Kalkning och försurning i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalkning och försurning i Jönköpings län"

Transkript

1 Kalkning och försurning i Jönköpings län

2 orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet i en sjö eller ett vattendrag sjunker och blir lägre än vad som är naturligt. ph är ett mått på hur surt vattnet är. Försurning beror till stor del på utsläpp av svavel- och kväveoxid. Dessa gaser kommer från förbränning av kol och olja samt från bilarnas avgaser. Gaserna löser sig i vattenånga och bildar syror som sedan regnar ner till marken. Jönköpings län är extra känsligt för försurning, eftersom berggrunden i stora delar av länet är dålig på att neutralisera det sura regnet. Cirka 90 procent av utsläppen kommer från utlandet, varav en stor andel kommer från sjöfarten. För att bli av med det sura regnet i Sverige räcker det därför inte att vi själva minskar våra utsläpp, utan våra grannländer måste också minska sina utsläpp av svavel och kväve. 2.

3 känsliga arter försvinner Försurningen leder till att antalet växt- och djurarter minskar. Arter som flodkräfta, flodpärlmussla, mört och öring är direkt känsliga mot de höga aluminiumhalter som surt vatten medför. Andra arter som fiskgjuse och gädda, drabbas indirekt av försurningen när födan försvinner eller minskar. 3.

4 kalkning mot försurning Kalkning motverkar de negativa följderna som försurningen har i sjöar och vattendrag. Målsättningen är att höja det sura ph-värdet för att bevara eller återskapa det naturliga växt och djurlivet. Jönköpings län behöver stora kalkningsinsatser och idag åtgärdas cirka 700 sjöar och 150 mil vattendrag. Kalkning sker i alla kommuner i länet utom i Tranås, Aneby och Mullsjö. Länsstyrelsen, i nära samarbete med kommunerna, ansvarar för kalkningsverksamheten. Länsstyrelsen planerar, följer upp och utvärderar arbetet. Kommunerna ansvarar för detaljplaner och upphandlar entreprenörer som utför själva kalkningen. 4.

5 olika sätt att kalka Det finns olika sätt att kalka sjöar och vattendrag. Våtmarkskalkning är idag den vanligaste kalkningsmetoden i länet. Kalkningen sker vid vattendrag eller i områden med enbart små sjöar. Den kalkade våtmarken fungerar som ett filter för surt vatten. När det regnar sipprar kalk ut till vattendrag eller sjöar. För att sprida kalken används helikopter och den största delen av kalkningen sker på hösten. Sjökalkning innebär att kalken sprids från båt i främst stora sjöar eller från helikopter i mindre sjöar. Kalkningen sker oftast på hösten, för att inte störa djurlivet och för att vintern ofta är den suraste perioden. 5.

6 Musselinventering. Illustration: Länsstyrelsen i Jönköpings län. kalkningen följs upp För att ta reda på om kalkningen fungerar och att rätt mängd kalk hamnar där det ska, görs en stor uppföljning av kalkningens effekter. Det innebär att Länsstyrelsen och kommunen regelbundet tar vattenprover, provfiskar fisk och kräftor, tar prover på bottenlevande smådjur samt inventerar flodpärlmusslor. 6.

7 kalkning ger bra resultat Mätningar visar att det sura nedfallet har minskat mycket de senaste åren. Trots detta är problemet med försurning inte löst. De sura ämnena finns nämligen kvar i mark och vatten under en lång tid framöver. Kalkning, som i dagsläget är den enda metod som finns för att motverka försurning, är en sorts konstgjord andning och löser inte själva orsaken till försurningen. Tack vare återkommande kalkning finns det nu liv i sjöar och vattendrag, där fiskar tidigare var försvunna eller hade svårt att föröka sig. biologisk återställning I många fall räcker det inte med att enbart höja phvärdet för att en sjö eller ett vattendrag ska få tillbaka de växter och djur som fanns innan försurningen. Det kan även behövas så kallad biologisk återställning. Det kan innebära att man öppnar vandringsvägar för fisk eller återställer vattenmiljöer. Ibland är inte ens sådana insatser tillräckliga. Då måste utslagna arter som till exempel flodkräfta, öring och mört, sättas ut i sjön eller vattendraget på nytt. 7.

8 För mer information kontakta Länsstyrelsen eller din kommun. Länsstyrelsen i Jönköpings län Hamngatan Jönköping Telefon: E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se Producerad av Länsstyrelsen i Jönköpings län, Upplaga: 500 ex. Tryckeri: Tabergs tryckeri AB

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vi kalkar för en levande miljö

Vi kalkar för en levande miljö Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Bild 1. Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning.

Bild 1. Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning. Bild 1 Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning. Bild 2 Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför? Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad

Läs mer

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka? Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida

Läs mer

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt

Läs mer

2.1 Miljöproblem Försurning

2.1 Miljöproblem Försurning 2.1 Miljöproblem Försurning Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den av människan orsakade försurningen av mark och vatten beror på nedfall av långväga

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven: Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade 2010-07-09 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett

Läs mer

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag Åberg J. 2017a. Miljöproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående 39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla

Läs mer

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng. Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Försurning. Johan Ahlström

Försurning. Johan Ahlström Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2016 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2017-09-20 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-09-20 Omslagsfoto: Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.

Läs mer

Kräftprovfisket 2005

Kräftprovfisket 2005 Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes

Läs mer

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun Verksamhetsberättelse år 2015 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 Elfiske i Kvarnbäcken Foto: Stöt Ulrika Andersson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2015 Kalkspridning Totalt har

Läs mer

Åtgärdsområde 138 Målenån

Åtgärdsområde 138 Målenån Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014 Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning

Läs mer

Åtgärdsplan 2010-2015

Åtgärdsplan 2010-2015 Meddelande nr 2011:xx Åtgärdsplan 2010-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2011: Meddelande

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Stöd till fiskevården

Stöd till fiskevården Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk

Läs mer

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2017 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2019-06-26 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2019-16-26 Omslagsfoto: Johan Landin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,

Läs mer

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Grössbyån Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

EKOLOGISK KOMPENSATION

EKOLOGISK KOMPENSATION EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Triple lakes vattenvård för levande sjöar Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund Verksamhetsrapport 2017-01-01 2017-12-31 Bilden visar doseraren som flyttades från Blacktjärn till Havån. Verksamhetsberättelse för för januari december 2017 Bakgrund Kalkning är ett av verktygen för att

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån

Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open

Läs mer

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten Optimix Blandning av

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning 20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

Kalka för livet! Hur kalkningen går till och varför det kalkas i Jönköpings län

Kalka för livet! Hur kalkningen går till och varför det kalkas i Jönköpings län Kalka för livet! Hur kalkningen går till och varför det kalkas i Jönköpings län 3 Innehåll Referens Gunnel Hedberg, Ingela Tärnåsen, Vattenenheten, juni 2017 Kontaktperson Camilla Zilo, Länsstyrelsen i

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning 20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9 Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi

Läs mer

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13) 1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten

Läs mer