DVVF Provfiske sammanfattning

Transkript

1 DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två lokaler i älvens huvudfåra. Tidigare har tre liknande provfisken gjorts i DVVF:s regi år 1991, 1996 och 21. 1

2 Översiktsnät består av många olika maskstorlekar, i detta fall 12 st, vilket innebär att såväl små som stora fiskar kan fångas på samma nät. Därmed kan man få en bild av hela fisksamhällets sammansättning på den aktuella platsen. Nätläggning görs under flera nätter inom speciella djupzoner. En beskrivning om metodiken hänvisas till bilaga F1 Fiskeriverkets Standardiserad metodik för provfiske i sjöar 21:2 har används som underlag. En detaljerad redovisning av provfiskeresultatet hänvisas också till bilaga F2. Där presenteras tabeller, diagram och text av fångstresultaten i form av antal och vikt, uppdelat på varje enskild fångstlokal. Abborrens och mörtens storleksfördelning samt abborrens tillväxt beskrivs i diagram, där jämförelser även görs med tidigare års fångstresultat. Nedan gör utdrag från denna bilaga i delvis omarbetad form. Totalt registrerades 15 fiskarter vid provfisket och ser man även till de tidigare provfiskena har sammanlagt 2 fiskarter påträffats i Dalälvens sjöar. De vanligaste förekommande arterna i området är abborre, mört och gers. Sammanlagt registrerades på de 175 näten nästan 57 fiskar år 26, som tillsammans vägde 216 kg. Störst var fångsten i Amungen (S19), där det fångades sammanlagt 32 kg fördelade på nästan 9 fiskar. I Brunnsjön (S2) fångades flest fiskar 15 st med en sammanlagd vikt på 31 kg. Om man räknar fångst per nätansträngning erhölls lägsta antalet fiskar fångades i Siljan och Rogsjön (S13), även de infångande fiskarnas sammanlagda vikt var lägst i dessa sjöar. (Med fångst per nätansträngning menas den fångst man får på ett översiktsnät vid ett utläggningstillfälle. GRAM PER ANSTRÄNGNING Övr. fisk Laxfisk Övr. matfisk Mört Abborre 1 5 S4B 2 S13 19 S16B S29 S27 S22 S18 S25 S12 S23 S24 S21 S2 S19 Figur 1. Fångst per ansträngning (F/A) Stationerna är ordnade efter storlek. Som övrig matfisk här räknas gädda, gös och lake. laxfisk utgörs av sik, siklöja och nors 2

3 ANTAL PER NÄTANSTRÄNGNING Övr. fisk Laxfisk Övr. matfisk Mört Abborre S4B S13 19 S16B S22 S12 S29 S27 S23 S21 S18 S25 S24 S19 S2 Figur 2. Fångst per ansträngning (F/A) Stationerna är ordnade efter antal fiskar. Som övrig matfisk här räknas gädda, gös och lake. laxfisk utgörs av sik, siklöja och nors ABBORRE Konditionsfaktor Medel ±SE 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,,9,8,7,6,5 MAX MIN MEDEL 2 S4B S27 S16B S29 S23 S24 S2 S19 S13 S21 S18 S12 S22 S25 19 Figur 3. Konditionsfaktor hos abborre Fiskens konditionsfaktor beskriver fiskens rundhet, vilket är ett mått på hur välnärd den är. Abborren hade högst konditionsfaktor i Forssjön (S25) och lägst i provfiskelokalen i Siljan. För mört gäller omvänt förhållande i Forssjön där konditionsfaktorn var lägst av alla sjöar vilket visar att värdet kan variera arter emellan i samma sjö. 3

4 En genomsnittlig tillväxtkurva för abborre har utarbetats för vart år i samtliga provfiskade sjöar. Tillväxtkurvan för 26 års fiske tangerar nästan fullt ut 1996 års kurva. Här inverkar klimatfaktorer, temperaturskillnader, tillgång på föda, konkurrens fiskarter emellan, etc. 21 var tillväxten betydligt högre i synnerhet för äldre abborrar. Tillväxt, abborre GENOMSNITT år 1991,1996, 21 & år 26 år 21 år 1996 år 1991 Ålder Figur 4. Tillväxt hos abborre Flödesförhållandena vid stationerna i älvens huvudfåra (stn 19 och 2) var under denna provfiskomgång över normal vattenföring. Detta innebar att fisket i Kvarnsveden (stn 2) fick senareläggas betydligt. Strömförhållandena omöjliggjorde nätläggning tidigare. Fångsten var mager vid denna senare tidpunkt, vilket även kan bero på kallare vattentemperatur då fisken är mindre rörlig. Denna provfiskemetod är ej lämpad för rinnade vatten, varför resultaten från älvstationerna får tolkas med försiktighet. F/A år 1991,1996, 21 & 26 gram år1991 år1996 år21 år26 S4B 19 2 S27 S12 S13 S16B S18 S19 S2 S21 S22 S23 S24 S25 S29 år år år år Figur 5. Sammanställning av fångstresultat (F/A) för DVVF:s samtliga provfisken 4

5 Fångstresultat De fyra provfiskeomgångar i DVVF:s regi visar liten variation åren emellan vad gäller fördelning av fiskarter, fiskens storleksfördelning och tillväxt mm. S23 Gruvsjön abborre Rel. frekv. % > (n=156) 21 (n=25) 1996 (n=39) 1991 (n=68) <9 De sjöar fisksamhällena sammansättning förändrats mest över tid är Gruvsjön (S23), Rafshytte-Dammsjön (S21) och Finnhytte-Dammsjön (S22). Gruvsjön hyste endast två fiskarter år 1991 medan det ingick fyra fiskarter i år med bl.a. siklöja. Det finns även gädda sjön varvid Gruvsjön innehåller fem fiskarter idag. Abborren och mörten har en normal storleksfördelning idag där det tidigare saknades flera årsgrupper. I Rafshytte-Dammsjön har abborren en alltmer dominerande ställning som idag viktmässigt upptar nästan 7 % av fångsten och var den sjö som det fångades mest abborre av alla provfiskade sjöar år 26. 5

6 S22 Finnhytte-Dammsjön mört Rel. frekv. % > (n=) 21 (n=31) 1996 (n=64) 1991 (n=66) <9 I Finnhytte-Dammsjön saknades mört i fångsten detta år. Finnhytte-Dammsjöns mörtbestånd var ordinärt vid 1991 års fiske men har succesivt försvagats och 21 fångades endast småmört. Någon form av reproduktionsstöring är trolig. Även abborren har en tendens till svag reproduktion vad gäller ensomriga individer som helt uteblev i år. De större abborrarna har däremot en kraftigare tillväxt i sjön. 6

7 S13 Rogsjön mört Rel. frekv. % > <9 26 (n=24) 21 (n=24) 1996 (n=4) 1991 (n=26) I de näringsfattiga sjöarna Siljan (S4B) och Rogsjön (S13) var fångsten återigen mycket svag med flera tomma nät. I Siljan läggs 2 nät och i Rogsjön 15 st. Sammanlagt har således lagts 6 nät i Siljan och endast 2 mörtar har fångats. Avsaknad av lämplig vattenvegetation, brist på näring samt stort siktdjup är ogynnsamt för denna fiskart. I Rogsjön saknades småmört i fångsten och längdfördelningen var därmed något skev. Amungen (S19), Brunnsjön (S2) och Åsgarn (S24) tillhör de näringsrikaste sjöarna och återigen visar fångstresultaten stort antal och hög vikt per nätansträngning. Även Forssjön (S25) tillhör de näringsrika vattnen men detta provfiskeår ingick det nästan uteslutande små storlekar av abborre och mört. Antalet fiskar är dock nästan likvärdigt med Åsgarn. Anledning kan vara nedbetning av de större storlekarna enär gäddan är talrik i Forssjön. 7

8 S19 Amungen, Hedemora abborre Rel. frekv. % > (n=446) 21 (n=54) 1996 (n=51) 1991 (n=191) <9 I det populära sportfiskevattnet Amungen, Hedemora är det gösen som är populärast i denna högproduktiva slättsjö. Förhållanden med stor mängd bytesfisk i lämplig storlek är fördelaktigt för denna rovfisk som trivs i lite grumligare vatten. Där kan den vid jakt överraska bytesfisken och komma den nära. Abborrarna var huvudsakligen små medan mörten förekom i stort antal i mellanstorlek. Småmört passar utmärkt som bytesfisk för gös vilket kan vara en förklaring. Tillväxt abborre Brunnsjön Dalälven genomsnitt Ålder

9 Brunnsjöns talrika och välnärda mörtbestånd inverkar troligtvis negativt på de lite äldre abborrarnas tillväxt. År 21 var abborrarna ännu magrare än i år. Inplantering av gös infört att ytterligare en rovfisk i Brunnsjön. Ringa siktdjup och mycket bytesfisk verkar gynna gösen som synes ha god tillväxt. Någon egenreproduktion av gös synes inte förekomma ännu. Tillväxt abborre Molnbyggen Dalälven genomsnitt Ålder Statusen för Molnbyggens fiskbestånd liknar år 21 med anmärkning att flera större abborrar hade klen gonadutveckling för årstiden. Längdfördelning och tillväxt synes vara normal för både abborre och mört. De riktigt små mörtarna var dock fåtaliga. 9