Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen

Transkript

1 UPPDRAG Utredningar MKB Västra Sömsta UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin UPPRÄTTAD AV Anders Selmer DATUM Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen Figur 1. Vattensamling i Johannisdalsskogen, delområde 5. 1 (5) 14 Sweco Environment AB

2 Bakgrund och syfte Köpings kommun arbetar med en detaljplan för Västra Sömsta som gränsar till friluftsområdet Johannisdalsskogen. En övergripande naturvärdesinventering utfördes av Calluna under 2012 och denna pekade ut två delområden (5 och 12) utanför det planerade bebyggelseområdet som potentiella fortplantningslokaler/tillhåll för groddjur. Inom det planerade bebyggelseområdet finns inga vattensamlingar som kan tjäna som fortplantningslokaler för groddjur. Detta område har därför inte undersökt i denna inventering, utan den har endast omfattat delområdena 5 och 12. Förutom inventeringen har även gjorts en bedömning av värdet av vattensamlingarna ur ett groddjursperspektiv. Inventering av groddjur - metodik Fältinventeringen genomfördes kvällen den 12:e maj Vädret under dagen var klart och soligt med en temperatur på cirka 18 C. Under kvällen var det klart och C med svag eller ingen vind. Vid fältinventeringen avsöktes delområdena som pekats ut i naturvärdesinventeringen med pannlampa i skymningen. Då sikten i vattnet var begränsad utfördes även håvning på måfå. Även strandzonen och skogen i delområdena samt intilliggande stigar cirka 100 meter åt båda hållen avsöktes. Stockar, stenar och diverse skräp som påträffades i områdena vändes försiktigt och återplacerades sedan. Om en groddjursinventering syftar till att konstatera förekomst av brungrodor, vanlig padda och salamandrar är bästa tiden för genomförande början av maj månad. Brungrodorna och vanlig padda har då lekt klart och rom eller yngel är lätta att observera. Salamandrarna har uppsökt sina lekvatten och kan relativt enkelt observeras i vattnet då vegetationen ej hunnit växa till och skymma sikten. Resultat Beskrivning av delområdena Delområdenas lägen är markerade med nummer 5 och 12 i figur 2 nedan. Delområde 5 (se figur 1 ovan) består av en vattensamling kringvuxen av skog och till stora delar igenvuxen med vitmossa. I norra delen av vattensamlingen finns ett mindre område med öppet vatten. Klen salix växer både bland vitmossan och i det öppna vattnet. Vattendjupet är cirka 20 centimeter och vattnet är starkt brunfärgat. Botten är täckt av ett tjockt lager asplöv. Begränsat med vegetation i vattnet. Delar av vattenspegeln är solbelyst delar av dagen. Delområde 12 (se figur 3 nedan) är en sumpskog med klena björkar och med ett tätt markskikt av unggranar. Vid besöket var skogen torr med undantag av ett dike som löper genom området. Diket var < 1 meter brett, centimeter djupt och vattnet mörkt, grumligt, lerigt och illaluktande. Ingen vegetation fanns i diket. Till följd av ungbjörkarna och omgivande skog når inte mycket solljus ned till marken och vattnet i diket. 2 (5)

3 Figur 2. De undersökta delområdena 5 och 12. (Figur från naturvärdesinventeringen) 3 (5)

4 Figur 3. Dike i delområde 12. Fynd Inga fynd av levande eller döda groddjur gjordes. Bedömning av värde för groddjur Delområde 5: I sitt nuvarande skick är vattensamlingens värde för groddjur begränsat. Vattensamlingen är alltför igenvuxen med vitmossa och träd, alltför skuggad och har för lite undervattensvegetation för att vara en attraktiv fortplantningslokal. Som födosöksområde och för att binda ihop andra lokaler har den dock ett värde. Delområde 12: Sumpskogens värde för groddjur är mycket begränsat. Diket var vid besökstillfället det enda vattnet i området och detta var alltför grunt, dyigt, vegetationsfattigt och skuggigt för att tjäna som fortplantningslokal. Begränsat värde även som födosöksområde och som spridningsväg. Förslag på åtgärder För att göra delområde 5 attraktivare för groddjur behöver vattensamlingen grävas ut och vitmossa och ungträd avlägsnas. Vidare bör skogen, framförallt söder om vattensamlingen, tas ned, både för att minska mängden löv i vattnet men också för att öka solinstrålningen och värma upp vattnet snabbare på våren. 4 (5)

5 Referenser Herbert M. 2012, Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta i Köpings Kommun, Calluna , reviderad (5)