stort spec. i Skåne. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket anordnar varje höst ett endagsseminarium. Ett stort antal forskare m fl brukar ställa upp och lämna information om aktuella undersökningar om grodornas situation. I vår 5-årsplan fanns en förhoppning om att inplantera den grönfläckiga paddan, som är en starkt hotad art, hos oss. Men lägesrapporten som presenterades var mycket negativ. I över 10 års tid har man spec. i Danmark och Tyskland forskat om lämpliga biotopkrav för att återinföra denna padda på fler ställen. Dessa har man inte lyckats finna. Inventeringen 2001 av groddjur på Kvarnby golfbana genomfördes vid två tillfällen. Man hittade många individer av ätlig groda och rom från åkergroda och vanlig groda. Lokalisering vid damm eller vattendrag intill bana 1 Vanlig padda Rom 3 Åkergroda Yngel (rom) 3 Ätlig groda 3 (=individer betraktade) 5 (ån) Vanlig padda

2 5 (ån) Ätlig groda Talrik 8 (dammen) Ätlig groda 8 9 Vanlig padda Rom (båda dammarna Ätlig groda 15 Tom 16 Tom OBS: Numreringen av hålen är den ursprungliga och ändrades Således är hål 1 numera hål 10 etc. Sammanställt av Leif Eklund

3 En riktig groda Ensidigt och produktions jord- och skogsbruk har ökat risken för utrotning av grodor och paddor. Tro det eller ej, men de små kväkarna har funnit sin tillflykt på golfbanan. Den golfare finns knappt, som aldrig har klämt till med ett kraftuttryck när bollen med god fart passerar gränsen till ett vattenhinder. Scoren och 25 kronor är plötsligt bortom all räddning. Naturupplevelse i all ära, vem trodde att dessa, understundom förhatliga svårigheter, kunde vara en räddningsplanka för en rad släkten i vår herres hage? Ingen art har evigt liv. De kommer och går i takt med den ekologiska klockan. Starkast överlever. När miljön förändras gör beståndet av djur och växter detsamma. Brytpunkten kom i slutet av 1700-talet när samhällets småskalighet gav djur och växter förutsättningar att utvecklas i sakta mak. Det har aldrig funnits så många arter på jorden som då, berättar Claes Andrén. Sedan dess har små odlingar blivit stora. Diken, stenrösen, dammar, små vattensamlingar och hamlade träd har försvunnit och gjort det svårt för djuren att kommunicera och byta gener med varandra. Detta i sin tur har lett till inavel. Det största problemet är att procent av små vattensamlingar försvunnit. Bland dem som drabbats hårdast är grodor och paddor vars tunna hud ställer höga krav på närmiljön. För att må bra behöver de en kombination av såväl vatten som land. Vattnet får emellertid inte vara alltför näringsrikt och därmed syrefattigt och det är här som golfen kommer in i bilden. En klubb som skapar rena och levande vatten vilka försörjs av rent grund- eller regnvatten gör en stor naturvårdande insats. Den grönfläckiga paddan är en av våra mest hotade arter. För att hjälpa djurens utveckling på traven har tusentals småpaddor satts ut i vattenhindren på Landskrona Golfklubb. Hur det går för dem visar sig först om tre- fyra år då paddorna är könsmogna. (Källa: En riktig groda: Svensk golf 1: Lena Sellberg) Dubbelt grodliv Groddjuren representerar en egen utvecklingslinje sedan flera hundra miljoner år och omfattar idag mer än fyra tusen arter. Det är den minsta klassen av ryggradsdjur. Groddjuren har erövrat landmiljön men inte helt frigjort sig från vattnet, vilket namnet "amphibios" (att ha dubbelt liv) antyder. Alla groddjur utnyttjar omgivningens temperatur för att reglera sin kroppstemperatur. De kan alltså inte producera egen värme. Groddjuren delas in i tre ordningar: Svansgroddjur. Hit räknas vattensalamandrarna. Svanslösa groddjur. Till denna grupp räknas grodor och paddor. I vårt land har vi elva arter.

4 Maskgroddjur. Denna grupp omfattar endast tropiska grävande former. Typiskt för groddjur är den fuktiga och körtelliknande huden och två livsstadier, yngel och vuxen. Rörelsesätt och fortplantning skiljer sig däremot mellan olika grupper, som en anledning till olika levnadssätt. Alla groddjur är som vuxna rovdjur. Larverna, med undantag för svansgroddjuren, är däremot växtätare och skrapar i sig alger med särskilda läpptänder. Antalet ägg varierar från ett enda till mer än Befruktade ägg kan läggas enskilda, i klump eller i band. Äggläggningen sker i vattnet och embryot utvecklas till en frisimmande larv med gälar. Larverna lever sedan i vattnet fram till omvandlingen till vuxenliv (metamorforsen). Utrotningshotade groddjur Av Sveriges 13 arter av groddjur är nio upptagna på den nationella rödlistan. En art, grönfläckig padda klassas som akut hotad, klockgroda, lökgroda och stinkpadda som starkt hotade, långbensgroda och gölgroda som sårbara större vattensalamander, lövgroda och ätlig groda som missgynnade. I inventeringen på vår bana fann vi, som framgått ovan, tre arter vanlig padda, åkergroda och ätlig groda (lövgrodan lär ha iaktagits i dammen vid tvåans green men har inte bekräftats). Groda De uppfattas av vad folk i allmänhet uppfattar som "typiska grodor". De har smal midja, långa ben och slät hud. De har horisontell pupill och hudlister längs ryggens sidor. De är aktiva och rörliga, tar långa hopp på land och simmar skickligt i vattnet. Under våren samlas den lokala populationen för att leka och man ser ofta stora mängder grodor tillsammans under en kort period om en till två veckor. Hanarna ropar i kör och utvecklar typiska kraftiga underarmar och könsvalkar på tummen och pekfingret. Dessa körtlar producerar ett klibbigt sekret som hanen använder för att klistra fast fingrarna på honans mage i samband med parningen och därigenom bättre stå emot försök från andra hanar att ta över honan. Äggen läggs i stora klumpar. Åkergroda Åkergrodan har stor utbredning i vårt land. Den är kraftigt byggd, cirka 8 cm lång med lätt sittande rygglister och stor, hård fotknöl. Benen är relativt korta och trumhinnan sitter inte nära ögat. Den har spetsig nos, enfärgad ljus buk medan ovansidan kan variera mycket i färg och teckning. Ätlig groda Den är cirka 12 cm lång, akvatisk, dagaktiv och solar ofta. Padda

5 Den känns igen på den vårtiga huden, stora valkar i nacken och horisontell pupill. De är nattaktiva och landlevande utanför parningsperioden. Under leken samlas de ofta i stort antal för att lägga ägg. Hanarna ropar i korus och paddsången hos vissa arter kan höras mycket långt vid gynnsamma väderförhållanden. Varje hona lägger flera tusen ägg, som läggs i långa strängar ofta virade runt vegetationen nere i vattnet. Den vanliga paddan Den är som namnet antyder fortfarande mycket vanlig. Vuxna honor blir upp till 15 cm, hanen ofta betydligt mindre. Arten är kraftigt byggd, har mycket vårtig hud och är normalt brun eller grå till färgen med ljusare undersida. Parotidkörtlarna i nacken är stora och sneda, pupillen vågrät och ögat vackert guld- eller kopparfärgat. (Källa: Claes Andrén. Camera Natura nr2 :2000) Miljö/LE

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne Grodor ur ett skånskt perspektiv Fladdermöss i Skåne 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Grodor ur ett skånskt perspektiv Länsstyrelsen Skåne Per Nyström, Marika Stenberg och

Läs mer

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia GRODANS ÅR Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia OM GRODDJUR Groddjur fascinerar Att följa hur snabbsimmande yngel i vatten genomgår förvandlingen till landlevande varelser är att uppleva

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen. Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och

Läs mer

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult Spelande strandpaddehane 2009 07 06 Bakgrund och syfte I samband med behandling av planförslag

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Till Miljö och Stadsbyggnadskontoret Uddevalla kommun Varvsvägen 1 451 81 Uddevalla Telefon: 0522-69 73 30 Mobil: 0706-89 61

Läs mer

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Av: Nils Lundquist 1 Innehåll Nils Lundquist 3 Bakgrund Artbeskrivning för strandpadda och lökgroda 5 Revingefältet Tidigare

Läs mer

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp EXAMENSARBETE Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp Innehåll Introduktion... 3 Historik...

Läs mer

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Växjö 2010-06-20 Slite GK Box 24 620 30 Slite Mikael Frisk Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Syfte med besöket: Medverkande: Vi skulle titta på banan och se vad vi kan göra åt dem blöta

Läs mer

Minifokus Grodor i Sverige

Minifokus Grodor i Sverige Rädda Djuren-klubbens tidning nr 3 2014 Minifokus Grodor i Sverige 1 Hej! Du hittar alla Kim & Mika på webben. Eftersom vi som jobbar med Rädda Djuren-klubben tycker att vår tidning är så himla fin och

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN Linda Andersson Rio Kulturkooperativ September 2012 1 Innehåll Uppdrag och bakgrund 3 Metod 4 Arkivstudie - Skyddade

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Torbjörn Peterson Juni 2006 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen 37 181 60 Lidingö 2006-06-26 08-766 06 35 Ann Hagström, Värmdö kommun HERPETOLOGISK

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Inventeringsrapport för strandpadda i Kristianstads kommun 2001

Inventeringsrapport för strandpadda i Kristianstads kommun 2001 I samarbete med Kristianstads Kommun, Länsstyrelsen i Skåne, Kristianstads vattenrike, och Studiefrämjandet i Östra Skåne Inventeringsrapport för strandpadda i Kristianstads kommun 2001 Foto: Johan Röjestål

Läs mer

VATTNETS VÄG. Utställningsfakta

VATTNETS VÄG. Utställningsfakta VATTNETS VÄG Utställningsfakta 1 Den blå tråden i Universeums levande utställningar är vatten. Från regn- och smältvatten i norra Sverige följer besökaren vattnets väg genom en levande modell av Sverige.

Läs mer

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON 2014-04-19 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

1$} i laaa 3. Verksamhetsplan juniorer WASA GK 2014

1$} i laaa 3. Verksamhetsplan juniorer WASA GK 2014 1$} i laaa 3 Verksamhetsplan juniorer WASA GK 2014 VERKSAMHETSIDÉ Wasa Golf erbjuder barn och ungdomar unik golfskola: en chans att lära sig golf, ta del av golfens positiva egenskaper inom bl.a. inom

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

En projektarbetesrapport klass NV3

En projektarbetesrapport klass NV3 Paddförsöket C Lars-Olov Karlsson Helena Maltinger Kate Nyman En projektarbetesrapport klass NV3 Läsåret 07/08 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Under sommarhalvåret 2007 genomfördes ett studium av

Läs mer

GOLF SOM SÄLLSKAPSSPEL

GOLF SOM SÄLLSKAPSSPEL GOLF SOM SÄLLSKAPSSPEL MARGARETA LINDELL DAGFOLKHÖGSKOLAN TROLLHÄTTAN HÖSTEN 1995 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 HISTORIA... 2 UTRUSTNING... 3 REGLER... 3 VAD KOSTAR DET?... 4 SÄLLSKAPSSPEL... 4

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Ett rikt och nära djurliv: Miljöövervakning av groddjur i och nära tätort Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn

Läs mer

NATUR. Groddjur. Temablad SKAPA

NATUR. Groddjur. Temablad SKAPA NATUR Groddjur Foto: Mats Lindqvist Groddjur kan drabbas hårt av vägar och järnvägar då de dels utgör barriärer i landskapet, dels innebär hög dödlighet och dels kan förstöra viktiga livsmiljöer för groddjur.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 MICAEL SÖDERMAN Omslagsbild:

Läs mer

1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen

1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen 1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen genom att bryta, böja, pressa ned något fast eller växande.

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Nära hem. Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet.

Nära hem. Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet. Nära hem Sommarkvällen börjar bli sen och vi spelar några hål till. Säsongen har startat på Woodlands. Vi smakar på det ljuvaste golflivet. AV T O M A S H A G F E L D T 3 0 Golf Digest woodlands2.indd

Läs mer

Öijared Golfklubb. Miljöredovisning 2007

Öijared Golfklubb. Miljöredovisning 2007 Innehåll Inledning...3 Miljökommittén...3 Miljöpolicy...4 Miljöpolicyns lydelse... 4 Miljöarbete inom Öijared Golfklubb...4 Före 2007...4 Framtagande av miljöpolicy... 4 Utbildning och information... 5

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA Torbjörn Peterson Maj 2009 1 Innehåll 1. Syfte och metodik 2 2. Resultat 3 3. Diskussion..10 4. Förslag till åtgärder...13 5.

Läs mer

Rapport Grodans år. I samarbete med

Rapport Grodans år. I samarbete med Rapport Grodans år I samarbete med INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Svenska groddjur och deras hotbild... 1 Grodor i trafiken... 2 Grodans år och Grodguiden... 3 Resultat från rapportering...

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Företagspaket Guld, Silver eller Brons

Företagspaket Guld, Silver eller Brons Företagspaket Guld, Silver eller Brons Välkommen till ett ännu vassare 2013! Vi har haft ett fantastiskt fint golfår! Vår golfbana har aldrig varit i bättre kondition och därför rankats vi som en av de

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo 2007-09-18 Gösta Regnéll Miljöavdelningen, Vattensektionen De sju våtmarksfunktionerna uppskattat bred approach Vattenrening Retention av växthusgaser

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

GOLFVETT OCH REGELPROV TILL GOLFÄVENTYRET MIN FÖRSTA GOLF

GOLFVETT OCH REGELPROV TILL GOLFÄVENTYRET MIN FÖRSTA GOLF GOLFVETT OCH REGELPROV TILL GOLFÄVENTYRET MIN FÖRSTA GOLF Mitt namn: Mitt golf ID: Du skall klara 15 frågor om golfvett och 15 frågor om golfregler. Vi rekommenderar att du svarar muntligt på frå gorna

Läs mer

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Cykla i grupp med Gruppcykling Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Kommunikation & regler Tydliga tecken och rop ger förutsägbarhet Vanliga trafikregler gäller Koll på

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Framtagen av Johan Colding och Stefan Lundberg i samarbete med The Scandinavian Turfgrass and Environment

Läs mer

Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011 2016. (Bufo viridis)

Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011 2016. (Bufo viridis) Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011 2016 (Bufo viridis) rapport 6406 dec 2010 Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011 2016 (Bufo viridis) Hotkategori: Akut hotad (CR)

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Förr var jag mer slaviskt bunden till hur djuren exakt såg ut men det är skönt att idag kunna frigöra sig och jobba mera enligt fantasin, även om jag lägger stor vikt vid att

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Grönt kort på väg till hcp 36. Teoriutbildning - 2009

Grönt kort på väg till hcp 36. Teoriutbildning - 2009 Grönt kort på väg till hcp 36 Teoriutbildning - 2009 1 2009 Grundläggande golfutbildning Teori Cirka 8-10h Teoretiskt prov Praktik Cirka 8-10h Praktiska prov Åskådarrond Fadderrond 2 Grundläggande golfutbildning

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Rim och ramsor för händer, fötter och kropp

Rim och ramsor för händer, fötter och kropp Lilla Rim och ramsor för händer, fötter och kropp CD med ramsor och sånger ingår Om inte annat anges är texterna traditionella. lilla barnkammarboken: rim och ramsor för händer, fötter och kropp Bonnier

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Åtgärdsprogram för bevarande av Grönfläckig padda

Åtgärdsprogram för bevarande av Grönfläckig padda Åtgärdsprogram för bevarande av Grönfläckig padda Bufo viridis OBS! alla bilder är lågupplösta. Originalbilder i TIF bifogas separat. Hotkategori: Akut hotad (CR) Programmet har upprättats av Mats Wirén

Läs mer