Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?"

Transkript

1 Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

2 Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet

3 Kräftfångst varierar inom en sjö (Bunn)

4 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Vi behöver data på många parametrar för att kunna förstå fluktuationer och kunna ge rekommendationer för hållbart fiske.

5 Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador Antalet burar Totala antalet kräftor Total vikt Vikt på konsumtionskräftor (Antal konsumtionskräftor)

6 Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador

7 Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador Honor bredare stjärt Foto: Jenny Zimmerman Hanar könsorgan sitter som första benpar

8 Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador

9 Vi behöver mer data Fisket: Fångst och uttag Storlek Kön Könsmognad Skador Pestfläckar kraftigt angrepp Kloskador Saknar klor, Små klor (< 15%) Porslinssjuka (signalkräfta?, <1%)

10 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster Tätheter Ålder, storlek och tillväxt Könsfördelning, könsmognad Yngelproduktion Överlevnad

11 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Märket placerades genom ett mjukt segment mellan stjärten och ryggskölden. Foto: Patrik Bohman

12 Rörelsemönster märkningsförsök 898 signalkräftor märktes i Erken under tre dagar ( ). Återfångster Under märkningsförsöket 111 st Provfiske st Provfiske st Yrkesfiske st Annat 4 st Summa Återfångats 2 gånger Återfångats 3 gånger Återfångade individer totalt 383 st 74 st 8 st 301 st Info: Patrik Bohman

13 Rörelsemönster märkningsförsök Karta: Patrik Bohman

14 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken (representativa?) Mycket lite information om signalkräftan i Sverige Lilla Älgsjön: 0,3 vuxna per kvadratmeter, 0-10 årsyngel och 0-4 ettåringar. Erken: 1-4,5 årsyngel per kvadratmeter, 0,2-0,4 ettårsyngel per kvadratmeter. Lake Tahoe: 1,4 vuxna per kvadratmeter (F/A=18,5)

15 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök 16 år gamla (lipofysin)

16 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök Könsfördelning, könsmognad provfisken Flodkräfta - hona Signalkräfta - hane

17 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök Könsfördelning, könsmognad - provfisken Yngelproduktion yngelkorgar, romhonor VÅRA FISKEVATTEN Nr

18 Yngelproduktion Södra Sverige varje år Norra Finland vartannat år (kallt) I genomsnitt ägg (större honor fler ägg) Små honor och gamla honor tappar rom oftare

19 Ovarieägg antalet kan förutsägas av kräftans längd Rom i maj/juni antalet kan INTE förutsägas av kräftans längd

20 Varför varierar kräftfångst inom en sjö? Om kräftorna i sjön: Rörelsemönster märkningsförsök Tätheter provfisken Ålder, storlek och tillväxt provfisken & märkningsförsök Könsfördelning provfisken Könsmognad - provfisken Yngelproduktion yngelkorgar, romhonor Överlevnad - märkningsförsök Foto: Patrik Bohman

21 Överlevnad under naturliga förhållanden Överlevnad fram till år två för signalkräftan kan variera i sjöar (USA): 10 %, 25 %, och 52 % Märkningsförsök i Finland 20 % återfångster av märkta honor efter ett år. Märkning skånska dammar (maj-augusti) I glest bestånd 40 % återfångster I tätt bestånd återfångades 48 % av kräfthanarna Lilla Älgsjön märkning Dödligheten från oktober till juni 67 % (kalkning) Återfångster Erken 36% återfångster på en månad återstår att se

22 Ex, en liten kräftvik

23 Hur klarar de sig? Övervakning! Tidsödande Svårt att se långt framåt

24 Modellering! prognoser, förklaringar Olika typer av modeller Populationsbaserade -följer populationens öde Individbaserade -följer varje individs öde Tillväxt Parningsframgång Vinteröverlevnad Fångstbarhet Kläckningsframgång Kräver egentligen att man vet allt om hur populationen fungerar Koppla till t ex temperatur, vilket kan påverka dessa parametrar

25 Vortex ett exempel på individbaserad modellering

26 Vortex används främst inom bevarandearbete individbaserad modell följer varje individs öde ger information om förutsättningar för en eller flera populationer att överleva på sikt utdöenderisk populationsstorlek och årsvariation förlust av genetisk variation

27 Vortex gratisprogram med vissa begränsningar max population individer bäst för mindre populationer som inte förökar sig så snabbt är känsliga för inavel

28 Vortex Visar på påverkan på populationsdynamik vid variation i: Reproduktion Mortalitet Miljöns bärande förmåga Spridning mellan populationer Ovanstående beroende på katastrofer (extremväder, sjukdomar m.m.) Uttag Utplantering Vilka faktorer har störst effekt på populationsdynamik och utdöenderisk?

29 PVA population viability analysis - analys av utdöenderisk

30 Ex, en liten kräftvik

31 Fördelning av olika storleksklasser kräftor (max population i Vortex) innebär: könsmogna hanar (3 år) könsmogna honor (4 år) Täthet av vuxna kräftor var 1,4/m 2 Innebär att viken är 4000 m 2 (0,4 Ha) Abrahamsson & Goldman, 1970

32 Reproduktion Antal ägg: 120 ± 50 80% behåller rommen Täthetsberoende reproduktion (85 resp. 65%) Max ålder: 16 (lipofysin) Könsfördelning 1:1 90% av hanarna får para sig Årlig dödlighet i olika åldersklasser Högst hos yngel (90%) Minst hos vuxna (honor 30%, hanar 25%) Annars 50-60% Kvalificerade gissningar!

33 Test

34 Fiske!

35 Rimligt att ha 25 mjärdar i viken (40 x 100 m). Fiska 3 gånger per säsong Antar uttag på 5% av vuxna populationen per år Totalt 280 kräftor (3,7 per mjärde, 75 ansträngningar 14 kg)

36 Nytt försök. katastrofer

37

38 Slutsatser Andra modeller som är anpassade till fiske är kanske bättre Mer data är en förutsättning för att kunna förutsäga hur fångsten blir

39 Tack för er uppmärksamhet! Frågor?

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta

Läs mer

Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1

Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1 Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1 Uppföljningsrapport till projekt delfinansierat av Europeiska fiskerifonden 2007-2013

Läs mer

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708

Läs mer

Kräftseminarium 7 mars 2013

Kräftseminarium 7 mars 2013 Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan

Läs mer

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,

Läs mer

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018 KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708 290923 tomas@kraftmannen.se

Läs mer

Förvaltning av signalkräfta i sjöar en litteraturstudie

Förvaltning av signalkräfta i sjöar en litteraturstudie INFOGA BILD HÄR REDIGERA FÖRST HÖGUPPLÖST BILD I PHOTOSHOP: 1. Beskär först om det behövs 2. Ctrl + Alt + I = bildstorlek, gör lite större än A4 bredden dvs. 22 cm bred 2. Shift + Ctrl + L (= automatisk

Läs mer

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005 PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005 Specialprojekt inom ramen för IKEU Bur med flodkräftor Foto: Per Adolphson Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet PM 2005-12-07 Patrik Bohman, Bengt-Åke Jansson,

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske Signalkräfta Pacifastacus leniusculus Bild: Lennart Molin UTBREDNINGSOMRÅDE Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand men genom illegala

Läs mer

Kräftkokbok om konsten att sköta ett kräftvatten. Jenny Zimmerman

Kräftkokbok om konsten att sköta ett kräftvatten. Jenny Zimmerman Kräftkokbok om konsten att sköta ett kräftvatten Jenny Zimmerman Innehållsförteckning Kräftrecept 3 Kräftans biologi 4 Vem förvaltar kräftorna? 6 Provfiske 6 Hur många kräftor finns det egentligen i vattnet?

Läs mer

Varför minskar signalkräftan?

Varför minskar signalkräftan? MEDDELANDE NR 2006:30 Varför minskar signalkräftan? En utvärdering av kräftornas reproduktion 2000-2005 Varför minskar signalkräftan? En utvärdering av kräftornas reproduktion 2000-2005. MEDDELANDE NR

Läs mer

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström Sicket elände kollapsande kräftbestånd Per Nyström Minskar signalkräftbestånd i sjöar, och finns det någon förklaring till detta? Det började med telefonsamtal... Svar: Dr X, Fiskeriverket... Vad gäller

Läs mer

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Flodkräftfiskevård i praktiken! Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Gös en presentation?... Lars Ljunggren Gös en presentation?... Lars Ljunggren Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968) Rivermonster på dicovery?

Läs mer

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat

Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten

Läs mer

Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 2002

Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 2002 Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 22 Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 22 ISSN 113-829,

Läs mer

Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018

Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 Författare: Ulf Lindqvist och Tommy Odelström fredag 7 december 2018 Rapport 2018:29 Naturvatten

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk

Läs mer

Lägesrapport för projektet Utveckling av förvaltningen av signalkräfta. FIVs Dnr 31-3355-09, inom ramen för Europeiska fiskerifonden.

Lägesrapport för projektet Utveckling av förvaltningen av signalkräfta. FIVs Dnr 31-3355-09, inom ramen för Europeiska fiskerifonden. (8) 1 Datum 2010-10-21 Beteckning Handläggare Ert Datum Er beteckning Lennart Edsman & Alfred Sandström Till: Länsstyrelsen i Jönköpings län Lägesrapport för projektet Utveckling av förvaltningen av signalkräfta.

Läs mer

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017

Läs mer

Kräftprovfisket 2005

Kräftprovfisket 2005 Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes

Läs mer

Anteckningar från nationella kräftkonferensen i Jönköping 27-28 November 2013

Anteckningar från nationella kräftkonferensen i Jönköping 27-28 November 2013 Molkom 2013-11-29 Anteckningar från nationella kräftkonferensen i Jönköping 27-28 November 2013 Plats: Elite Hotel Jönköping Deltagare: c:a 160 personer Moderator My Laurell Från Molkomssjöns fvof deltog

Läs mer

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com

Läs mer

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern 2013-11-28 Anton Halldén Länsfiskekonsulent F län Mål med fiskeriförvaltning Vättern - Att sköta om fiskbestånden och fisket så att det ger en god avkastning

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Sikens värde som ekosystemtjänst

Sikens värde som ekosystemtjänst Sikens värde som ekosystemtjänst Marina Nyqvist Österbottens Fiskarförbund SeaGIS 2.0 slutseminarium 13.3.2018 Vasa ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation www.fishpoint.net Lehtonen

Läs mer

Åtgärdsprogrammet för flodkräfta. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Åtgärdsprogrammet för flodkräfta. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet Åtgärdsprogrammet för flodkräfta Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet Om konsten att bevara flodkräftan och kräftfisket samtidigt. Lennart Edsman SLU, Institutionen

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.2

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.2 Kräftdatabasen Manual ver 1.2 Institutionen för akvatiska resurser Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.2 Översikt Denna manual ger dig en introduktion till att börja jobba med kräftdatabasen (kräftdb)

Läs mer

Inventering av signalkräftor

Inventering av signalkräftor Inventering av signalkräftor i Vänern 2009 Rapport 2010:31 Rapportnr: 2010:31 ISSN: 1403-168X Foton: Länsstyrelsen Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenvårdsenheten Rapporten finns som

Läs mer

Rapport Provfiske Järvsjön 2010

Rapport Provfiske Järvsjön 2010 21-11-3 Rapport Provfiske Järvsjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Järvsjön är en relativt grund lågfjällsjö inom Tärna-Stensele allmänning som ligger på 55 m.ö.h. och rinner ut i nordvästlig riktning,

Läs mer

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010

Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010 211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.

Läs mer

Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland

Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland 1 Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland 2009-10-20 Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB 2 Innehåll Bakgrund... 3 Undersökningsområdet... 3 Material och metoder... 10 Resultat...

Läs mer

DVVF Provfiske sammanfattning

DVVF Provfiske sammanfattning DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två

Läs mer

Fritidsfisket i Vättern 2015

Fritidsfisket i Vättern 2015 Fritidsfisket i Vättern 215 Resultat från enkätundersökning och fältobservationer Rapport 13 från Vätternvårdsförbundet Fritidsfisket i Vättern 215 Rapport 13 Referens Linderfalk. R, Halldén. A och Berndt.

Läs mer

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske Abborre Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Abborren finns allmänt i sjöar och vattendrag över hela Sverige med undantag för fjällregionen. I kustområdet förekommer den

Läs mer

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000

Läs mer

Åldersanalys av havsöring från Emån

Åldersanalys av havsöring från Emån Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Rapport 2012:43. Inventering av signalkräftor i Vänern 2010

Rapport 2012:43. Inventering av signalkräftor i Vänern 2010 Rapport 2012:43 Inventering av signalkräftor i Vänern 2010 Rapportnr: 2012:43 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Adam Ludvigsson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten Rapporten

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) i Galvån

Flodkräfta (Astacus astacus) i Galvån Flodkräfta (Astacus astacus) i Galvån Kräftprovfiske: Sofie Zetterlund och Mathias Ahlström med sjölyftet, Bollnäs kommun Rapport: Sofie Zetterlund Foto: Sofie Zetterlund Bakgrund Flodkräftan (Astacus

Läs mer

Om konsten att bevara flodkräftan och kräftfisket samtidigt. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Om konsten att bevara flodkräftan och kräftfisket samtidigt. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet Om konsten att bevara flodkräftan och kräftfisket samtidigt. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet En ÅGPares bekännelser och Del kräftfisket 2, 1997-2013 samtidigt.

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 14. Mötets öppnande Ordförande öppnade

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Kräftbestånd i kalkade sjöar. Kronobergs län 1999

Kräftbestånd i kalkade sjöar. Kronobergs län 1999 Kräftbestånd i kalkade sjöar Kronobergs län 1999 Omslagsbild: Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Foto: Heic Linge Signalkräftan härstammar ursprungligen från Nordamerika och fördes första gången över

Läs mer

Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:

Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Rickard Gustavsson Sävenfors vattenbruksskola 2005-2008 Handledare: Helena Herngren Länsstyrelsen Södermanlands län Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4

Läs mer

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella

Läs mer

Bilaga 1 Instruktion för ifyllande av kräftprovfiskeprotokoll (version )

Bilaga 1 Instruktion för ifyllande av kräftprovfiskeprotokoll (version ) 1 Bilaga 1 Instruktion för ifyllande av kräftprovfiskeprotokoll (version 040310) Vid provfiske efter kräfta (flodkräfta och signalkräfta) skall Fiskeriverkets provfiskeprotokoll användas för redovisning

Läs mer

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Östgöta Kräftprojekt

Östgöta Kräftprojekt 2004-10-11 Östgöta Kräftprojekt Information, oktober 2004!#"%$& '( *)+ #,.-/ (0 1 23# 4 65,.7 #8*9 :#?@BA CDFE'G H#EJI K L M&N#O0N P Q0RS TUWV.X Y[Z\ ]^_ ` acbdfe gfbbch.ij0kwl.m a[n4bco/pq r

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.3

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.3 Kräftdatabasen Manual ver 1.3 Institutionen för akvatiska resurser Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.3 Översikt Denna manual ger dig en introduktion till att börja jobba med kräftdatabasen (kräftdb)

Läs mer

Flodkräftan i sjön Vrången

Flodkräftan i sjön Vrången Meddelande nr 2011:02 - möjliga orsaker till ett kräftbestånds nedgång och fall i ett Natura 2000-område 2 Flodkräfta i sjön Vrången - möjliga orsaker till ett kräftbestånds nedgång och fall i ett Natura

Läs mer

Våra sötvattenkräftor

Våra sötvattenkräftor F I N A N S I E R A T A V M I L J Ö M I L J A R D E N Våra sötvattenkräftor - spelar de någon roll? Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB på uppdrag av Stockholm Vatten, 2008 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Riskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland

Riskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland Riskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland Inventering av vandringshinder för kräftor Vägtrumma som utgör vandringshinder för kräftor i Vitlandaån, Tösse. Tomas

Läs mer

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 3-89, Meddelande :7 Text: Olof Lessmark MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN Malens (Siluris

Läs mer

SKRIVELSE Ärendenr: NV

SKRIVELSE Ärendenr: NV 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator

Läs mer

Märkning av havsöring och lax i Emån

Märkning av havsöring och lax i Emån Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Östgöta Kräftprojekt

Östgöta Kräftprojekt 2006-01-29 Östgöta Kräftprojekt Information, januari 2006 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Nu är säsongen för att prata kräftor. En del är missnöjda, oförstående och förundrade över säsongen som

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön

Läs mer

Undersö kningar pa ga dda pa Å land

Undersö kningar pa ga dda pa Å land Undersö kningar pa ga dda pa Å land 2009 2018 Kaj Ådjers Ålands Landskapsregering, Fiskeribyrån Ålands Landskapsregering, Fiskeribyrån Mapa Fishing Team Ab Strandgatan 37, PB 1060 AX Mariehamn Nybovägen

Läs mer

Kräftprovfiske i Jönköpings län

Kräftprovfiske i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2009:43 Kräftprovfiske i Jönköpings län 2006-2007 En utvärdering av kräftprovfisken i Jönköpings län Kräftprovfiske i Jönköpings län 2006-2007 En utvärdering av kräftprovfisken i Jönköpings

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter Invasiva främmande arter - förebyggande och hantering av introduktion och spridning Sofia Brockmark En främmande art, vad är det? En art som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits

Läs mer

Östgöta Kräftprojekt

Östgöta Kräftprojekt 2003-04-04 Östgöta Kräftprojekt Information 1, april 2003 Rural Economy and Agr icultur al Society of Örebro County, Fabriksgatan 8, Box 271, SE-701 Information från Östgöta Kräftprojekt Här kommer nu

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Kräftprovfiske Jönköpings län Meddelande nr 2016:24

Kräftprovfiske Jönköpings län Meddelande nr 2016:24 Kräftprovfiske Jönköpings län 2011-2012 Meddelande nr 2016:24 2 Kräftprovfiske Jönköpings län 2011-2012 MEDDELANDE NR 2016:24 3 Meddelande nr 2016:24 Författare Rasmus Linderfalk, Fiskeenheten, Naturavdelningen,

Läs mer

KRÄFTA. flodkräfta & signalkräfta

KRÄFTA. flodkräfta & signalkräfta KRÄFTA flodkräfta & signalkräfta KRÄFTHUSHÅLLNING Vår inhemska flodkräfta samt signalkräftan med nordamerikanskt ursprung har bägge en stor betydelse och ett stort värde för Insjöfinlands fiskerihushållning.

Läs mer

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

Idésammanställning kring biotopvård för flodkräftor

Idésammanställning kring biotopvård för flodkräftor Idésammanställning kring biotopvård för flodkräftor Hur gör man Vad ska man undvika Hur kontrollerar man Vad är syftet Vad säger lagen När vet man om man nått målet Björn Tengelin Version maj 2002 1 Innehåll

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Aktuell forskning om björn

Aktuell forskning om björn Aktuell forskning om björn Jonas Kindberg Skandinaviska Björnprojektet Startade 1984 Mer än 24 vetenskapliga artiklar Behov i förvaltningen? Utvecklad övervakning Avskjutnings- och populationsmodeller

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB

Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB Fiska havskräfta 25 % av den svenskfångade havskräftan fiskas idag med bur. Forskning visar att burfiske av havskräfta är mycket mer skonsamt för havsbotten än trålfisket, samt att bifångsten är avsevärt

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer