Undersökning av vandringsstråk för groddjur över väg 546 vid Segersäng 2017

Transkript

1 Undersökning av vandringsstråk för groddjur över väg 546 vid Segersäng 2017 Nynäs kommun, Stockholms län Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget Kalmar

2 Innehåll Innehåll... 2 Uppdrag... 3 Utredningsområde... 3 Beskrivning av metod... 4 Resultat... 4 Slutsatser och förslag på åtgärder... 7 Referenser... 9 Bilaga 1. Bilder från inventeringen Beställare: Trafikverket Projekt nr: Genomförande konsult: Ecocom AB Uppdragsledare: Daniel Segerlind Fältarbete: Daniel Segerlind, Thomas Karlsson och Therese Säfström Kvalitetsgranskning: Marcus Arnesson Framsida, bildtext: Vanlig padda på väg till lekvattnet Framsida, fotograf: Daniel Segerlind Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 2 av 10

3 Uppdrag Ecocom AB har under 2017 på uppdrag av Trafikverket undersökt vandringsmönster för groddjur över väg 546, Segersängsvägen vid sjön Tärnan mellan Segersäng och Grödby i Nynäshamns kommun. Uppdraget har inneburit inventering av vandrande groddjur på och längs väg 546 för att undersöka vandringsmönster och möjliga konfliktpunkter mellan groddjur och vägtrafiken. Både Ekologigruppen AB och Calluna AB utförde 2008 respektive 2015 groddjursinventeringar längs sträckan, inventeringar som har legat till grund för planerna att åtgärda konfliktsträckan med en groddjurspassage. Föreliggande inventering ska ge ytterligare information om var den största koncentrationen av vandrande groddjur är belägen innan åtgärderna med anläggningen av groddjurspassagen startar. Utredningsområde Utredningsområdet för undersökningen av vandrande groddjur är beläget längs väg 546 vid sjön Tärnan mellan Tätorterna Segersäng och Grödby i Nynäshamns kommun. Utredningsområdet består av en drygt meter lång vägsträcka strax norr om Segersäng (Figur 1). Undersökningen av groddjurens vandringsmönster har fokuserats längs vägen medan det närliggande naturområdet har undersökts med fokus på lämpliga landhabitat för groddjur. Figur 1. Karta över utredningsområdet längs väg 546 som undersöktes med avseende på groddjur Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 3 av 10

4 Beskrivning av metod Undersökning av groddjursvandring utfördes längs den berörda sträckan av Segersängsvägen för att studera var groddjuren passerar vägen under vandringen till lekvattnet. Inventeringen innebar att inventerarna vandrade sträckan och noterade de groddjursindivider som påträffades. Noteringen skedde dels genom koordinater med hjälp av GPS dels med insamling av information kring individernas vandringsmönster. Inventeringsmetoden innefattade besök i fält nattetid under groddjurens vandring till lekvattnet. Området besöktes mellan klockan 20:00 och 22:00 den 5/4 2017, mellan klockan 22:00 och 23:00 den 28/4 och mellan klockan 22:00 och 23:00 den 18/ Vädret vid de två första inventeringstillfällena var kallt och klart med regn under kvällen och temperaturen var ca 2 C. Vid fältbesöket den 18/5vartemperaturen 12 C och vädret var klart och torrt. Analys av området har utförts via kartstudier från Skogsstyrelsens databas Skogliga grunddata över markfuktighet tillsammans med Länsstyrelsens karttjänst webgis. Resultat Vid inventeringen noterades totalt 66 individer av vanlig padda och 2 individer av vanlig groda. Av dessa 66 individer befanns 6 paddor och 1 groda trafikdödade på vägen. Merparten av observationerna av vanlig padda utfördes vid besöket den 5/ Spel från hanar av vanlig padda kunde noteras vid besöket den 28/ Vårvandringen av vanlig padda observerades främst i utredningsområdets västra delar i ett dike söder om väg 546 som går under vägen i en befintlig vägtrumma, därefter fortsätter diket norr om vägen för att mynna ut i sjön Tärnan (Figur 2). Ingen tydlig vandring av vanlig padda över vägen kunde identifieras. Däremot noterades en konflikt nära vägtrumman i väster, en konflikt mellan väg 546 och vandrande paddor. Dessa individer var födosökande paddor eller paddor som genomfört leken och vandrade tillbaka till sina landmiljöer för födosök och övervintring söder om väg 546 (Figur 5). Denna vandring skedde inte i den befintliga vägtrumman, då vägtrumman var vattenfylld och hade en hög vattenföring, utan paddorna tog sig upp på vägbanan. Under fältbesöken 2017 observerades enstaka individer av vanlig padda uppe på vägbanan kring vägtrumman och ett fåtal individer påträffades på vägbanan meter öster om den nämnda vägtrumman. Figur 2. Bilden visar ett dike norr om väg 546 där merparten av de vandrande groddjuren påträffades. I dikets förlängning uppåt i bild leds det under väg 546 i en stor vattenfylld vägtrumma. Det var i detta område som Calluna påträffade en stor andel överkörda paddor vid sin inventering Detta område består till stor del av granskog söder om väg 546 som sluttar ner mot vägen och övergår till fuktig sumpskog norr om väg 546. Vägdiket på den södra sidan av vägen är grunt och var vid 2017 års inventering helt torrlagt (Figur 3). Längs den Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 4 av 10

5 berörda sträckan finns ej heller några lämpliga undergångar som groddjuren kan utnyttja för en säker passage under vägen. Groddjuren tvingas att ta sig över vägen vilket skapar massdöd vid enstaka nätter under vandringarna till lekvattnet. Vid studier av Skogsstyrelsens kartor över markfuktighet framträder detta område öster om vägtrumman som mycket fuktigt på norra sidan av väg 546 medan marken på den södra är sidan är torr (Figur 6). Figur 3. Diket söder om väg 546 där dödligheten för groddjur var högst vid inventeringen Vid inventeringstillfällena 2017 var diket helt torrlagt och gav inga intryck av att vara viktiga vandringsstråk för groddjur. Figur 4. Till vänster i bild syns barrskogen söder om väg 546. Utsikten är åt öster och visar konfliktsträckan med högst koncentration av överkörda paddor under inventeringen Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 5 av 10

6 Figur 5. Kartorna visar de påträffade fynden av vanlig padda vid de olika besöken 2017 längs väg 546 tillsammans med en vägtrumma som fungerar som groddjurspassage i riktning från söder till norr. Den nedre kartan är en inzoomad version av den övre kartan. Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 6 av 10

7 Figur 6. Utdrag ur Skogsstyrelsens kartdatabas Skogliga grunddata för markfuktighet över inventeringsområdet med bakgrundskarta från Lantmäteriet. Kartan visar koncentration av markfukt där mörkblått innebär blöt mark och ljusblått innebär fuktig-frisk mark. Det rödmarkerade området på kartan visar konfliktsträckan med hög koncentration av trafikdödade paddor enligt inventeringarna 2008 och Området söder om vägen har gott om kulturlämningar i form av hålvägar, boplatser och gamla militäranläggningar, vilka kan utgöra lämpliga övervintringsmiljöer för vanlig padda och därmed vandrar paddorna troligen från dessa övervintringsmiljöer genom skogen ner till sjön för att leka. Slutsatser och förslag på åtgärder Vandringen av groddjur 2017 var svårövervakad på grund av de kalla och torra nätterna som varade långt in i maj månad. Trots det har vissa mönster i groddjursvandringen vid inventeringstillfällena 2017 kunnat observerats, såsom att det stora diket sydväst om sjön Tärnan fungerar väl som vandringsstråk tillsammans med en befintlig vägtrumma, från övervintringsmiljöerna till lekvattnet. Däremot är vattenföringen genom vägtrumman och troligtvis även i diket för hög för att fungera som vandringsväg tillbaka till vistelsemiljöerna för födosök och övervintring efter leken. Vid inventeringen kunde även ett mönster observeras, om än ganska vagt, att några individer tar sig upp på vägbanan i anslutning till vägtrumman för att värma sig, födosöka eller vandra på vägbanan. Detta skapar en konfliktsituation mellan fordonstrafik och groddjur. Vid snörika vintrar kan det även finnas en risk att vattenföringen i diket och genom vägtrumman blir så hög att vissa groddjursindivider undviker diket. Det skulle kunna leda till att groddjuren hellre tar sig upp på vägbanan för att vandra till lekvattnet med en ökad risk att dödas av biltrafiken som följd av detta. De tidigare utförda inventeringarna 2008 och 2015 påvisar en hög dödlighet av paddor öster om vägtrumman, något som inte kunde observeras under inventeringen 2017, mycket på grund av det torra vädret som orsakat att diket i detta område var helt torrlagt. Vid studier av Skogsstyrelsens kartdatabas Skogliga grunddata för markfuktighet är området vid konfliksträckan torrt söder om väg 546. Skogen i detta område består till stor del av barrskog och har flera inslag av kulturlämningar i form av gamla boplatser, militäranläggningar och hålvägar som kan fungera som övervintringsmiljöer för vanlig padda. I detta område finns Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 7 av 10

8 inga lämpliga passager för groddjuren under väg 546 vilket bidrar till att groddjuren tar sig upp på vägbanan för att ta sig till lekvattnet. Efter en samlad bedömning föreslår Ecocom att en grodpassage är befogad för att minska risken att fler groddjur dödas i trafiken och därmed minskar populationsstorleken för traktens groddjur. De konflikter som har observerats är dels passagen tillbaka till vistelsemiljöerna från lekvattnet vid den befintliga vägtrumman dels den höga dödligheten som observerades vid inventeringarna 2008 och 2015 ett stycke öster ut från vägtrumman. Dessa konfliktpunkter borde åtgärdas med hjälp av groddjurspassager. Ecocom föreslår att fångstarmar upprättas på båda sidor om vägen enligt förslag i Figur 7. Tillsammans med fångstarmarna bör passager under vägen anläggas vid minst tre lokaliteter. Den första fångstarmen bör anläggas intill den befintliga vägtrumman i väster och de två andra bör anläggas ett stycke österut där koncentrationen av trafikdödade paddor noterades vid de två tidigare inventeringarna (Figur 7). Vid anläggande av en groddjurspassage bör även en uppföljningsplan tas fram för att säkerställa groddjurspassagens funktion. En sådan uppföljningsplan bör tas i bruk omedelbart efter att passagen är färdigställd och bör studera vandringsmönstret för groddjur både till lekvattnet och därifrån. Förslagsvis bör uppföljningen utföras under en femårsperiod för att fånga upp årsvariationer i både väderlek och vandrande groddjur. Figur 7. Förslag på groddjurspassage vid väg 546 med fångstarmar och tre passager under vägen. Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 8 av 10

9 Referenser Ahlen, I., Andren, C. & Nilson, G. (1995): Sveriges grodor, ödlor och ormar, Helsingborg. ArtDatabanken Grodans år Faunaväkteriet uppmärksammar Sveriges groddjur Amphibia. ArtDatabanken, SLU. Fog, Kåre; Schmedes, Adam; Rosenørn de Lasson, Dorthe (2001) [1997] (på danska). Nordens padder og krybdyr. København Hebert, M Utredning av groddjursvandring väg 546 vid Segersäng. Trafikverket. Skogsstyrelsens databas Skoglig grunddata markfuktighet, ddata ( ) Länsstyrelsens kartdatabas webgis, 20kontor&zoomLevel=9&x= &y= ( ) Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 9 av 10

10 Bilaga 1. Bilder från inventeringen Figur 9. Dike i utredningsområdets västra del. Diket löper söder Figur 10. Vägtrumma under väg 546 som huvuddelen av om väg 546 och vägtrumman i förgrunden på bilden leder paddorna använde som vandringsväg till lekvattnet vid vattnet under en mindre grusväg. I bilden överkant går diket inventeringen under väg 546 via en stor vägtrumma. Figur 8. Östra delen av konfliktsträckan som i dagsläget saknar lämpliga passager för groddjur att uttnyttja för att passera väg 546. Grodutredning Segersäng 2017, Ecocom AB Sida 10 av 10