Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk"

Transkript

1 Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera hur sjöars fiskbestånd ser ut, det är kanske inte något som alla har gjort? I det här projektet är det just det ni ska använda er av. Att studera hur fisklivet ser ut, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan försöka ta reda på. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd finns det mycket rovfisk eller karpfisk? I Erken finns det 16 olika fiskarter varav 7 är karpfiskar och 6 är rovfiskar (3 övriga: nors laxfisk, stensimpa kindpansrade fiskar, småspigg taggfenig fisk). De har olika förutsättningar beroende på: Tillgång till föda Möjlighet till skydd Föroreningar En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns fler mörtar (karpfisk) än stora abborrar (rovfisk) i Erken. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.

2 Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas: Vi hittade följande arter: Rovfiskar Karpfiskar Övriga Abborre (>200 g) 3 Mört 30 Abborre (<200g) 20 Gädda 1 Brax 2 Nors 3 Gärs 25 Benlöja 10 Sarv 1 Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 30 mörtar och 3 stora abborrar, alltså stämde vår hypotes enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

3 Öppet vatten, plankton Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men hur många är det som har sökt efter det lilla livet i det öppna vattnet? I det här projektet är det just det ni ska fördjupa er i. Att studera hur planktonsamhället i sjön ser ut, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan försöka ta reda på. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd finns det mycket växtplankton eller djurplankton? Erkens djupaste punkt är 21 m. Olika djup har olika förutsättningar beroende på: Tillgång till ljus Tillgång till syre Strömmar/hur vattnet rör sig En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns mer växtplankton vid ytan än vid 20 m djup. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.

4 Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämmas/räknas) och sammanställas: Genom mikroskopanalys av tre droppar från vardera prov fann vi följande: Yta 10 m 20 m Kiselalger (110) Kiselalger (50) Kiselalger (35) Blågröna alger (55) Blågröna alger (20) Pansaralger (25) Pansaralger (10) Grönalger (10) Hoppkräftor (1) Hoppkräftor (2) Hinnkräftor (5) Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 200 växtplankton vid ytan, 80 vid 10 m och 35 växtplankton vid 20 m. Vår hypotes är korrekt enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

5 Bottenfauna De allra flesta har någon metat efter abborre eller gått längs med stranden och tittat på snäckor, musslor och sett de växter som sträcker sig ovan vattenytan. Men hur många är det som sträckt sig ned, under ytan, ända ner till botten av sjön? I det här projektet är det just det ni ska göra idag. Att studera hur livet på sjöns botten ser ut. Vad och vilka som påverkar livet där och vilka speciella förutsättningar som finns. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Tillgång till syre e. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd och bedöma om en art är frekvent och varför just den är framgångsrik? För att växter ska kunna producera syre krävs tillgång till ljus. Hur långt ned ljuset når i sjön kan mätas med hjälp av en siktskiva (siktdjupet * 2). Om vi utgår från att syre inte kan produceras på 21 m djup, men på 5 m djup vilka konsekvenser får det för livet? Tillgång till föda Tillgång till syre Konkurrens En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns fler arter på 5 m djup än på 21 m djup. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.

6 Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas: Vi hittade följande arter: 5 m (8 arter) 21 m (3 arter) Sötvattensgråsugga Fjädermygglarv Sötvattensmärla Toffsmygglarv Vandrarmussla Slammask Fjädermygglarv Slammask Skivsnäcka Dagsländenymf Bithyniasnäcka Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 8 arter på 5 m och 3 arter på 21 m, alltså stämde vår hypotes enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

7 Vindskyddad/vindexponerad Visst har väl alla badat vid en strand någon gång? Gärna långa sandstränder med klart vatten och vågor man kan leka i. Men ser alla stränder likadana ut? Om inte, varför? Vilka skillnader i miljön kan ni finna och vilken inverkan har det på djurlivet i vattnet? Hittar man samma djur på olika typer av stränder? I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet på de olika stränderna och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Stranden litoralen - kan delas in i två olika typer: exponerad och skyddad. Dessa skiljer sig åt i: Struktur på botten Variationer i tillgång till syre Förekomst av växter En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: I den vindskyddade stranden finns djur som kan andas ovan vattenytan I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver. Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:

8 Vi hittade följande arter: Vindskyddad Vattenskorpion Sötvattengråsugga Sumpsnäcka Ryggsimmare Dagsländenymf Fjädermygglarv Exponerad Bäckslända Vandrarmussla Hundigel Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? I den vindskyddade stranden hittade vi Vattenskorpion, Sötvattengråsugga och Ryggsimmare som alla andas ovan ytan. Dessutom fann vi en fjädermygglarv som har hemoglobin, vilket är effektiv bindare av syre. Vi fann tre arter i den vindskyddade litoralen som andas ovan ytan, enligt vår undersökning var vår hypotes korrekt. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

9 Strömmande/stillastående vatten Vilka har väl inte sett Astrid Lindgrens Emil och drängen Alfred stå i bäcken och fånga kräftor? Men förutom kräftor, vad hittar man i vatten som strömmar? Hittar man samma saker som i vatten som står stilla? Och varför trivs kräftorna så bra i strömmande vatten? Hur stora är djuren ni hittar på de olika platserna? Finns det skillnader? I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet i strömmande och stilla vatten och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Det rinnande vattnet delas in i två olika områden, strömmande och stilla. Dessa skiljer sig i avseende på: Struktur på botten Variationer i tillgång till syre Förekomst av växter En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: I den strömmande delen hittar vi arter som kräver hög tillgång till syre. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver. Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:

10 Vi hittade följande arter: Stilla Sötvattengråsugga Sumpsnäcka Fjädermygglarv Slammask Strömmande Nattsländelarv Signalkräfta Stensimpa Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? I det strömmande vattnet fann vi signalkräftor, vilka är syrekrävande. Vi fann också en anpassning till den stenrika miljön, då alla arter vi fann i strömmande vatten på något sätt använde sig av stenarna (beta på, gömma sig under, fästa till). Vi fann signalkräftor i det strömmande vattnet, vilka kräver god tillgång till syre. Enligt vår undersökning var vår hypotes korrekt. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6 Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Insjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE.

Insjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE. Insjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE. Denna lärarhandledning innehåller metodiska samt pedagogiska tips och idéer om hur man som lärare kan väcka elevernas intresse och kreativitet, vilket

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING

Läs mer

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...

Läs mer

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Förslag på sju examensarbeten om Vänern Nr. 2017/003 2017-01-24 Förslag på sju examensarbeten om Vänern Hur kan en blå bård skapas i Vänerns vikar utan betande djur? Vänerns vattenvårdsförbund kommer att ta fram en broschyr under 2017 om hur

Läs mer

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Sjörestaurering Från grön sörja till vad? Praktiska erfarenheter av projektledning Björn Tengelin Structor Miljöteknik AB Örebro Vattendagarna 2012 1 Vad vi ska prata om Sjörestaurering, vad är det? Mål

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande

Läs mer

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 667 / 79 Höjd över havet (m): 7 Län: Uppland () Sjöyta (ha): 76 Kommun: Uppsala Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Norrström (6)

Läs mer

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion VETENSKAPLIGT EXPERIMENT Introduktion Vattnets fysikaliska och kemikaliska egenskaper påverkar på hurdana djur- och växtarter kan leva på det området. Skillnaderna ser man tydligast när man jämför söt-

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Sidsjöns Friluftsliv.

Sidsjöns Friluftsliv. Sidsjöns Friluftsliv. Området kring Sidsjön är ett kommunalt naturreservat (226 hektar) som bildades 200 Sidsjön erbjuder många aktiviteter både sommar och vinter, till exempel: strandpromenad och löpning

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog. VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Vätterns pelagiska fiskbestånd Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder INGE LENNMARK Dykeri & Undervattensfoto KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder Kryptogamer 1.086 st, varav Alger

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Ivösjökommittén syfte

Ivösjökommittén syfte Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter,

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Virserumssjön Virserumssjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 25 km SV Hultsfred på en höjd av 122,2 m.ö.h. Det är en mesotrof sjö med något färgat

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Regler för sportfiske 2013

Regler för sportfiske 2013 Regler för sportfiske 2013 Gunnarvattnets fvo, Valsjöns fvo & Rörvattnet-Skogsjö fvo i samarbete med Ta chansen att vinna 3 000 kr - skicka in din bästa fiske- eller naturbild tagen i området Läs mer på

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9 Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Gös en presentation?... Lars Ljunggren Gös en presentation?... Lars Ljunggren Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968) Rivermonster på dicovery?

Läs mer

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

Fiskar i Saxån och Braån

Fiskar i Saxån och Braån Fiskar i Saxån och Braån Sammanställning av de vanligaste fiskarterna som förekommer i Saxån Braån. En kort presentation av var art finns också. Elfiske i forskningssyfte Ål - Anguilla anguilla Ålen är

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Målarmusslan och livet i åarna

Målarmusslan och livet i åarna Målarmusslan och livet i åarna Hej! Jag heter Musse Målarmussla och är ungefär lika gammal som dina föräldrar. I ån där jag bor finns det musslor som är ännu äldre. Jag ska berätta hur livet är för oss

Läs mer

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Bysjön Bysjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en mesotrof, något humös grund sjö, 0,84

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive

Läs mer

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 FISKEPLAN Rapport av utförda provfisken i Bielite 2011 Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 Bakgrund och syfte Bielite kfo genomför provfisken i enlighet med den fiskevårdsplan föreningen antagit.

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer