Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson
|
|
- Dan Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infrastrukturens biotoper Tommy Lennartsson
2 Infrastrukturens biotoper Referensgrupp Tommy Lennartsson, Roger Svensson, CBM Marie Johnsson, Martin Olgemar, Trv Anders Sjölund, Trv; J-O Helldin, CBM, Åsa Hedin, CBM
3 Transportinfrastrukturens betydelse för biologisk mångfald Transportinfrastruktur på gott och ont
4
5 Sår i landskapet naturtyper förstörs Barriärer Trafikdödade djur Buller Minimera skador Kompensationsåtgärder
6
7 Många hotade arter i infrastruktur-biotoper Nektar, pollen & andra resurser Spridningsvägar grönt nätverk Utnyttja infrastrukturbiotopernas potential vid nyanläggning och underhåll
8 Zoologisk och botanisk inventering av järnvägsmiljöer med fokus på hotade arter, skötsel och framtidsperspektiv
9 Zoologisk och botanisk inventering av järnvägsmiljöer med fokus på hotade arter, skötsel och framtidsperspektiv
10 Många hotade arter i infrastruktur-biotoper Nektar, pollen & andra resurser Spridningsvägar grönt nätverk Utnyttja infrastrukturbiotopernas potential vid nyanläggning och underhåll
11 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov Exempelvis: Vilka hotade arter nyttjar IB? Vilka andra ekologiska värden i IB, exempelvis nektar/pollenrikedom, spridningskorridorer? Hur måste IB vara utformade för att ha ekologisk funktion?
12 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Exempelvis: Organisation & rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?
13 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? Exempelvis: Vilka värden/hot är mest relevanta för Trafikverket? Särskilda ansvarsvärden (arter, biotoper etc)? Vad är ekologiskt bra idag vid anläggning och skötsel? Vad skulle bli ekologiskt bra med smärre modifiering? Avgörande begränsningar, vad kommer inte att bli ekologiskt bra? Hur stor nytta kan Trafikverket/IB göra?
14 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? IV. IB i ett vidare perspektiv Exempelvis: IBs betydelse i landskapet, t.ex. korridorer, fällor? IBs betydelse på lång sikt? IB i ett historiskt perspektiv?
15 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? IV. IB i ett vidare perspektiv II. Praktisk-ekonomisk potential
16 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov Exempelvis: Vilka hotade arter nyttjar IB? Vilka andra ekologiska värden i IB, exempelvis nektar/pollenrikedom, spridningskorridorer? Hur måste IB vara utformade för att ha ekologisk funktion?
17 Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population
18 Knytlingsäckmal Nrm
19 Sköldbaggar på krissla Svartbent sköldbagge (NT) Cassida ferruginea (VU)
20 Sköldbaggarna finns i svagbetade stäppmiljöer i Centraleuropa. Förr i svagbetade eller senbetade miljöer i Sverige. Kanten av Puzstan, Banat, Rumänien Österplana hed, Västergötland
21 Sådana miljöer finns knappast längre i Sverige Torslunda, Öland
22 Stora Alvaret, Öland
23 Vägkanter har blivit ersättningsbiotop
24 Ängsgentiana Mittåkläppen, Härjedalen
25 Population Population Reproduktionsbiotop Förstärkningsbiotop Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population
26 Finnögontröst
27 Sandvita Vivlar, Ceutorhynchus spp.
28 Population Resursbiotop Reproduktionsbiotop Förstärkningsbiotop Population Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population
29 Byxelkrok, Öland
30 Population Resursbiotop Spridningsbiotop Reproduktionsbiotop Förstärkningsbiotop Population Reproduktionsbiotop Ersättningsbiotop Population
31
32 Kan transportinfrastruktur bidra till grön infrastruktur?
33
34 Invasiva arter
35 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov Exempelvis: Vilka hotade arter nyttjar IB? Vilka andra ekologiska värden i IB, exempelvis nektar/pollenrikedom, spridningskorridorer? Hur måste IB vara utformade för att ha ekologisk funktion?
36
37 Vägkanten, en slåttermark
38 Vägkanten, en slåttermark Slå senare Ta bort förna
39
40 Vägkanten, en slåttermark
41 Vägkanten, en slåttermark?
42 Behov av nya tankespår Vilken biotop? Vilka ekologiska faktorer?
43 Vilken biotop? Slåtterarter Sofia Blanck
44 Vilken biotop? Betesarter
45 Vilken biotop? Sandarter
46 Vilken biotop? Sandarter
47 Vilken biotop? Fjällnära fäbod-arter
48 Vilken biotop? Ruderat/successions/åkerarter
49
50 Vilka ekologiska faktorer? Slåttertidpunkt
51 Vilka ekologiska faktorer? Markstörning
52 Vilka ekologiska faktorer? Omgivningen, ljus, lövförna
53 Vilka ekologiska faktorer? Omgivningen, näring
54 Vilka ekologiska faktorer? Markförhållanden (i bakslänt)
55
56 Vilka ekologiska faktorer? Historisk omgivning?
57 Torr-frisk ljung/ginsthed m varierat bete & regelbunden bränning Stort torkpräglat utmarksbete, t.ex. åsbete (m sand el vittringsgrus) Betad utmark på gamla flygsandfält, sandljunghe Varierat betat alvar, trädalvar och kalktallskog Vallgata på torr sandig mark Långliggande träda på sandig mark Vägkanten imiterar historiska förhållanden Torkpräglad sandig betesmark med rotationsåkerbruk, t.ex. sandstäp Torrt/friskt måttligt betat stort utmarksbete Hårdvallsäng 30 rödlistade växter och insekter Hörlösa, Öland
58 23 arter nyttjar vägkanter Av 63 Ågp-arter 38 arter hotas av för hårt bete 29 arter hotas av igenväxning efter upphört bete Borgehage, Öland
59 Vägkanten imiterar historiska förhållanden Hörlösa, Öland
60 Mark-& vegetationsförhållanden Grupper Nyligen stört (bar mark med mycket lite vegetation, pionjärarter bland kärlväxter och kryptogamer) Sandig mark (sand, endast med mindre mängd grus, överallt grävbar för insekter) Grus som har förutsättningar att få vegetation, d.v.s. fint grus eller sandblandat fint eller grövre grus (makadam). Ren makadam räknas inte in utan klassificeras som vegetationslös mark Jord, antingen lera eller organisk jord. Endast lite torrt material i ytan Okänt underlag Körning, nötning Livsmiljö som inte är mark Ange vilken livsmiljö, t.ex. ved, betong, gamla slipers Tidig succession (bar mark som börjat koloniseras av kärlväxter eller kryptogamer i allt högre tätheter) Mellansuccession (sekundärarter bland kärlväxter börjar komma in, marken vegetationstäckt men fortfarande med åtskilligt bar mark Sen succession (pionjärarter börjar bli utkonkurrerade av mer högväxt vegetation, mycket lite bar mark * 11* 12* 13* Hörlösa, Öland
61 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Exempelvis: Organisation och rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?
62 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Både inom Trafikverket och i planprocessen i stort Exempelvis: Organisation och rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?
63 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential/begränsning Exempelvis: Organisation och rutiner vid nyanläggning/investering? Organisation och rutiner vid löpande skötsel? Metoder och maskiner vid nyanläggning och skötsel? Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc?
64 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential Trafikverkets ambitioner för biologisk mångfald, miljömål etc? Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? Exempelvis: Vilka värden/hot är mest relevanta för Trafikverket? Särskilda ansvarsvärden (arter, biotoper etc)? Vad är ekologiskt bra idag vid anläggning och skötsel? Vad skulle bli ekologiskt bra med smärre modifiering? Avgörande begränsningar, vad kommer inte att bli ekologiskt bra? Hur stor nytta kan Trafikverket/IB göra?
65 Antal rödlistade arter som utnyttjar biotopen Källa: BIUS Gårdsmiljö & trädgård Stad, industri, hamn etc Väg & järnväg Grus / sandtag Bergtäkt Hällmark (ej kalk!) Alvar (inkl kalkhällmark) Sandstäpp Sandhed Rished, ljunghed Fukthed Torräng Friskäng Fuktäng
66 Antal rödlistade arter som utnyttjar biotopen Källa: BIUS Stad, industri, hamn Väg och järnväg 0 Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur 0 Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur Gårdsmiljö, trädgård 100 Grus- och sandtäkt Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur 0 Kärlväxter Mossor Storsvampar Lavar Däggdjur Fåglar Grod- och kräldjur Steklar Fjärilar Tvåvingar Skalbaggar Halvvingar Hopprätvingar Sländor Spindeldjur
67 Antal rödlistade kärlväxter i väg- och järnvägsmiljöer Källa: BIUS Åkerholme bryn Sandhed Friskäng Väg Alvar Havsstrand Dyner Hällmark Grustag Åkerkant/dikesslänt Övriga Fukthed Sandstäpp Ruderat Torräng Fuktäng Rished
68 Data: Artportalen
69
70
71
72
73 Infrastrukturens biotoper behov av kunskapsuppbyggnad I. Ekologisk potential, ekologiska behov II. Praktisk-ekonomisk potential III. Vad satsa på, hur göra för största ekologiska nytta? IV. IB i ett vidare perspektiv Exempelvis: IBs betydelse i landskapet, t.ex. korridorer, fällor? IBs betydelse på lång sikt? IB i ett historiskt perspektiv?
74 Torr-frisk ljung/ginsthed m varierat bete & regelbunden bränning Stort torkpräglat utmarksbete, t.ex. åsbete (m sand el vittringsgrus) Betad utmark på gamla flygsandfält, sandljunghe Varierat betat alvar, trädalvar och kalktallskog Vallgata på torr sandig mark Långliggande träda på sandig mark Vägkanten imiterar historiska förhållanden Torkpräglad sandig betesmark med rotationsåkerbruk, t.ex. sandstäp Torrt/friskt måttligt betat stort utmarksbete Hårdvallsäng Hörlösa, Öland
75 Biologiskt kulturarv: Kunskap om arter och biotoper berättar om tidigare brukande/historiskt kontext
76 Borgehage, Öland
77 Transportinfrastrukturens betydelse för biologisk mångfald Transportinfrastruktur på gott och ont
78
Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs merBiologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson
Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa
Läs merEgna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi
Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi Förslag på projekt Förslag på (sam)arbetsformer Biologiskt
Läs merVärdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merResultat från arbete med åtgärdsprogram för hotade växtarter och naturtyper
Resultat från arbete med åtgärdsprogram för hotade växtarter och naturtyper Maano Aunapuu Naturvårdsverket Svenska Botaniska Föreningens föreningskonferens 8-9 mars 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merSamverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet
Samverkan kring biologisk Samverkan kring biologisk mångfald i det nya landskapet mångfald i det nya landskapet Infrastrukturens biotoper infrastrukturens biotoper Sofia Gylje Blank, Åtgärdsprogram för
Läs merSammanställning av resultat från gruppdiskussioner
Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merBrännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merRestaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Läs merArtrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst
Underhåll Utveckling & miljö Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog 2013-09-12 Infrastrukturens biotoper 2013-10-09 Infrastrukturens biotoper Infrastrukturens
Läs merSvenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merMinnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013
Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs merNamn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)
HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merVildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Läs merGynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014
Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen f d grusgrop
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs mer2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merPM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Läs merUndersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merNaturvärdesbedömning vid Görla
Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen
Läs merGöteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merNytt fokus på viltolyckor KRÄVS!
Nytt fokus på viltolyckor KRÄVS! Anders Sjölund Ekolog & Nationell samordnare Natur Tel: 46 (0)70 5975228 Mail: anders.sjolund@trafikverket.se Trafikverket Röda vägen 1 781 88 Borlänge www.trafikverket.se
Läs merSvenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald
Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merProjektansökan. Projekt: Slottsskogen-Sandsjöbackakilen från Storstadsdjungeln till landsbygdsljungen. Kommunens projektansvarige
Projektansökan Projekt: Slottsskogen-Sandsjöbackakilen från Storstadsdjungeln till landsbygdsljungen Län Västra Götalands län Kommun Mölndal Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Lars-Erik
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merräd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merUtveckling och komplettering av gröna stråk
Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer
Läs merNaturreservat MOSSLUNDA
Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merÅtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27
Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs merINVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET BYGGNAD AV HAMNBANAN
INVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- BYGGNAD AV HAMNBANAN PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET VIA SWECO 2013-10-17 Uppdragstagare Naturcentrum AB 2012 Strandtorget
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merSkötselplan för ytor utanför spelplanen
Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull
Läs merUppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 20 Jan Bergsten, för WWF Nu kommer de hotade arterna tillbaka till Malma... Den mindre bastardsvärmaren lever som larv av de klöverväxter
Läs merNATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD
NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD Naturbrukets branscher har ett ansvar att vårda natur- och kulturvärden samt att värna om den biologiska mångfalden. Natur- och kulturlandskapet är en del av vårt kulturarv och
Läs merDetaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merGrundvalen för GFF:s åsikt er är att människans betydelse som ekologisk faktor måste godtas.
SYNPUNKTER 2006-03-10 GÄVLEBORGS FÄBODFÖRENING c/o Hälsinglands museum Storgatan 31 824 30 HUDIKSVALL Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskap om biologisk mångfald SOU 2005:94 Investeringar för miljön
Läs merNy lagstiftning: Huvudsakliga
Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merBiologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson
Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson Kalkbarrskog: Hur sköta för att bevara unika marksvampar och annan hotad biologisk mångfald?
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merNÄR DU VILL HA ETT bergsäkert RESULTAT.
NÄR DU VILL HA ETT bergsäkert RESULTAT. UTROTNINGSHOTADE ARTER TRIVS I VÅRA TÄKTER OCH VÄG- SLÄNTER. Naturgrus och bergkross finns i hela vårt samhälle och används i första hand vid framställning av betong
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön
Läs merBiotoper och arter i Göteborg ur ett nationellt och regionalt perspektiv. Jens-Henrik Kloth, Charlott Stenberg och Hjalmar Croneborg
15-03-30 Biotoper och arter i ur ett nationellt och regionalt perspektiv Förslag till ansvarsarter och ansvarsbiotoper för s kommun. Jens-Henrik Kloth, Charlott Stenberg och Hjalmar Croneborg Biotoper
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merInstruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012
Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merFLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter
FLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter Antal övervakade.. BLEKINGE LÄN SYDSPÄRGEL DD 35 nya lokaler 2013 Omkring 555 lokaler besökts under året, inkl. 120 nyupptäckta STORTIMJAN VU 30-tal äldre
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merNATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp
NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merAndreas Malmqvist NATURCENTRUM AB MERITFÖRTECKNING
NATURCENTRUM AB MERITFÖRTECKNING Andreas Malmqvist Andreas Malmqvist har arbetat som naturvårdsbiolog hos Naturcentrum AB sedan 2000. Tidigare har han bland annat haft kortare uppdrag inom Lunds och Umeå
Läs merStengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete
Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och
Läs merTrädesmarker i västra Åhus
Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten
Läs merNaturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken
Datum 2014-12-05 Rapport Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs mer