Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk"

Transkript

1 Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera hur sjöars fiskbestånd ser ut, det är kanske inte något som alla har gjort? I det här projektet är det just det ni ska använda er av. Att studera hur fisklivet ser ut, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan försöka ta reda på. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd finns det mycket rovfisk eller karpfisk? I Erken finns det 16 olika fiskarter varav 7 är karpfiskar och 6 är rovfiskar (3 övriga: nors laxfisk, stensimpa kindpansrade fiskar, småspigg taggfenig fisk). De har olika förutsättningar beroende på: Tillgång till föda Möjlighet till skydd Föroreningar En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns fler mörtar (karpfisk) än stora abborrar (rovfisk) i Erken. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.

2 Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas: Vi hittade följande arter: Rovfiskar Karpfiskar Övriga Abborre (>200 g) 3 Mört 30 Abborre (<200g) 20 Gädda 1 Brax 2 Nors 3 Gärs 25 Benlöja 10 Sarv 1 Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 30 mörtar och 3 stora abborrar, alltså stämde vår hypotes enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

3 Öppet vatten, plankton Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men hur många är det som har sökt efter det lilla livet i det öppna vattnet? I det här projektet är det just det ni ska fördjupa er i. Att studera hur planktonsamhället i sjön ser ut, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid) är saker ni kan försöka ta reda på. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd finns det mycket växtplankton eller djurplankton? Erkens djupaste punkt är 21 m. Olika djup har olika förutsättningar beroende på: Tillgång till ljus Tillgång till syre Strömmar/hur vattnet rör sig En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns mer växtplankton vid ytan än vid 20 m djup. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.

4 Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämmas/räknas) och sammanställas: Genom mikroskopanalys av tre droppar från vardera prov fann vi följande: Yta 10 m 20 m Kiselalger (110) Kiselalger (50) Kiselalger (35) Blågröna alger (55) Blågröna alger (20) Pansaralger (25) Pansaralger (10) Grönalger (10) Hoppkräftor (1) Hoppkräftor (2) Hinnkräftor (5) Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 200 växtplankton vid ytan, 80 vid 10 m och 35 växtplankton vid 20 m. Vår hypotes är korrekt enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

5 Bottenfauna De allra flesta har någon metat efter abborre eller gått längs med stranden och tittat på snäckor, musslor och sett de växter som sträcker sig ovan vattenytan. Men hur många är det som sträckt sig ned, under ytan, ända ner till botten av sjön? I det här projektet är det just det ni ska göra idag. Att studera hur livet på sjöns botten ser ut. Vad och vilka som påverkar livet där och vilka speciella förutsättningar som finns. Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Tillgång till syre e. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Man kan också studera skillnader i ett bestånd och bedöma om en art är frekvent och varför just den är framgångsrik? För att växter ska kunna producera syre krävs tillgång till ljus. Hur långt ned ljuset når i sjön kan mätas med hjälp av en siktskiva (siktdjupet * 2). Om vi utgår från att syre inte kan produceras på 21 m djup, men på 5 m djup vilka konsekvenser får det för livet? Tillgång till föda Tillgång till syre Konkurrens En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: Det finns fler arter på 5 m djup än på 21 m djup. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver.

6 Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas: Vi hittade följande arter: 5 m (8 arter) 21 m (3 arter) Sötvattensgråsugga Fjädermygglarv Sötvattensmärla Toffsmygglarv Vandrarmussla Slammask Fjädermygglarv Slammask Skivsnäcka Dagsländenymf Bithyniasnäcka Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? Vi hittade 8 arter på 5 m och 3 arter på 21 m, alltså stämde vår hypotes enligt vår undersökning. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

7 Vindskyddad/vindexponerad Visst har väl alla badat vid en strand någon gång? Gärna långa sandstränder med klart vatten och vågor man kan leka i. Men ser alla stränder likadana ut? Om inte, varför? Vilka skillnader i miljön kan ni finna och vilken inverkan har det på djurlivet i vattnet? Hittar man samma djur på olika typer av stränder? I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet på de olika stränderna och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Stranden litoralen - kan delas in i två olika typer: exponerad och skyddad. Dessa skiljer sig åt i: Struktur på botten Variationer i tillgång till syre Förekomst av växter En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: I den vindskyddade stranden finns djur som kan andas ovan vattenytan I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver. Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:

8 Vi hittade följande arter: Vindskyddad Vattenskorpion Sötvattengråsugga Sumpsnäcka Ryggsimmare Dagsländenymf Fjädermygglarv Exponerad Bäckslända Vandrarmussla Hundigel Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? I den vindskyddade stranden hittade vi Vattenskorpion, Sötvattengråsugga och Ryggsimmare som alla andas ovan ytan. Dessutom fann vi en fjädermygglarv som har hemoglobin, vilket är effektiv bindare av syre. Vi fann tre arter i den vindskyddade litoralen som andas ovan ytan, enligt vår undersökning var vår hypotes korrekt. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

9 Strömmande/stillastående vatten Vilka har väl inte sett Astrid Lindgrens Emil och drängen Alfred stå i bäcken och fånga kräftor? Men förutom kräftor, vad hittar man i vatten som strömmar? Hittar man samma saker som i vatten som står stilla? Och varför trivs kräftorna så bra i strömmande vatten? Hur stora är djuren ni hittar på de olika platserna? Finns det skillnader? I det här projektet är det just det ni ska studera. Att jämföra livet i strömmande och stilla vatten och utifrån det försöka dra slutsatser om förutsättningar, vad och vilka som påverkar skillnader över plats (och tid). Ni ska under dagen ställa upp en eller flera hypoteser och i era resonemang använda er av följande termer (så många som möjligt): a. Näringskedja/näringsväv b. Konkurrens c. Tillgång till föda d. Ekologisk nisch En hypotes ska vara tydlig och lätt att besvara med ja eller nej. För att jämföra en faktor behöver ni försöka exkludera eller göra alla faktorer utom det ni skall studera, exakt lika (eller så nära det går). Genom att befinna sig i samma sjö (Erken), men välja platser som på något sätt skiljer sig, kan ni testa vad just dessa skillnader får för konsekvenser för växter och liv på de platserna. Det rinnande vattnet delas in i två olika områden, strömmande och stilla. Dessa skiljer sig i avseende på: Struktur på botten Variationer i tillgång till syre Förekomst av växter En hypotes kan kopplas samman med skillnaderna ovan: I den strömmande delen hittar vi arter som kräver hög tillgång till syre. I en inledning kan man motivera vilken information som ligger till grund för en hypotes, men hypotesen i sig ska vara fri från resonemang den är bara ett enkelt påstående. För att ta reda på huruvida en hypotes är sann eller falsk behöver ni en forskningsplan. I den beskriver ni er metod och material. Den ska vara så tydlig att ni kan byta med en annan grupp och de kan ta över och genomföra ert projekt. När den är klar tar fältarbetet och insamling av data vid. Var noga med att märka burkar och flaskor innan ni ger er ut i fält för att vara säkra på att ni har det ni behöver. Det material ni samlat in skall sedan analyseras (artbestämning) och sammanställas:

10 Vi hittade följande arter: Stilla Sötvattengråsugga Sumpsnäcka Fjädermygglarv Slammask Strömmande Nattsländelarv Signalkräfta Stensimpa Därefter drar ni slutsatser utifrån resultatet var hypotesen sann eller falsk? I det strömmande vattnet fann vi signalkräftor, vilka är syrekrävande. Vi fann också en anpassning till den stenrika miljön, då alla arter vi fann i strömmande vatten på något sätt använde sig av stenarna (beta på, gömma sig under, fästa till). Vi fann signalkräftor i det strömmande vattnet, vilka kräver god tillgång till syre. Enligt vår undersökning var vår hypotes korrekt. Era uppgifter är: 1. Skapa hypotes/-er 2. Skriv ned en forskningsplan 3. Samla ihop det material ni behöver och märk upp burkar/flaskor 4. Genomför er plan i fält och samla in material (djur/växter ). Ta gärna bilder under tiden för att använda vid presentation/efterarbete 5. Analysera och sammanställ ert material (använd er av tabeller, listor, bilder och beskrivningar) 6. Förbered en kort redovisning med följande innehåll: Inledning berätta var ni har varit, beskriv platsen/platserna och förklara varför ni valde er frågeställning eller hypotes. Metod beskriv hur ni resonerade då ni kom fram till metoden, hur ni tänkte ta reda på om er hypotes var korrekt eller inte. Förklara sedan hur metoden gick till i verkligheten, i fält. Använd gärna den utrustning ni använde i presentationen och visa hur det gick till. Resultat presentera de resultat som er metod gav. Visa till exempel med en tabell hur antal arter skiljde mellan olika platser och vilka skillnader i abiotiska faktorer (vind, syrgas, ljus eller ph till exempel) ni noterade. Diskussion försök att förklara och motivera era resultat med stöd från litteratur och lärare. Det spelar ingen roll om er hypotes var rätt eller fel, försök att i alla fall förklara resultatet. Slutsats- bind ihop säcken genom att, till exempel, knyta ihop med inledningen och besvara era inledande frågeställningar.

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2015 Humletorkan 2015-11-18 Arbetsutskottet Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6 Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

Kräftprovfisket 2005

Kräftprovfisket 2005 Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes

Läs mer

Insjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE.

Insjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE. Insjön. VEINGESKOLAN LÄRARHANDLEDNING FÖR FÄLTARBETE. Denna lärarhandledning innehåller metodiska samt pedagogiska tips och idéer om hur man som lärare kan väcka elevernas intresse och kreativitet, vilket

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sjöbeskrivning. Fisksamhället Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån

Läs mer

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser

Läs mer

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...

Läs mer

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING

Läs mer

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7) Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Förslag på sju examensarbeten om Vänern Nr. 2017/003 2017-01-24 Förslag på sju examensarbeten om Vänern Hur kan en blå bård skapas i Vänerns vikar utan betande djur? Vänerns vattenvårdsförbund kommer att ta fram en broschyr under 2017 om hur

Läs mer

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

DVVF Provfiske sammanfattning

DVVF Provfiske sammanfattning DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två

Läs mer

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt

Läs mer

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien

Läs mer

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande

Läs mer

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Sjörestaurering Från grön sörja till vad? Praktiska erfarenheter av projektledning Björn Tengelin Structor Miljöteknik AB Örebro Vattendagarna 2012 1 Vad vi ska prata om Sjörestaurering, vad är det? Mål

Läs mer

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 667 / 79 Höjd över havet (m): 7 Län: Uppland () Sjöyta (ha): 76 Kommun: Uppsala Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Norrström (6)

Läs mer

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av: Nora träsk Nätprovfiske 211 Mört, den dominerande fiskarten i Nora träsk En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. Huskvarna.ekologi@telia.com Innehållsförteckning

Läs mer

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion VETENSKAPLIGT EXPERIMENT Introduktion Vattnets fysikaliska och kemikaliska egenskaper påverkar på hurdana djur- och växtarter kan leva på det området. Skillnaderna ser man tydligast när man jämför söt-

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.

Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)

Läs mer

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Ca 1943 sjösänkning med ca 1 m (+18) Ca 1969 Höjning av högvattenytan med ca 1 m (+21) Nuvarande amplitud max ca 2,5 m Nuvarande nivåer i Vattendom

Läs mer

Sidsjöns Friluftsliv.

Sidsjöns Friluftsliv. Sidsjöns Friluftsliv. Området kring Sidsjön är ett kommunalt naturreservat (226 hektar) som bildades 200 Sidsjön erbjuder många aktiviteter både sommar och vinter, till exempel: strandpromenad och löpning

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

ett arbetsmaterial i tre nivåer Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är

Läs mer

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken

Läs mer

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Provfiske med not i Bälingesjön 2018 Provfiske med not i Bälingesjön 2018 På uppdrag av: Bälingesjöns fiskevårdsområdesförening Kontakt: Mats Persson, Balinge@live.se 2018-12-28 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt!1 BAKGRUND Bälingesjön

Läs mer

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf

Läs mer

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng. Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Plankton i dammar och sjöar

Plankton i dammar och sjöar Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Vätterns pelagiska fiskbestånd Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 Flygbild över Växjösjöarna från www.eniro.se Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren,

Läs mer

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att

Läs mer

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk

Läs mer

Öring en art med många kostymer

Öring en art med många kostymer Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket Fiske i Sverige Finansierat av Naturvårdsverket Fiske i Sverige Fiske är en rolig och spännande fritidssysselsättning som du kan ägna dig åt året om. När du vistas i naturen i Sverige har du många rättigheter

Läs mer

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog. VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2013 Humletorkan 2013-12-03 Arbetsutskottet Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart

Läs mer

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com

Läs mer

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute

Läs mer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor

Läs mer

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med

Läs mer

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015 2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder INGE LENNMARK Dykeri & Undervattensfoto KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder Kryptogamer 1.086 st, varav Alger

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Ivösjökommittén syfte

Ivösjökommittén syfte Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter,

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9 Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer