Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4"

Transkript

1 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4

2 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken) Beskrivning av åtgärden Stentröskel anläggs ca 5m uppströms dammen och förses med tätkärna av spåntat trä för att förhindra urspolning av densamma. Sten fylls i fåran nedströms tröskeln på en sträcka av ca 10m så att en forssträcka skapas. Gradienten/fallhöjden över dammen flyttas således längs en större sträcka vilket medför att dammen åter blir passerbar för strömlevande fisk och övriga akvatiska organismer. En sidoeffekt är att ett jämnare vattenstånd erhålls i sjön. Tröskeln anläggs så att Rotenträskets yta vid normalvattenstånd kommer att ligga på en höjd av 240,58m (+/-0,05) möh Bakgrund Vid utloppet av Rotenträsket finns en s.k. flottledsdamm. Dammen uppfördes sannolikt och i nuvarande utformning under mitten av 1930-talet. När flottledsdammar uppfördes var det brukligt att gräva ur och fördjupa det naturliga utloppet för att på detta sätt få en större regleringsmöjlighet av ovan liggande sjö. Detta innebär att om en damm skall avlägsnas eller på grund av bristande underhåll skulle rasa, kommer nivå på ovan liggande sjö att sjunka till en lägre nivå än förhållandet innan reglering. För att behålla en naturlig nivå på dessa sjöar krävs alltså att nya trösklar anläggs om dammen skall rivas eller rasar. Förutom den olägenhet de icke åtgärdade dammarna utgör för fiskvandring, är de även en källa till osäkerhet då ansvar och underhåll för dessa herrelösa dammar vanligen saknas. Flottningsföreningen som en gång uppförde dammarna är ju för länge sedan avvecklad. Den idag befintliga dammen underhålls ej och kommer inom ett antal år att rasa, med den påföljden att nivåerna i Rotenträsket sjunker med upp till 1,5meter, följderna av detta blir naturligtvis ogynnsamma mark- och fastighetsägare längs sjön. Syfte/motiv och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Ingrepp som gjordes i form av flottledsrensningar och damm förändrade i helt möjligheterna till fiskvandring till övre delarna av Sikbäcken. Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande: Nedan presenteras följande: - Översiktskarta (koord. angiven vid planerad åtgärd) - Fotografier på dammen - Schematisk teknisk karta över åtgärd

3 Översiktskarta Rotenträskdammen

4 Bilder tagna på och vid Rotenträskdammen före åtgärd.

5 Konstruktionsritning av åtgärd vid Rotenträskdammen. Exempel på åtgärdad damm. Rotenträskdammen åtgärdas på samma sätt.

6 Action C2: LIDTRÄSKET/KALVDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Lidträsket (Lidsbäcken) X Y Beskrivning av åtgärden Stentröskel anläggs i anslutning till befintliga sättar och förses med tätkärna av spåntat trä för att förhindra urspolning av densamma. Sten fylls i fåran nedströms tröskeln på en sträcka av ca 5m så att en forssträcka skapas. Gradienten/fallhöjden över dammen flyttas således längs en större sträcka vilket medför att dammen åter blir passerbar för strömlevande fisk och övriga akvatiska organismer. En sidoeffekt är att ett jämnare vattenstånd erhålls i sjön. Tröskeln anläggs så att Lidträskets yta vid normalvattenstånd kommer att ligga på oförändrad nivå. Bakgrund Vid utloppet av Sandsjön finns en s.k. flottledsdamm. Dammen uppfördes sannolikt och i nuvarande utformning under mitten av 1930-talet. När flottledsdammar uppfördes var det brukligt att gräva ur och fördjupa det naturliga utloppet för att på detta sätt få en större regleringsmöjlighet av ovan liggande sjö. Detta innebär att om en damm skall avlägsnas eller på grund av bristande underhåll skulle rasa, kommer nivå på ovan liggande sjö att sjunka till en lägre nivå än förhållandet innan reglering. För att behålla en naturlig nivå på dessa sjöar krävs alltså att nya trösklar anläggs om dammen skall rivas eller rasar. Förutom den olägenhet de icke åtgärdade dammarna utgör för fiskvandring, är de även en källa till osäkerhet då ansvar och underhåll för dessa herrelösa dammar vanligen saknas. Flottningsföreningen som en gång uppförde dammarna är ju för länge sedan avvecklad. Den idag befintliga dammen underhålls ej och kommer inom ett antal år sannolikt att rasa, med den påföljden att nivåerna i Lidträsket sjunker med upp till 40cm, följderna av detta blir naturligtvis ogynnsamma för mark- och fastighetsägare längs sjön. Vidare är Lidträsket relativt grund med mycket grynnor och betydande växlighet. En sänkning av sjön vid ett dammhaveri kommer att påverka vattenmiljön betydande med minskad sjöareal. Syfte/motiv och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Ingrepp som gjordes i form av flottledsrensningar och damm förändrade i helt möjligheterna till fiskvandring till övre delarna av Lidsbäcken med Lidträsket. Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande:

7 Nedan presenteras följande: - Översiktskarta - Ortofoto - Bilder över aktuella objekt - Schematisk teknisk karta över åtgärd Översiktskarta Kalvdammen/Lidsbäcken Ortofoto över kalvdammen/lidsbäcken

8 Foton tagna vid Kalvdammen innan åtgärd

9 Ritning över åtgärd

10 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN med Lidsbäcken Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken och Lidsbäcken Beskrivning av åtgärden Planerade åtgärder i Vormbäcken går ut på att stenmaterial som forslats upp från vattendraget vid flottledsrensningar återförs med maskin. Vidare så öppnas sidofåror, sidogrenar som avstängts under flottningsepokerna. S.k. död ved läggs även ut i vattendraget under arbetets gång. Även lekbottnar restaureras och återställs till stor del för hand. Omfattning/ orientering Sammantaget har 15 åtgärdsobjekt identifierats i Lidsbäcken och 35 åtgärdsobjekt i Vormbäcken. Dessa objekt omfattar i sin helhet ca 670m 3 upprensade stenmassor i Lidsbäcken och lite drygt 5 000m 3 för Vormbäcken. Samtliga objekt avse åtgärdas. Syfte/motiv och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande: Stenutläggning i strömfåran Skapar ett större djup i strömfåran vilket ger större överlevnadsmöjlighet för fisk, växter och insekter att överleva, framförallt vintertid då mindre risk för bottenfrysning föreligger. Större djup gynnar även grövre fisk. Bäckfåran breddas också något, ca 30 %, vilket i sin tur medför större produktionsareal för strömlevande arter. Bäcken kommer också att bli stenigare, vilket i första hand gynnar öring som lättare kan skapa sig ett eget revir. Vidare får insekter större ytor att fästa sig på. Öppning av avstängda sidofåror/sidogrenar Torrlagda arealer kommer åter under vatten och vattendragets sammantagna produktionsareal ökar. Speciellt viktiga är dessa områden för yngel och småfisk, då en öppnad sidofåra i regel brukar bli ett grunt vattenområde. Lekbottenrestaurering Lekbottnar i första hand för öring har troligen påverkats negativt, och säkerligen i många fall förstörts vid flottledsrensningarna. Därför kommer stor vikt att läggas vid att återskapa lekområden där lämpligt substrat finns i bäckfåran eller i det på land upplagda massorna. lokala Vattenrådet (VRO 10). Åtgärderna har diskuterats och förankrats under flertalet möten och år inom VRO 10 och dess arbetsgrupp för Hornträsket och Vormbäcken (Ref: Hans-Erik Johansson, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbottens län).

11 Nedan presenteras följande: - Översiktskarta - Ortofoton - Fotografier över berörda objekt - Inventeringsprotokoll med åtgärdsförslag för varje objekt Översiktskarta Vormbäcken och Lidsbäcken

12 Ortofoto 1: Lidbäcken-ett biflöde till Vormbäcken Ortofoto 2: Vormbäcken

13 Ortofoto 3: Vormbäcken Ortofoto 4: Vormbäcken

14 Ortofoto 5: Vormbäcken Ortofoto 6: Vormbäcken

15 Fotografier på objekt i Vormbäcken och Lidsbäcken.

16 Action C3 och C4 ÅMAN MED BIFLÖDEN Sökande: Åtgärd: Vindeln och Norsjö kommun genom Vindelälvens Fiskeråd Miljöåterställningsåtgärder i Sävsjöbäcken, Slipbäcken, Joppträskbäcken, Aggträskån, Lill-Åman, Månträskån & Åman vid Åmsele (samtliga Åmans ARO) Översiktlig beskrivning av åtgärden Sökande har för avsikt att genomföra återställningsåtgärder i nedlagda flottleder inom Åmans avrinningsområde (ARO). Sammanfattningsvis går åtgärderna ut på att återlägga upprensade massor längs vattendragens stränder i form av flottledsstrukturer till vattendragen. Åtgärden genomförs med hjälp av bandburna grävmaskiner om 15-30ton utrustade med gallerskopa. Åtgärderna följs noggrant upp av SLU och UmU i syfte att dokumentera, följa upp insatserna som är del i ett större s.k. Life+ Project om restaurering där Umeå universitet är projektägare. Förhoppningsvis leder detta till metodutveckling och högre biologisk kunskap om återställningar och vattendragens naturliga dynamik. Omfattning Delar av Sävsjöbäcken, Slipbäcken, Joppträskbäcken, Aggträskån, Lill-Åman, Månträskån & Åman vid Åmsele (samtliga Åmans ARO); sträckorna är detaljinventerade och dokumenterade i fält varvid bl a de fysiska grundförutsättningarna för åtgärderna undersökts. Samtliga objekt utpekade i åtgärdsinventeringen och fältinveteringsprotokollet avse åtgärdas i detta skede. Syfte/motiv och förväntade resultat Syftet med projektet är att återställa delar av Vindelälvens sidoflöden, efter det att flottningen upphört, så att vattendraget erhåller ett skick som mer påminner om det ursprungliga. Åtgärderna följs noggrant upp av SLU och UmU i syfte att dokumentera och följa upp åtgärderna. Restaureringsmetodik: - Syftet med flottledsåterställning är just återställning, därför undviks konstgjorda strukturer såsom upprepade trösklar, pooler och koncentratorer - Arbetet skall genomsyras av naturlighet, naturliga strukturer i vattendragen som blivit påverkade förstärks - Uteslutande miljöanpassade maskiner försedda med någon form av gallerskopa upphandlas - Allt material från rensningarna återbördas, noggrannhet är här en förutsättning - Arbetet utförs i största möjliga mån under lågvatten (juli-november)

17 Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande: Förbättrade villkor kommer att uppnås för vattenflödets hastighet och dynamik. Detta kommer att innebära (1) långsammare strömmar och ökade vattennivåer (ökade vattenvolymer), (2) minskad strömerosionen under höga flöden, (3) minskad översvämningsrisk i älvens nedre lopp under höga flöden, (4) minskad störning från kravis och bottenis. Villkoren kommer att förbättras för arter i strandzonerna, såsom strandväxter och däggdjur. Detta gör det möjligt för arter och samhällen att återhämta sig till mer naturliga och uthålliga stadier. Detta kommer att innebära (1) en förbättrad växelverkan mellan land och vatten vilket gynnar strand-, botten- och landmiljöer, (2) ökad heterogenitet i substrat, vegetation och strandstruktur, (3) bättre villkor för naturligt förekommande arter, inklusive arter som utter som är beroende av fiskbara älvsträckor vintertid. Villkoren för vattenorganismerna kommer att förbättras direkt (via förändringar i livsmiljön) och indirekt (via förändringar i den tillgängliga födan). Detta kommer att innebära (1) ökad lagring av organiskt material och minskad strömhastighet samt förhöjd strukturell komplexitet hos den modifierade fåran och stränderna, (2) ökad lagring och nedbrytning av organiskt material, (3) ökad produktion av insekter vilket gynnar ekologiska processer där insekter är inbegripna, (4) förbättrade möjligheter för fiskarter att vandra mellan lämpliga livsmiljöer, (5) möjlig förändring i utbredningen av fiskarter, särskilt ett återtagande av områden som varit omöjliga att komma åt under timmerflottningen Samråd, information och sökandes motivering Miljöåterställningsåtgärder har förankrats hos fiskerättsägarorganisationer och fiskerättsägare vid utbildningar och informationsmöten. Åtgärderna påverkar inte renflyttningsvägar eller renbetesland för berörd sameby. De här föreslagna åtgärderna i vattendragen ses som positiva för miljön och bidra till en ökad diversitet i och kring vattendragen. Åtgärderna faller också väl inom ramen för regeringens miljömål Levande sjöar och vattendrag. Vidare ligger åtgärderna i linje med Konventionen om biologisk mångfald, vilken Sverige ratificerat och förbinder sig att verka för bevarandet av hotade växter och djur. Åman är av Länsstyrelsen, genom den regionala restaureringsstrategin, utpekad som nationellt värdefull sötvattensmiljö och särskilt värdefull ur ett fiskeriperspektiv. Detta medför att vattensystemet är särskilt prioriterat för bl.a. återställning. Åman med flertalet av dess vattenförekomster är klassade som måttlig ekologisk status kopplad till bl.a. kontinuitetsförändring enligt ramdirektivet för vatten och utpekade i vattendistriktets Åtgärdsplan. Återställning av flottledsrensningar skulle högst sannolikt förbättra den ekologiska statusen enligt direktivet.

18 Nedan presenteras följande: - Översiktskartor för Lill-Åman, Aggträskån och Månträskån - Ortofoton över Lill-Åman, Aggträskån och Månträskån - Fotografier över vissa berörda objekt Översiktskarta Lill-Åman Översiktskarta Aggträskån

19 Översiktskarta Månträskån Ortofoto 1. Flottledkonstruktioner i Lill-Åman: traktorrensade (i blått) sträckor och manuellt uppförda konstruktioner.

20 Ortofoto 2. Flottledkonstruktioner i Lill-Åman: traktorrensade (i blått) sträckor och manuellt uppförda konstruktioner. Ortofoto 3. Flottledkonstruktioner i Aggträskbäcken: traktorrensade (i blått) sträckor och manuellt uppförda konstruktioner.

21 Ortofoto 4. Månträskån Bilder tagna vid vissa lokaler i Lill-Åman som är markerade i ortofoto 1 och 2.

22 Bilder tagna vid vissa av lokalerna i Aggträskån som är markerade i ortofoto 3.

23 Action C3-Allmän arbetsplan Översiktlig beskrivning av åtgärden Vid fältinventering av vattendragen har det bedömts om behov av lekområden för öring. I protokollen har då angetts om behov finns, i vilken omfattning och lämpliga områden eller sträckor har koordinatsatts. I arbetet med återställningen av lekbottnar används tre grundmodeller. 1. Vid återställning med maskin förbereds områden med lekmöjligheter. Om det visar sig att naturligt grus finns i botten eller strandzonen används detta vid manuellt slutjustering av lekbottnarna. 2. Om det visar sig att naturligt grus ej finns kan detta fraktas till plats med hjälp av exempelvis snöskoter eller fyrhjuling. Detta grus läggs sedan ut manuellt och finjusteras i lämpligt vattenstånd. 3. Vid vissa platser där möjlighet att komma fram med större maskiner finns en manuell vinsch att tillgå som ger möjlighet att flytta större block manuellt. Omfattning De biflöden som skall åtgärdas med lekbottnar är: Akersbäcken, Olsbäcken, Ribbikbäcken, Abmobäcken, Gargån, Beukabäcken, Mattjockbäcken, Rågobäcken, Bjurbäcken, Mösupbäcken, Ruskträskbäcken, Storkvarnbäcken, Hjuksån, Nackbäcken, Ekorrbäcken, Falåströmsbäcken samt Hemsjöbäcken. Syfte/motiv och förväntade resultat Lekbottnar i första hand för öring har troligen påverkats negativt och säkerligen i många fall förstörts vid flottledsrensningarna. Därför kommer stor vikt att läggas vid att återskapa lekområden där lämpligt substrat finns i bäckfåran eller i det på land upplagda massorna. I arbetet med lekområdena hoppas vi kunna få en bra hållbarhet i bottnarna, vilket kan leda till att fisk på sträckorna kan föryngra sig år efter år. På sikt är det även en förhoppning att detta kan gynna det havsöringsbestånd som idag är riktigt svagt i älvdalen.

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark ANVISNINGAR Grävning i allmän mark 2014-04-29 Rev 2015-06-25 INLEDNING Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens innevånare. På ytan finns t ex gator, vägar och parker, och

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren

Läs mer

Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område. Kronoby

Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område. Kronoby (översättning) 1 Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område Kronoby Västra Finlands miljöcentral oktober 2007 INNEHÅLL: 1. Inledning... 3 2. Kronoby å... 3 2.1.

Läs mer

Bixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07

Bixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07 Bixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07 Projektets syfte och målsättning: Projektets syfte var att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för att därigenom få en helhetsbild av den eventuella miljöpåverkan

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt.

Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt. Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt. En bild av Galvån som förnimmer dess historiska utseende i de mer grovblockiga områdena. En värdefull

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Riktlinjer kemisk bekämpning

Riktlinjer kemisk bekämpning Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av miljönämnden 2014-02-18 6 Dnr. 2014-MN0017 Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(6) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2012 Pär Eriksson Johan Persson Tomas Loreth PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringsbeslut I:11 2014-04-16 M2014/1093/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

Tekniskt hjälpmedel vid lång slangdragning

Tekniskt hjälpmedel vid lång slangdragning Tekniskt hjälpmedel vid lång slangdragning Arbetsmiljö och slamtömning Uppsala Vatten och Avfall AB Org nr 556025-0051. Hemsida: www.uppsalavatten.se Postadress: Box 1444, 751 44 Uppsala. Telefon 018-727

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

ÖSTRAMAREN. Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning. Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014. Bo Ulfhielm

ÖSTRAMAREN. Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning. Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014. Bo Ulfhielm Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:00 ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön

Läs mer

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och

Läs mer

Restaurering av Imälven 2008-2011

Restaurering av Imälven 2008-2011 Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson Bedömning och utvärdering av ekologisk potential Roland Jansson Vattendirektivet Alla vattenförekomster: god ekologisk status till 2015 Kraftigt modifierade vatten: god ekologisk potential till 2015 god

Läs mer

Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor)

Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor) Ärendebeteckning 2015-03-25 511-2482-2015 Arkivbeteckning 1(5) Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, ( 2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar att utöver gällande

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Storbäcken nedom Tallberg Anders Granér 2005 28 Umeälven Umeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom

Läs mer

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Kjell Leonardsson Peter Rivinoja, (Andreas Gyllenhammar) Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå Minimitappning & ekologiskt

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer