Kräftseminarium 7 mars 2013

Transkript

1 Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent

2 Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet

3 Flodkräftan Akut hotad Nationellt åtgärdsprogram 1000 vatten totalt i landet. Längre tillbaka vatten! Hushållningssällskapet gjorde 2012 en kartläggning av förekomstvatten i Kalmar län: drygt 50 sjöar innehåller flodkräfta. Handlar om en halvering på 10 år. Flodkräfta främst i mindre och otillgängliga sjöar. Behov av skyddsområden, inventeringar, information och förvaltningsplaner. Signalkräftan finns i uppskattningsvis 4000 vatten

4 Grundläggande ekologi Kräftan är beroende av kalk för skaluppbyggnad Boplatser behövs > känslig vid skalbyte Då kräftan tillväxer måste den byta skal: 4-7 gånger första sommaren, 1-3 gånger som vuxen Könsmogna vid runt 3 års ålder Parning på hösten, äggen kläcks nästkommande sommar Tillväxt runt 2-3 cm per sommar

5 Överlevnad hos kräftor Av 1000 ägg så kläcks 500, av dessa blir 25 yngel vuxna och endast någon kräfta lever mer än 20 år. Överlevnaden från yngel till vuxen kräfta kan vara 1-5 %, högre i dammar.

6 Skillnader flodkräfta / signalkräfta De har liknande krav på vatten Signalkräftan får fler romkorn och fler yngel Signalkräftan mer känslig för klimatförändringar låg temperatur och låga syrehalter Signalkräftan mer knuten till hårdare bottnar Flodkräftan är mer känslig för mink (och troligen annan predation). Signalkräftan är mer aggressiv och har bättre försvar. Signalkräftorna kan gå djupare

7 Vilka faktorer är viktiga för ett kräftvatten? Gott om föda (äter både växter och andra vattendjur) God uppvärmning, vattentemperatur över 15 C som medeltemp i tre månader En stor andel grundare bottnar. Ökad stenbotten ger ökade fångster Goda syrehalter, ph runt 7, låga järn och aluminiumhalter Inte alltför grumligt och färgat vatten Låg predation från fisk, fågel

8 Teorier som hörts kring nedgångar Akut kräftpest Sjukdomar Stress För mycket kräftor Ål Syrebrist Klimatförändringar Kalla vintrar Metallutfällningar Surstötar Gudrun Abborre Gädda Vattenreglering Dålig vattenföring Översvämningar Algblomningar Brist på näring och mat Insektsgift För hårt fiske För lite fiske

9 Utveckling av ett bestånd Naturliga variationer mellan år betyder mycket!

10 Allt beror på vad man jämför med Tid 0-30 år

11 Lagom är ofta bäst, även i naturen +

12 Olika exempel Jönköpings län signalkräfta Störst samband till sämre utveckling hade färgtal. Vattnen har blivit mer och mer bruna! Relativt klart vatten!

13 Temperaturen är viktig Långa vintrar kan innebära att färre yngel klarar sig. Temperaturen under fisket kan innebära att fler/färre större kräftor plockas bort >> påverkar mindre kräftor. Om hösten är mild så kan mindre ej könsmogna kräftor byta skal. Om kallare väder kommer snabbt så klarar sig inte kräftorna.

14 Välen År Antal burar totalt Fångst per bur

15 Brunifiering Kräftseminarium 7 mars 2013 och syre Syrehalten bör vara minst 5 mg/l Humus i vattnet bidrar till sämre syreupptagning och störningar i romläggning. Det finns exempel på att låga syrehalter inneburit en halvering av fångster åren efter 5-6 mg per liter var det på djup mellan 1-2 m

16 Även fisken är viktig Kräftorna är känsliga för predation >> speciellt då det är ont om gömslen! Gädda, abborre och ål äter mycket kräftor

17 Produktion Avkastningen är olika i olika sjöar. Ligger någonstans på 1-10 kräftor per bur. Ett bra kräftvatten kan producera runt två vuxna kräftor per m2 Årlig produktion runt 5-10 kg per hektar i sjöar I bra dammar kan produktionen uppgå till 2000 kg per hektar Runt 3 kräftor per bur är godkänt fiske och bra bestånd! I en större bra kräftsjö finns flera ton med kräftor på botten

18 Välen År Stäng fisket och provfiska!

19 uvasjön alsterån

20 Upptagna kräftor (kg) Nimmern Linjär (Nimmern) år kg

21 Fångst per bur i 10 sjöar

22 Fiska lagom? Exempel: Nimmern 2360 burnätter under 2 månader på 4 ha vatten! >> 50 burar ute i 44 nätter! Reglera fisket till några helger i augusti, september! Använd minimimått på 10 eller 11 cm.

23 Hur går provfiske till? Minst 50 burar, fiskat i olika områden/djup/bottnar För att jämföra vatten. För att undersöka utveckling. För att undersöka hur stort beståndet är. För att få kunskap om storleksfördelning. Fångstuppgifter viktigt: fångst/ansträngning, alltså antal kräftor per bur. Kan samlas in genom föreningarna.

24 Från provfiskestandarden Kräftor är känsliga för vattenkemiska och hydrologiska störningar. Förändringar av en kräftpopulations täthet och storleksstruktur kan därför ge information om effekter av olika miljöstörningar eller annan påverkan. Dessutom kan kräftor ha en stark inverkan på både bottenvegetation och övrig bottenfauna, varför kunskap om en kräftpopulations täthet och struktur kan vara mycket viktig för att tolka resultatet från andra biologiska undersökningar.

25

26

27

28 En bra kräftsjö i inlandet

29 Lämpliga vatten

30 I ögon en typisk flodkräftsjö Kräftseminarium 7 mars 2013

31 Grävda dammar kan ge goda resultat men det är viktigt att hålla koll på vattnet

32 Öland Kräftseminarium 7 mars har 2013 speciellt goda förutsättningar för flodkräftan

33 Öland är nu skyddsområde för flodkräfta. Det är därmed förbjudet att saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor som inte härrör från området, använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än det där den fångats, utan desinfektering använda fiskeredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som har använts i vatten utanför området, utplantera signalkräfta

34 Kräftdammar bör ha följande egenskaper Bra ph, syrehalt Flikig i sin form Solbelyst för bra uppvärmning Grundområden God genomströmning (syresättning) Sten, tegelpannor och andra boplatser Utsättning 2-3 kräftor per landmeter Helst ingen fisk, mink och fågel som äter kräftor. Ål, mink, råttor, häger, skrak kan äta mycket God födotillgång >> utfodring kan ske av pellets, säd, potatis, gräs, ärtor mm >> titta så att maten äts upp!

35 Att utveckla kräftfisket Kräver samordnad förvaltning Vi måste veta hur stora bestånden är Provfiska/samla in fångstuppgifter Mät vatten; järnhalt, aluminium ph, syrehalt Skapa boplatser (sten cm är bra) Fler kräftfiskeupplåtelser kan skapas Dammar kan bli kompletterande näring Påverka olika verksamheter i avrinningsområdet. Provfiska fiskbeståndet

36 Fångstrapportering är viktigt

37 Kom ihåg Det ska vara roligt att arbeta med kräftor! Stor potential kring kräftturism. Det krävs samordning för att förvalta ett kräftbestånd på ett bra sätt i en sjö. Fångster på 3 kräftor per bur är godkänt! Hur många ansträngningar behöver du göra för att få ihop till en kräftskiva? Sten är bra att ha i vattnet!

38 Framöver Träff under våren där vi tittar på dammar och vad man kan förbättra. Initiera ett kräftprojek tillsammans: Information Inventeringar (vatten, provfisken) Turism (upplevelsekräftfisken, skivor, marknadsföring mm) Biotopförbättringar (sten, växter mm) Förvaltningsplaner (vård av bestånden)