Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Transkript

1 Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings kommun

2 Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret 2013 Erik Blomdahl, Översiktsplanerare Dag Fredriksson, Ekolog

3 Sammanfattning Värdetrakter togs fram med en metodik utarbetad på stadsbyggnadskontoret under hösten Underlag som användes för analysen var Jönköpings kommuns rödlistade arter (enligt 2013 års rödlista framtagen av Artdatabanken) med drygt poster, skogliga nyckelbiotoper med ca poster samt inventerade skyddsvärda träd med ca poster i ursprungsmaterialet. Underlaget kategoriserades till nio olika kartlager och för varje enskilt lager genererades en klusterkarta. Klusterkartorna värderades utifrån sin relevans och viktades samman till en resultatkarta värdetrakter för biologisk mångfald. Resultatet visar att de värdefullaste områden för rödlistade arter, skyddsvärda träd och skogsmiljöer är belägna i och runt tätorterna Jönköping, Huskvarna och Gränna samt vid Taberg, Landsjön, norra Visingsö. Även längs och i vattenområden finns mycket värdefulla miljöer; längs Huskvarnaåns vattensystem, vid Ylen, Ören och Bunn samt vid södra delen av Stråken och delar av Nissan. Resultatet stämmer väl med de områden som är Naturreservat och Naturvårdsprogram klass 1 och 2 med undantag för skogslandskapet med myrmarker i de västra och södra delarna av kommunen. Karaktären skogs- och myrmark tenderar inte att ge utslag för värdetrakter för biologisk mångfald. Biosfärområdet Östra Vätterbranterna är ett område som utgörs till stora delar av en sammanhängande värdetrakt för biologisk mångfald. Värdetrakter för biologisk mångfald

4

5 Innehållsförteckning Kort om Jönköpings kommun 6 Syfte 7 Metod 7 Indata för framtagandet av värdetrakter för biologisk mångfald 7 Värdering och kluster för enskilt lager 7 Viktning mellan lager 8 Presentation av resultat 8 Felkällor 9 Metodutveckling 9 Resultat 10 Slutsats 11 Bilaga - klusterkartor och indata 13 Rödlistade arter - vattenlevande 14 Rödlistade arter - kryptogamer 15 Rödlistade arter - kärlväxter 16 Rödlistade arter - insekter och småkryp 17 Rödlistade arter - däggdjur 18 Rödlistade arter - fåglar 19 Nyckelbiotopsinventering - total 20 Nyckelbiotopsinventering - kommunalt ägd mark, Jönköpings kommun 21 Nyckelbiotopsinventering - Skogsstyrelsen 22 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun 23

6 Kort om Jönköpings kommun Jönköpings kommun är landets 10:e största kommun sett till antal invånare. Totalt i kommunen bor det ca invånare bor inom den centrala tätorten bestående av Jönköping, Huskvarna och Norrahammar bor i någon av de övriga tätorterna och resterande på landsbygden. Kommunen växer årligen med ca 1000 invånare. Högskolan i Jönköping och att Jönköping är regioncentrumet i länet är en stor tillväxtfaktor. Till ytan är kommunen ca hektar och då är inte Vättern inräknat. Kommunen består till största delen av skogsmark med en skiftande topografi. I väster och söder finns stora myrmarker och i nord-öst är det en mer kuperad terräng med flertalet sjösystem. Det som delar och särpräglar Jönköpings kommun är Vättersänkan. Vättern är landets näst största sjö och tillsammans med sluttningarna omkring sjön har sänkan en direkt inverkan på bland annat klimat, natur och människor. Unikt för Jönköpings kommun är att många av de 42 naturreservaten ligger i eller i nära anslutning till den centrala tätorten. I kommunens västra delar ligger ett antal skyddade mossar. Den östra delen av kommunen utgörs av biosfärområdet Östra Vätterbranterna med en land- och sjöyta som omfattar halva kommunen. Jönköpings kommun har ett naturvårdsprogram som antogs Programmets sammanställer och sprider kunskap om värdefull natur och redogör kommunens mål för naturvårdsarbete. 6 Karta 1. Landskapskaraktär

7 Syfte Framtagandet av värdetrakter för biologisk mångfald är en del av arbetet med framtagandet av en ny kommunomfattande översiktsplan (arbetsnamn NYÖP) för Jönköpings kommun. Värdetrakter och klusterkartor ska användas som underlag för beskrivningar och avvägningar på en strategisk översiktlig nivå där det är omöjligt att se till det enskilda värdet. I översiktsplanearbetet kan värdetrakterna till exempel ligga till grund för justering och beskrivning av landskapskaraktärer och avvägningar och prioriteringar vid markoch vattenanvändning. Metoden är framtagen av Erik Blomdahl, översiktsplanerare och Dag Fredriksson, ekolog på Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun. Värdetrakterna är inget mätbart värde på biologisk mångfald utan ett relativt förhållande inom kommunen utefter nedanstående metod. Metod Analysen har utförts med hjälp av GIS (Geografiskt informationssystem). En så kallad multikriterieanalys har gjorts för 9 olika klusterkartor (rasterlager) som har värderats och viktats samman till en gemensam klusterkarta som vi kallar Värdetrakter för biologisk mångfald. Programvaran som använts är SAGA (System for Automated Geoscientific Analyses). I rapporten redovisas funktionen som används i SAGA med en blå ruta. Indata har varit shapefiler (punktlager och ytlager). Resultatet presenteras i rasterbilder med en upplösning på 100m x 100m Indata för framtagandet av värdetrakter för biologisk mångfald Rödlistade arter (Artdatabanken, 2013) poster inom Jönköpings kommun. Nyckelbiotopsinventering på kommunalt ägd mark (Jönköpings kommun, 2013), 548 poster. Nyckelbiotopsinventering (Skogsstyrelsen, 2013) 875 poster inom Jönköping kommun. Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun (Jönköpings kommun, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013) poster inom Jönköpings kommun, poster efter rensning. Naturvårdsprogram (Jönköpings kommun, 2009) 1654 poster varav 650 i klass 1 och 2, de högsta naturvärdesklasserna av 1-4. Naturreservat (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013) 42 poster inom Jönköpings kommun. Värdering och kluster för enskilt lager Värderingen har arbetats fram utifrån relevans för biologisk mångfald. Standardvärdet för varje lager har satts till 1.0. Inom lagret har värdet differentierats och exempelvis har ett värde på 0.5 en mindre betydelse för biologisk mångfald. Rödlistade arter har delats upp i 6 underkategorier: Vattenlevande: Grod- och kräldjur,kräftdjur, Fiskar, + flodpärlmussla, 96 poster Kryptogamer: Lavar, Mossor, Storsvampar, 2394 poster Kärlväxter: Kärlväxter, 2382 poster Insekter och småkryp: Fjärilar, Halvvingar, Skalbaggar, Sländor, Spindeldjur, Steklar, Tvåvingar, Blötdjur (ej flodpärlmussla), 487 poster Däggdjur: Däggdjur, 42 poster Fåglar: Fåglar, 5631 poster Rödlistade arter har värderats: - (ej kategoriserad) 0.5 DD (kunskapsbrist) 0.5 NT (nära hotad) 0.5 VU (sårbar) 1.0 EN (starkt hotad) 1.5 CR (akut hotad) 2.0 RE (nationellt utdöd) 2.0 Nyckelbiotopsinventering (Skogsstyrelsen) har värderats 1.0 Nyckelbiotopsinventering (Jönköpings kommuns): Klass 1 och 2 har värderats 1.0 Klass 3 och 4 har värderats 0.5 7

8 Skyddsvärda träd Alléträd med mindre omkrets än 200cm, förutom ek, lind och tall har rensats bort. Ek, lind och tall har värderats 1.0 Övriga trädslag har värderats 0.5 Naturvårdsprogram (klass 1 och 2) och Naturreservat Dessa områden jämställs och anses vara absoluta. De ingår inte i multikriterieanalysen men redovisas i denna rapport som områden utöver värdetrakter för biologisk mångfald. SAGA - funktion Grid Gridding Kernel Density Estimation Points = önskad shapefil Population = attribut klustervalue i shapefil (standardvärde 1) Radius = 2000 Kernel = quatric kernel Target grid = grid efter första griddet (100*100m) Viktning mellan lager I en multikriterieanalys viktar man de olika klusterlagrerna beroende på vilket genomslag man vill att de ska ge när man summerar ihop till en gemensam klusterkarta, Värdetrakter för biologisk mångfald. Följande viktning har tagits fram av Dag Fredriksson och Erik Blomdahl med hänsyn till kvalitet, omfattning och relevans för biologisk mångfald för varje enskilt lager. g1 = skyddsvarda_trad *0.25 g2 = arter_vattenlevande *2 g3 = arter_kryptogamer *2 g4 = arter_karlvaxter *1 g5 = arter_insekter_smakryp *2 g6 = arter_daggdjur *1 g7 = arter_faglar *0.75 g8 = nbi_jkpg *3 g9 = nbi_skogsstyrelsen *3 SAGA - funktion Grid Calculus Grid Calculator ((g1*0.25) + (g2*2) + (g3*2) + (g4*1) + (g5*2) + g6 + (g7*0.75) + (g8*3) + (g9*3)) Use NoData Presentation av resultat Resultatet av analysen presenteras som en rasterkarta med rutor i upplösningen 100m x 100m. Färgskalan sträcker sig från mörkblått till rött och är endast till för att illustrera var analysen gett ett lägre respektive högre värde. Det unika värdet har ingen betydelse i sig utan ska tolkas i relation med alla andra värden. Värden under har rensats bort. Värdetrakter för biologisk mångfald lägre värde högre värde Ingen värdetrakt Bild 1. Teckenförklaring 8

9 Felkällor Metoden är lokalt anpassad och framtagen med syfte att användas som underlag för framtagandet av en ny översiktsplan för Jönköpings kommun. Utgångspunken har varit befintliga inventeringar och observationer för att få en övergripande bild över värdetrakter för biologisk mångfald. Under arbetets gång har följande felkällor identifierats. Metoden för värdetrakter för biologisk mångfald har utgått ifrån att ju fler desto bättre. En viss värdering har gjorts utifrån lokalens/objektets särart men generellt har kvantitet värderat högre än kvalitet. Material har bara använts inom i Jönköpings kommun. Områden utanför kommunens gränser skulle kunna påverka kluster inom kommungränsen då radien för kluster är satt till 2000m När kluster har skapats utifrån ytor har storleken på ytan inte varit en faktor för resultatet. Många små ytor ger ett större värde en stora ytor. Nyckelbiotopsinventeingen är exempel på ytor. Kvalité på indatat är i en del fall osäkert. År, noggrannhet och dubbelräkning för inventering/observation kan skifta mellan lagren. Till exempel är vissa observationer i Artdatabanken från mitten av 1900-talet och har en noggrannhet på 5000m. Dubbelräkning och återkommande inventering av samma objekt kan förekomma. Till exempel förekommer årlig räkning av vissa kärlväxter på samma plats genom så kallade florabevakare. Inventeringarna och observationer bygger i många fall på avgränsade fältobservationer och är inte kommuntäckande. Inventeringarna har gjorts där kännedom om naturvärden finns, metoden är i viss mån självförverkligande. Olika personer har inventerat och registrerat indatat. Detta kan påverka värdering och klassning inom till exempel nyckelbiotopsinventeringarna. Naturtyper/biotoper har ej värderats sinsemellan. Exempel, en högmosse är en unik biotop men innehåller mycket färre rödlistade arter jämfört med en fuktig ädellövskogsravin. Vattenlevande arter och vattenbiotoper har ej beaktats i så hög grad. Metodutveckling Utveckling av metoden kan göras och felkällorna beaktas och i viss mån kompenseras för att få ett bredare användingsområde. Metoden skulle kunna utvecklas inför uppdateringen av Jönköpings kommuns naturvårdsprogram som är planerad till Värdering inom lagren och viktning mellan lagren kan justeras utifrån kända felkällor. Indata från angränsande kommuner skulle ge mindre osäkerhet vid kommungränsen. Fler heltäckande inventeringar, av typ nyckelbiotopsinventeringar, skulle ge mer adekvata indata. Exempel på viktiga inventeringar är kommuntäckande våtmarksinventering, lövskogsinventering och ängs- och betesmarksinventering. Arter utpekade i EU:s Fågeldirektiv och Art- och Habitatdirektivet skulle eventuellt kunna användas som likvärdiga till rödlistade arter. Förekomst av nyckelelement (t ex döda träd, dammar, äldre träd i öppen miljö) är viktiga faktorer för många ovanliga och hotade arter och skulle kunna beaktas vid en metodutveckling. Länsstyrelsen i Jönköpings län har använt dessa i sina länsanalyser. 9

10 Karta 2. Värdetrakter för biologisk mångfald Resultat I Jönköpings kommun finns det en stor sammanhängande värdetrakt för biologisk mångfald. Detta område har sin utgångspunkt från Vättern och de omkringliggande sluttningarna. Resultatet visar att värdetrakter (områden för rödlistade arter, skyddsvärda träd och skogsmiljöer) är belägna i och runt tätorterna Jönköping, Huskvarna och Gränna samt vid Taberg, runt Landsjön, norra Visingsö, längs Huskvarnaåns vattensystem, vid Ylen, Ören och Bunn. I Bondbergets naturreservat, ekskogen i norrslutningen och vid sluttningen ner mot Ryhov/A6/Strömsbergs naturreservat hittar vi de allra högsta värdena. I västra delen av Jönköping återfinns endast några få mindre värdetrakter vid Bottnaryd och utmed Nissan. 10

11 Karta 3. Värdetrakter för biologisk mångfald med Naturreservat och Naturvårdsprogram klass 1 och 2. Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna markerat i rött. Slutsats Jönköpings kommun har ett oerhört varierat landskap. Kommunens landskapskaraktär skiftar från skogslandskap med myrmarker i väster och söder, småbrutet skogs- och jordbrukslandskap i öster och Vättersänkan i mitten. De olika karaktärerna har olika förutsättningar för biologisk mångfald. Resultatet som visas i kartan värdetrakter för biologisk mångfald visar på att värdetrakterna följer i stora delar vättersänkans landskapsformationer (se karta 1). Detta område präglas av åkermark, betesmark och lövskog i sluttning ner mot Vättern. Även längs och i vattenområden finns mycket värdefulla miljöer. Intressant är även att värdetrakter för biologisk mångfald tenderar att sammanfalla i och nära tätortsbebyggelse. Resultatet stämmer väl med de områden som är naturreservat och Naturvårdsprogram klass 1 och 2 med undantag för skogslandskapet med myrmarker i de västra och södra delarna av kommunen. Karaktären skogs- och myrmark tenderar inte att ge utslag för värdetrakter för biologisk mångfald. Biosfärområdet Östra Vätterbranterna är ett område som till stora delar utgörs av en sammanhängande värdetrakt för biologisk mångfald. 11

12 12

13 Bilaga - klusterkartor och indata 13

14 Rödlistade arter - vattenlevande Karta 4. Rödlistade arter - vattenlevande, klusterkarta. 14 Karta 5. Rödlistade arter - vattenlevande, indata.

15 Rödlistade arter - kryptogamer Karta 6. Rödlistade arter - kryptogamer, klusterkarta. Karta 7. Rödlistade arter - kryptogamer, indata. 15

16 Rödlistade arter - kärlväxter Karta 8. Rödlistade arter - kärlväxter, klusterkarta. 16 Karta 9. Rödlistade arter - kärlväxter, indata.

17 Rödlistade arter - insekter och småkryp Karta 10. Rödlistade arter - insekter och småkryp, klusterkarta. Karta 11. Rödlistade arter - insekter och småkryp, indata. 17

18 Rödlistade arter - däggdjur Karta 12. Rödlistade arter - däggdjur, klusterkarta. 18 Karta 13. Rödlistade arter - däggdjur, indata.

19 Rödlistade arter - fåglar Karta 14. Rödlistade arter - fåglar, klusterkarta. Karta 15. Rödlistade arter - fåglar, indata. 19

20 Nyckelbiotopsinventering - total Karta 16. Nyckelbiotopsinventering - total, klusterkarta. 20 Karta 17. Nyckelbiotopsinventering - total, indata.

21 Nyckelbiotopsinventering - kommunalt ägd mark, Jönköpings kommun Karta 18. Nyckelbiotopsinventering - Jönköpings kommun, klusterkarta. Karta 19. Nyckelbiotopsinventering - Jönköpings kommun, indata. 21

22 Nyckelbiotopsinventering - Skogsstyrelsen Karta 20. Nyckelbiotopsinventering - Skogsstyrelsen, klusterkarta. 22 Karta 21. Nyckelbiotopsinventering - Skogsstyrelsen, indata.

23 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Karta 22. Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun, klusterkarta. Karta 23. Skyddsvärda träd ijönköpings kommun, indata. 23

24