Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen.

Transkript

1 Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen. Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB, för Eolus Vind AB, augusti 2012.

2 Inledning På uppdrag av Eolus Vind AB har FORAN Sverige AB gjort en naturvärdesinventering i en planerad vindpark, bestående av 3 verk, på Söderåsen (se karta nedan). Vindparken är belägen i Hofors kommun, en dryg mil sydost om Hofors samhälle. Det inventerade området består av skogsmark. Det huvudsakliga syftet med naturvärdesinventeringen är att identifiera skyddsvärda områden och objekt som bör undantas från exploatering och skyddas under byggtiden. Vidare skall inventeringen ge en generell naturtypsbeskrivning över området som helhet. I uppdraget ingår också att göra en bedömning av områdets betydelse för fladdermöss. Vidare ingår att göra en bedömning av hur befintliga naturvärden kan komma att påverkas vid en exploatering samt lämna förslag på hur negativ påverkan helt kan undvikas alternativt minimeras. Resultatet från inventeringen presenteras i föreliggande rapport samt i tillhörande digitala shape-filer. Den nu utförda naturvärdesinventeringen är ett komplement till den MKB som sökande har lämnat till myndigheterna. Samtliga foton i rapporten har tagits av författaren. Fotot på försättsbladet visar del av ett klapperstensfält på Söderåsen. Peter Andreasson i augusti

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Material och metoder 4 Resultat: -Områdesbeskrivning 6 -Naturvärden, delområdesbeskrivning 7 -Artfynd 10 Bedömning av utbyggnadens inverkan på naturvärden 11 samt Rekommendationer -Tabellöversikt: byggplatser 11 Referenser 11 Kartbilaga 12 Kartan visar översiktligt vindpark Söderåsens geografiska läge (gul linsformad figur). Detaljkarta över inventeringsområdet på Söderåsen samt vindkraftverkens numrering och preliminära placering. Notera Naturreservatet i områdets norra del. 3

4 Material och metoder All areal, förutom Naturreservatet, inom det avgränsade undersökningsområdet inventerades till fots under en varm och torr vecka i mitten av augusti Förutsättningarna var goda för inventering av skogsmiljöer, vegetation och de flesta kryptogamer. Till hjälp för orientering och gränsdragningar användes en fältdator med inlagt ortofoto kopplad till GPS. Digitala bilder togs på platser och områden av särskilt intresse. Vindkraftverkens numrering är densamma som uppdragsgivaren angett. Naturvärden-skogsmark För naturvärdesbedömning av skogsmark har skogsstyrelsens metodik för nyckelbiotopsinventering använts. Denna innebär dels en bedömning av förekomsten av olika naturskogsstrukturer och substrat såsom exempelvis gamla träd, liggande och stående döda träd, högstubbar, brandspår och olikåldrighet mm, men också användandet av signalarter och rödlistade arter som visar på skogsmiljöer med skoglig(träd-) kontinuitet, stabilt fuktiga lokala klimatförhållanden eller andra speciella livsmiljöer typiska för naturskogen. Historiken i ett område är också den av stor betydelse vid naturvärdesbedömningen. De arter av särskilt intresse som hittas anges i varje enskild delområdesbeskrivning. Artinventeringen är av översiktlig karaktär och gör inte anspråk på att vara komplett eller heltäckande. Inom respektive inventeringsområde identifieras och avgränsas delområden utifrån naturtyp och naturvärde. Varje delområde ges en unik identitet. Delområden beskrivs, bedöms avseende deras naturvärde och klassificeras i en 4-gradig skala enligt följande: 1 Högt; 2 Påtagligt; 3 Visst; 4 Lågt, med följande generella innebörd: 1 Högt naturvärde: Typiskt gamla skogar med lång träd- och lågakontinuitet som i ingen eller bara ringa grad påverkats av moderna skogsbruksmetoder. I dessa skogar finns gott om naturskogens strukturer, substrat, nyckelelement, mikroklimat och i de flesta fall flera av de arter som man annars bara finner i den nationella Rödlistan över hotade arter. Denna kategori av skogar återfinns inte sällan på magra marker, myrholmar, i branter och andra otillgängliga delar av landskapet, vilket till stor del förklarar varför de undgått yxan och sågen. I denna naturvärdesklass återfinns Nyckelbiotoper. Det måste mycket starkt avrådas från all form av exploatering i skogar med Högt naturvärde eftersom den skogsmarksareal som hyser höga naturvärden upptar en ytterst liten del av skogslandskapet och de har stor betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden. 2 Påtagligt naturvärde: Ofta äldre skogar som i mindre grad påverkats av modernt skogsbruk. Här kan man finna större eller mindre fragment av naturskogens substrat och strukturer och ofta en eller flera signalarter. Detta är skogar som på relativt kort sikt kan utvecklas till Nyckelbiotoper, klassen motsvarar Skogsstyrelsens Objekt med naturvärden. Exploatering av skogar i denna kategori bör i det längsta undvikas men sker ändå sådan exploatering bör den föregås av en noggrann detaljplanering, utförd av kompetent personal, för att minimera skada på de naturvärden som området hyser. 4

5 3 Visst naturvärde: Skogar som har skötts för virkesproduktion men som ändå hyser vissa, ofta punktvisa inslag av naturskog och/eller naturvärdesintressanta företeelser. Det kan vara t ex en grupp gamla aspar eller enstaka sälg med lunglav; enstaka spridda flerhundraåriga tallar; några gamla lågor och torrakor eller fuktiga/blöta partier. En exploatering i denna kategori möter normalt inga större hinder men kräver ändå att hänsyn tas till dessa naturskogsfragment, inom skogsbruket hanteras vanligtvis sådana företeelser genom, ofta arealsmå, hänsynsytor. 4 Lågt naturvärde: Hyggen, ungskogar och andra skogar som upprepade gånger skötts för hög virkesproduktion. Exploateringar i denna kategori kräver normalt inga särskilda hänsynstaganden utöver vad Skogsvårdslagen, och i förekommande fall certifieringsstandards, stipulerar. Naturvärden-våtmarker och sumpskogar Parallellt med inventeringen av skogsmark inventeras också våtmarker och sumpskogar, dvs lågproduktiva områden som skogsbruket ej klassificerar som skogsmark. Naturvärden kopplade till trädskiktet bedöms och klassificeras enligt skalan: 1 Högt; 2 Påtagligt Bedömningen av naturvärden på våtmarker baseras på bl a förekomst av gamla träd, mängden död ved, eventuella dikningsingrepp. Klassningen är helt inriktad på trädskiktet och omfattar normalt inte myrens hydro-geologiska förhållanden eller andra aspekter. Delområden med samma naturvärdesbedömning kan i vissa fall slås samman och beskrivas i någon av de två naturvärdesklasserna. Artfynd Kategoriseringen av funna arter följer nomenklaturen i den svenska rödlistan som tas fram av ArtDatabanken. Den nu gällande rödlistan antogs Följande förkortningar används: NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, CR= akut hotad; därutöver används förkortningen S för signalarter, dvs arter som inte är rödlistade men som ofta har specifika och höga krav på livsmiljön och därför signalerar intressanta biotoper. Fynd av flera signalarter förstärker signalen liksom fynd av olika arter från skilda organismgrupper (mossor, svampar, insekter, lavar osv.). Förkortningen F används för arter som är fridlysta. Utöver inventeringen i fält har andra källor studerats, bl a Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, Artportalen på internet, Våtmarksinventeringen, Länsstyrelsens reservatsbeskrivningar och SGU:s berggrundskarta. För noggranna avgränsningar i fält användes en GPS och handdator.. 5

6 Områdesbeskrivning Terrängformer och vatten Inventeringsområde Söderåsen ligger, med minsta möjliga marginal, i Norrlands vågiga bergkullterräng med boreala skogsområden. Det är en måttligt kuperad terräng med lägsta punkt på ca 120 m.ö.h. och med tre höjder på drygt 250 m.ö.h. Söderåsen är ett känt landmärke i landskapet. Man kan nå undersökningsområdet via flera skogsbilvägar. Flera markerade vandringsleder löper genom området. Berggrunden består till stor del av måttligt-starkt vittringsbenägna bergarter vilket ger jordar med övervägande medelgod-god näringsstatus. Ställvis finns också kalkhaltig jord och berg. På Söderåsens östra sluttningar ligger Högsta Kustlinjen (HK) och i anslutning till den finns utbredda klapperstensfält. Nedanför HK finns svallade moräner medan moränen ovan HK är osvallad. I sydost finns en kort brant sluttning/rasbrant med lodväggar, i övrigt finns här och var smärre mer eller mindre kala hällmarker. Inventeringsområdena rymmer vare sig sjöar eller myrar. En liten skogsbäck slingrar i den ostligaste delen av området. Vegetation Tillsammans med blåbär och lingon så domineras fältskiktet av smal- och bredbladiga gräs samt olika arter ormbunkar. Där marken är påverkad av grönsten eller kalk är fältfloran rik och i kombination med rörligt markvatten blir den både ymnig och högväxt. Alldeles utanför inventeringsområdet noterades fjällarten Tolta. I den äldre skogen är tall och/eller gran det klart dominerande trädslaget, björk och asp förekommer i mindre omfattning. Sälg och rönn förekommer mycket sparsamt. Skogshistoria - Mänsklig påverkan, skogsbruk Fäboddrift har historiskt sett varit en verksamhet som genom skogsbete och diverse vedtäkter i varierande grad påverkat områdets skogar. Dock är det bergsbruket i regionen som under många sekler danat områdets skogar och utnyttjat naturresursen till kolning, tillmakning, gruvstöttor, byggnadsvirke mm mm. När så bergsbrukets betydelse successivt avtar blir det skogsindustrin som blir avnämare av virket. Det mycket långa brukandet av områdets skogar medför att vi idag här kan se både andra och tredje generationen kulturskog. 6

7 Ägoslag Områdets totala areal uppgår till 478 hektar. Skogsmark är det dominerande ägoslaget med 440 hektar, impediment, dvs berg upptar 2 hektar. I ägoslaget övrig mark ingår bl a vägar och kraftledningsgator samt Naturreservat (NR), arealen övrig mark uppgår till 36 hektar (varav NR är ca 28 ha). Vatten saknas. Samtliga arealuppgifter är ungefärliga. Ägoslagsfördelning på Söderåsen: Ägoslag Söderåsen, ha % Skogsmark Impediment 2 0,5 Övrig mark 36 7,5 Vatten - - Summa Skog-åldersklasser En översiktlig grovindelning av skogen i åldersklasser visar att inom inventeringsområdet upptar hyggen och yngre skog, dvs åldersklassen 0-25 år, 62 hektar. Medelåldersskogar, år upptar 242 hektar medan äldre skog, år, återfinns på 130 hektar. Gammal skog, 140+ finns på 6 hektar. Åldersklassfördelning i skog på Söderåsen: Åldersklass Söderåsen, ha % Summa Områdets äldsta skog växer i delområde 3. Här finns enstaka åriga tallar. 7

8 Naturvärden Skog Tre delområden med naturvärden hittades och avgränsades. Nedan följer en beskrivning av vart och ett område: Delområde 1 Påtagligt naturvärde Delområdet består av tre friliggande arealsmå delar med likartad skog och naturvärdesklassning årig barrblandskog på blockig mark med svag exposition mot nordost. Jorddjupet är mestadels grunt, smärre hällmarkspartier förekommer och boniteten är låg. Flera 2-4 meter höga lodväggar finns inom området. Skogen är påverkad av upprepade plockhuggningar. Träden är märkbart långsamväxande, en del tallar är >150 år gamla. Död ved förekommer sparsamt. Arter: Grynig blåslav, knärot. Delområde 2 Påtagligt naturvärde Långsmal biotop längs en slingrande skogsbäck. Marken är fuktig och påverkad av kalk. Skogen som har påverkats av upprepade plockhuggningar består huvudsakligen av drygt 100 åriga barrträd, en del tallar är >150 år. Träden är långsamväxande. Död ved förekommer i mindre omfattning, mest som lågor varav några ligger i bäcken. Delområdet är märkbart påverkat av negativa kanteffekter, men när den nu omgivande ungskogen växer upp så kommer den att bidra till ett stabilare mikroklimat och högre luftfuktighet i delområdet. Arter: Tvåblad Delområde 3 Högt naturvärde Brant och blockig sydostsluttning med flera lodväggar samt djupa klyftor i berget. Området är delvis påverkat av kalk/grönsten och längst i väster finns ett gammalt, litet gruvhål som nu är inhägnat. Ljusöppen och solvarm hällmarkstallskog dominerar i området men det finns också flera fickor med mäktigt jorddjup och bördiga förhållanden och där växer gran, en del är riktigt grova. Tallarna är ca 250 år medan granarna är ca 150 år. Björk, asp, sälg och rönn förekommer sparsamt. Skogen har i gången tid påverkats av dimensionsavverkning och plockhuggning men har nu ändå en påtaglig naturskogskaraktär. Död ved i olika stadier av nedbrytning finns i hyggliga mängder och några hålträd sågs. Arter: Grynig blåslav, dvärgbägarlav, grov fjädermossa, fällmossa, knärot. Naturvärden Myr Det förekommer inte några myrar inom inventeringsområdet. 8

9 Delområde 3: Hällmarkstallskog med naturskogskaraktär (t.h.). På en beskuggad lodvägg växer grov fjädermossa( t.v.). Gammal grov soltorkad tallåga är ett sällsynt substrat i dagens skogar. På denna låga hittades den rödlistade dvärgbägarlaven (t.v.). Hålasp (t.h.) Båda fotona från delområde 3. 9

10 Artfynd Totalt noterades 2 rödlistade arter och 3 signalarter, samtliga i delområde 3. Sammantaget är det ett magert resultat som ovan nämnts förklaras av den omfattande omvandlingen av naturlandskapet som pågått på Söderåsen under flera århundraden. Förekomst av rödlistade arter och andra arter av speciellt intresse i inventeringsområdet. Rödlistekategorier 2010: NT= nära hotad, S=Signalart, F=Fridlyst Artnamn svenskt Vetenskapligt artnamn Rödlistekategori, signalart el dylikt KÄRLVÄXTER Knärot Goodyera repens NT, F Tvåblad Listera bifolia F LAVAR Dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT Grynig blåslav Hypogymnia farinacea S MOSSOR Fällmossa Antitrichia curtipendula S Grov fjädermossa Neckera crispa S Djupa klyftor och lodväggar bjuder på en mångfald mikrobiotoper. Delområde 3. 10

11 Bedömning av utbyggnadens påverkan på naturvärden Rekommendationer Här görs en bedömning av hur utbyggnaden, dvs vindkraftverkens (vkv) planerade placeringar samt planerade vägdragningar, påverkar förekommande naturvärdena på Söderåsen. Rekommendationerna ges utifrån ett strikt naturvårdsperspektiv då det ligger utanför författarens kompetens att bedöma såväl byggtekniska överväganden som energipotentialer i de alternativ som föreslås. Observera att det vid inventeringstillfället var oklart var vägen till vkv 2 ska dras, det är emellertid osannolikt att en vägdragning skulle komma i konflikt med något område med naturvärde då ju dessa områden ligger långt ifrån verkplatsen. Påverkan på friluftsliv eller annan tänkbar störning beaktas ej i detta sammanhang. SÖDERÅSEN: Placeringar av verk och vägar: Översikt över vindkraftverk (vkv) och vägar. Vkv nr/väg Lämplighet ur naturvårdsperspektiv Berör/påverkar delområde: Hänsyn som bör tas Rekommendationer 1 God Generell hänsyn 2 God Generell hänsyn 3 God Generell hänsyn Fladdermöss Förutsättningarna för förekomst av fladdermöss i området bedöms vara ytterst små. Dels saknar området sjöar och våtmarker, dels saknas ihåliga träd och andra gömslen i området (förutom i delområde 3). Det är dock tänkbart att en eller ett par arter av de vanligaste fladdermössen mer sporadiskt födosöker i området men sannolikt förekommer inga övervintringsplatser eller yngelplatser. Sammanfattningsvis kan sägas att ur naturvärdessynpunkt samtliga tre verkplatser bedöms som lämpliga för vindkraftsutbyggnad. Referenser Boverket Manus till Vindkraftshandboken, planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverkets D.nr /2007, Miljödepartementets D.nr. 2007/4286. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Nitare, J Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog Flora över kryptogamer, Skogsstyrelsens Förlag. Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida (Sveriges geologiska undersökningar). 11

12 Kartbilaga Inventeringsområde Söderåsen. Gula cirklar markerar planerade vindkraftverk, lila streck markerar planerade vägdragningar. Observera att det var oklart med dragningen av vägen till vkv 2 vid inventeringstillfället. Numreringen av vindkraftverken är densamma som uppdragsgivaren angett. Naturreservat Ägoslagsfördelning, Söderåsen. Notera Naturreservatet i områdets norra del. 12

13 Naturreservat Åldersklassfördelning. Naturvärdesklasser, skog ( inga myrar förekommer i området). 13