Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011

Transkript

1 Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 20 Jan Bergsten, för WWF Nu kommer de hotade arterna tillbaka till Malma... Den mindre bastardsvärmaren lever som larv av de klöverväxter som nu blivit vanligare i betesmarkerna.

2 Bakgrund och beskrivning av projektet Under våren 2009 utfördes en uppföljningsbar inventering av vårflygande vilda bin i ett äldre sandtag i nyligen betesrestaurerade marker vid Malma på Värmdö. Detta arbete utvidgades även snabbt till en fjärilsinventering, där dagfjärilar räknades genom att gå längs hagarnas stängsel. Detta skedde vid två tillfällen (juni-juli). Sju hagar inventerades på detta vis Under sommaren 200 och 20 har inventering i de sju hagarna upprepats exakt på samma sätt, och därmed har vi nu tre års hård statistik på hur mångfalden av dagfjärilar har utvecklat sig vid Malma. Det ursprungliga projektet med vårflygande bin har nu släppts något eftersom det sandtag som var fokus för denna idé visade sig vara en mindre lämplig miljö för vilda bin. Eftersom boskapen hela tiden trampar i sanden så skyr bina just detta ställe i beteshagarna. Men som kompensation har detta år en speciell insats gjorts för att leta rätt på vilda bin som kan påträffas längs de sandiga dikeskanterna i hagmarkerna. Dessa trampas mindre av boskapen och utgör därför av goda sandmiljöer för bin antal individer antal arter Det finns givetvis en gräns för hur många dagfjärilsarter (inkl bastardsvärmare) som kan påträffas vid Malma eftersom det inte finns mer än en bergränsad mängd arter lokalt och i landet. Men det finns fortfarande fjärilar som saknas vid Malma som skulle kunna tänkas dyka upp. Om man ska extrapolera från utplaningen så borde det nästa år tillkomma -2 arter i fjärilsräkningen. Därefter bör det nog vara färdigexpanderat på artsidan. På individsidan får det plats fler fjärilar längs den sträcka som har promenerats igenom. Som det ser ut så har fjärilstätheten stigit exponentiellt, dvs det ökar i allt snabbare accelererande takt. Detta kan inte fortgå så länge till, men det finns miljöer med ännu tätare mellan fjärilsindividerna än den som finns vid Malma, så ingen vet var individtätheten kan komma att sluta. Resultat 20 Räkningen av dagflygande fjärilar är en bra metod för att hålla koll på biologisk mångfald. Det är inte lätt att med minnesbilder försöka lista ut om det finns mer eller mindre fjärilar i ett område ett år jämfört med ett annat. Genom att räkna individer av olika arter längs stängslen får man svar på vad som verkligen har skett med mångfalden av dagfjärilar. Eftersom detta var tredje året som fjärilar räknades var det mycket spännande att se resultatet. Från 2009 till 200 hade både artantalet och individantalet ökat markant. Nu var frågan om det kunde öka mer under det tredje året... och det visade sig att trenden fortsatte starkt uppåt. Artantalet blev detta år ytterligare högre och individerna var ännu fler. Just nu ökar olika arters populationer exponentiellt vid Malma...

3 I naturen är det nästan alltid så att snabba populationsökningar leder till stora krasher så småningom. Individantalen återställs då till en mer normal nivå och populationerna kan återigen öka. Kanske är denna gräns nådd i år vid Malma, det vet vi inte. Faktum är att just denna svängning av uppgående följt av krasher är det som vidmakthåller artrikedom i naturen. Om inte krascherna skulle inträffa kan inte lediga marker med nya möjligheter skapas gång på gång. Om inte arternas populationer krashade då och då skulle sällsyntare insekter bli färre och färre, medan några få vanliga arter tog över helt. Denna ekologiska naturlag för mångfald är dock ännu tydligare när det gäller växter. De är ofta helt beroende av att andra växtarter krashar (det gör de på flera olika sätt!). När det gäller fjärilarna kommer det oundvikligen ett regnigare år, eller ett år då vissa arters födoväxter äts upp av andra djur, t.ex. skalbaggar, nattfjärilar, får eller kor. Eller kan larver bli uppätna av fåglar näbbmöss eller parasitsteklar. Hoten mot alltför stora populationer är många. Att svartpälsbiet hittades vid Malma får tas som ett tecken på att kvalitén på livsmiljön i området är hög där när det gäller sandlevande insekter i största allmänhet. Misstanken om detta var ju också det som föranledde detta WWF-projekt. Svartpälsbiet är upptaget på nationella rödlistan över hotade arter som VU (sårbar). Biet har olika födoväxter beroende på var i Sverige man befinner sig. I Mälardalen anses honan samla pollen av sommargyllen, som också av en händelse förekom i gräsmarken nära sandtaget. Biet hittades dock inte i sandtaget utan i en dikeskant ett par hundra meter norr om detta, se kartan längre fram i rapporten. På naturvårdsverkets hemsida finns ett speciellt framtaget åtgärdsprogram för arten, där mer information om biet finns. Svartpälsbiet ingår i en satsning på ett antal mer hotade djur och växter i Sverige, som Naturvårdsverket tagit fram. Under tiden som fjärilarnas räknades, fångades också bin in med speciella gulskålefällor (se bild). Även bin som sågs längs stängslen håvades in. Under två dagar under våren gjordes ett fint fynd av svartpälsbi (Anthophora retusa). Detta bi trodde man för ett par år sedan var utdött i mellansverige, men så hittade man det vid Sollentuna Sedan dess har man letat speciellt efter detta bi och återfunnit det på några platser till. Och nu var turen kommen till Värmdö! Här har biet inte setts till sedan ett exemplar insamlades vid Gustavsberg på femtiotalet (visst det är inte så många som letar just bin... men ändå). Antagligen har svartpälsbiet funnits kvar på några platser runtom på Värmdö i små, små populationer, som lätt undgår de intresserade. Under de senaste varma somrarna har svartpälsbiet troligen ökat såpass att arten har kunnat återbesätta fler platser i landskapet. Plötsligt går det att hitta arten igen. En gulskålfälla är en gul skål med vätska i. När insekter letar blommor förleds den tro att den gula skålen kan innehålla något gott. Om insekten har otur kan den då trilla ned i vätskan. Här består gulskålen bara av en gulmålad folieform fylld med vatten. Fällan vittjas efter en eller flera gånger per dag.

4 Efter den speciella insatsen att leta vilda bin vid Malma kan nu 32 arter konstateras runt betestängslen (humlor ej medtagna). I landet finns ca 300 arter vilda bin. Det finns säkert fortfarande ett mörkertal vid Malma när det gäller bin eftersom de ofta är lite svåra att leta rätt på. Många flyger endast sina speciella banor mellan födoväxterna, där de samlar pollen, och sina bon som kan vara belägna i marken eller i insektshål i död ved beroende på art. Det är inte lätt att hitta alla arter. Det är också därför fällorna är så värdefulla. De samlar oavbrutet i långsam takt och får ofta in arter som det är svåra att hitta annars. Förekomsten av svartpälsbi och det ganska höga artantalet vilda bin i övrigt gör att man kan sammanfatta Malma betesmarker som ett högst levande område för vilda bin. Biet man trodde var utdött i mellansverige fram till 2007, svartpälsbiet, hittades under majbesöket vid Malma betesmarker. Här är det en hane som suger nektar med sin långa sugsnabel. Hanarna har revir som de bevakar mycket intensivt och det kräver mycket energirik nektar. Artlista över bin som påträffats under tre år vid Malma betesmarker. Ett bra sätt att få information om de olika arternas levnadsätt är att söka det latinska namnet på Internet, där också ofta foton på arterna finns. Andrena haemorrhoa Andrena lathyri Andrena nigroaenea Andrena praecox Andrena vaga Anthidium punctatum Anthophora retusa Colletes cunicularius Colletes davesianus Colletes marginatus Colletes succintus Epeolus variegatus Halictus tumulorum Hylaeus brevicornis Hylaeus communis Hylaeus confusus Lasioglossum albipes Lasioglossum calceatum Lasioglossum fratellum Lasioglossum leucopus Lasioglossum leucozonium Lasioglossum morio Lasioglossum semilucens Megachile circumcincta Megachile lapponica Megachile versicolor Nomada fabriciana Osmia claviventris Sphecodes ephippius Sphecodes hyalinatus Sphecodes monilicornis Trachusa bysina trädgårdsandbi vialsandbi gyllensandbi vårsandbi sälgsandbi småullbi svartpälsbi vårsidenbi väggsidenbi klöversidenbi ljungsidenbi ängsfiltbi ängsbandbi småcitronbi gårdscitronbi ängscitronbi ängsmalbi mysksmalbi svartsmalbi bronssmalbi fibblesmalbi metallsmalbi blanksmalbi ärttapetserarbi rallarbi ängstapetserarbi ängsgökbi märgnagbi mellanblodbi glasblodbi ängsblodbi hartsbi

5 Mätning av dagfjärilar - mångfaldskurvor I förra årets rapport beskrevs att arter fördelar sig i naturen på ett ganska förutsägbart sätt. Om man prickar in arternas individantal i fallande ordning i ett logaritmiskt diagram får man en tydlig kurva där arter placerar in sig från de vanligaste till de ovanligaste mer eller mindre längs en rak linje. Kurvorna kan kallas för mångfaldskurvor, men de heter egentligen art/abundans-kurvor. En hög biologisk mångfald yttrar sig genom en lång och flack mångfaldskurva. En låg biologisk mångfald däremot ger en kurva med ett kort och brant förlopp. Ofta avtar individantalet i en rak fallande linje, men ibland får kurvan en annan form, speciellt vid större oförutsedda störningar av systemet eller när ekosystemet återhämtar sig efter en sådan störning. Det finns i princip tre grundformer som en mångfaldskurva kan anta. Dessa har jag skissat upp här bredvid med korta förklaringar över vad som orsakar formen. Situationen vid malma Samma metodik som föregående år användes för att räkna fjärilsarter och individer på insidan av stängslen för sju hagarna A-G ( se karta längre fram). Fjärilsräkningen utfördes vid solsken och bra flygväder. På insidan av stängslen noterades alla dagfjärilar tio meter in i hagen under gång i promenadtakt längs stängslingen. Fjärilar noteras endast under gång för att räkningen skulle bli konsekvent. Första rundan skedde de sista dagarna av juni, medan andra rundan skedde kring slutet av juli. Detta täcker in de flesta av sommararternas flygtider. Vardera runda A-G tog drygt två eftermiddagar att fullfölja. Under de tre år som mätningen utförts går det att följa utvecklingen av mångfalden dagfjärilar (inkl bastardsvärmare) mycket bra. individer individer individer rak linje arter svacka! arter platå! arter svacka här! Mångfaldskurva som visar en stabil situation. Kurvan bildar en rak linje. Ingenting händer i ekosystemet. Naturen är sig lik, år efter år. Det är också samma arter som förekommer årligen. Anledningen till formen är att arter placerar ut sig beroende på slumpfaktorer. Detta är en slags utgångsposition i naturen. Tillståndet kallas ofta för klimaxsituation. Mångfaldskurva som visar en plötslig störning i ekosystemet, t.ex. brand, kalhuggning, torka eller miljöförstöring. Många av de vanligaste arterna drabbats då hårt av tillbakagång. Det syns som en svacka precis i början av kurvan. Vid en skogsbrand kan tex flertalet av de vanligaste växterna dödas, vid torka kan djur på en savann svälta ihjäl, människan kan hugga ned en urskog osv. Denna kurva kan om den uppstår över stora områden indikera svår miljöförstöring där arter hotas på bred front. På lokal nivå är den inte alltid negativ, utan kan också vara början på följande kurva. Mångfaldskurva som visar hur artrikedom byggs upp efter en störning. Denna reparation kallas succession. Oftast finns då en platå i början av kurvan och en svacka vid mitten. Platån består av flera arter som är snabba att utnyttja situationen efter störningen. De har fritt utrymme att expandera. Svackan består av alla de arter som håller på att öka, men även sådana som håller på att minska. Vissa arter är på väg upp i ekosystemet, medan andra arter håller på att gå nedåt. Detta är ofta det artrikaste läget i naturen! OBS, logaritmiska diagram! Individerna räknas i steg om 0, 00, osv

6 Det första årets kurva (2009), då alla röjningar nyss genomförts, visar situationen vad gäller fjärilarna innan själva röjningsinsatsen. De fjärilar som påträffas 2009 är ju ett resultat av 2008 års larver, och dessa växte upp i ännu ej röjda hagar! Arterna har alltså inte ännu hunnit reagera på den nya öppna marken och de nya möjligheterna röjningarna gav. Denna första kurva visar på en stabil situation eftersom den faller av i en rak linje. Att den faller relativt brant neråt visar att området hade en relativt låg biologisk mångfald dagfjärilar från början, men det beror givetvis vad man jämför med! individantal rak linje stabil situation Det andra året (200) har arterna hunnit reagera på de nya förbättrade förhållandena. Det syns som en antydd svag puckel i början av kurvan av arter som är snabba att ta det nya landet i besittning. Det finns också en typisk svacka av de arter som håller på att bygga upp sina populationer, men som ännu inte nått sin fulla potential. Vissa av svackans arter är också sådana som håller på att minska men ännu finns i överskott. Detta är en typisk successionskurva där ekosystemet är på väg någonstans. Situationen har ännu inte stabiliserat sig. Arter flyter fritt under det stora lösgörandet av resurser. I slutet finns det också en lång svans av enstaka arter (kolla vad som sker med dom 20!) Den tredje kurvan (20) har återigen börjat stabilisera sig, men med ett betydligt flackare och längre förlopp. Detta tredje år finns det kvar en liten svacka i mitten av kurvan som en påminnelse om att naturen inte är helt stabil, speciellt inte i en betesmark där skötseln hela tiden ändras lite år från år. I princip ser vi ungefär var den nya stabila situationen har för artoch individantalet bland arterna. De artpositioner som var enstaka förra året har merparten fler individer detta år. Det innebär att dessa artpositioner är hyfsat säkrade i ekosystemet! Jag skulle tippa på att efter successionsläget, dvs när betesmarkerna stabiliserat sig, kanske kurvan ställer in sig i ett läge omkring 2 arter. Med de här kurvorna går det att säkert säga att fjärilsfaunan nu har en högre nivå av biologisk mångfald än innan betesmarksrestaureringen! Obs, tänk på att det här är logskala och att små utslag i kurvan i verkligheten är mycket större! individantal individantal puckel art art 20 rak linje art svacka Artrikedom byggs upp! kurvan närmar sig åter en stabil situation......men har nu 40 % fler arter!

7 Ökning av mångfald! individantal art

8 Ökning av mångfald! individantal art

9 20 00 Ökning av mångfald! individantal art

10 Alla arter 2009 Alla arter 200 Alla arter 20 art antal art antal art antal ljung/hedblåvinge 53 nässelfjäril 38 ängsmygare 59 tåtelsmygare 30 pärlgräsfjäril 29 pärlgräsfjäril 43 pärlgräsfjäril 28 ängsmygare 29 hed-ljungblåvinge 36 luktgräsfjäril 20 ljung/hedblåvinge 22 luktgräsfjäril 35 ängsmygare 6 rapsfjäril 20 ängspärlemorfjäril 24 nässelfjäril 6 puktörneblåvinge 8 puktörneblåvinge 6 sandgräsfjäril 7 sandgräsfjäril 4 nässelfjäril 0 rapsfjäril 7 ängspärlemorfjäril 0 rapsfjäril 9 tistelfjäril 6 tåtelsmygare 8 kamgräsfjäril 8 mindre guldvinge 3 kamgräsfjäril 7 tåtelsmygare 7 kamgräsfjäril 3 silverblåvinge 7 ängsblåvinge 7 skogspärlemorfjär 2 mindre guldvinge 3 sandgräsfjäril 6 skogsvitvinge 2 citronfjäril 2 silverfärgad blåvin 6 silverblåvinge 2 silverstreckad pärl 2 mindre bastardsvä 5 rovfjäril 2 skogspärlemorfjär 2 mindre guldvinge 4 ängspärlemorfjäril ängsblåvinge 2 skogspärlemorfjär 3 storfläckig pärlemo luktgräsfjäril rovfjäril slåttergräsfjäril storfläckig pärlemo älgräspärlemorfjär allmän bastardsvä storfläckig pärlemo vinbärsfuks silverstreckad pärl slåttergräsfjäril 2 2 älggräspärlemorfjä citronfjäril kålfjäril svingelgräsfjäril Här är antalet individer av alla arter som påträffades under stängselvandringarna Detta är underlaget till de tre mångfaldskurvorna på föregående sidor. Något man kan lägga märke till är att olika år har arterna helt olika individantal! Varje art har sina egna problem och möjligheter under den verklighet som påverkar den. Det är mycket svårt att konstatera hur läget är för den biologiska mångfalden genom att försöka följa enskilda arter var för sig. Se exempelvis förbindelsestrecken mellan de tre listorna - mer svårbegriplighet än dessa är svårt att uppbringa! Men med mångfaldskurvorna på föregående sidor kan ekosystemet sammanfattas enkelt och överskådligt. Detta är något just mångfaldskurvor klarar av! rödmarkerade arter är medtagna i nationella rödlistan individer 99 individer 29 individer över hotade arter, båda NT 293 arter 7 arter 22 arter (near threatened). 24 Svingelgräsfjäril. En sällsynt art i Stockholmstrakten. Den liksom många gräsfjärilar ögonfläckar på vingarna. Det stora ögat på framvingen, som fjärilen kan dra fram vid fara, har ungefär samma storlek som hos en orm! Detta räcker för att en alltför nyfiken fågel ska få en chock...

11 Karta. De sju hagarnas stängsel vid Malma, Värmdö (röda linjerna). Det gula krysset är ungefärlig plats för svartpälsbi. Arten flyger ganska mycket fram och tillbaks, så det är bra om man betraktar hela skogsbrynet och dikesträckningen som en lokal. G D C F X A E B

12 Tabell. Rådata för fjärilsvandring runt stängslen 20. A ängsmygare 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängspärlemorfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A rapsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A nässelfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A puktörneblåvinge 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A nässelfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängspärlemorfjäril 30-jun A storfläckig pärlemorfjäril 30-jun A hed-ljungblåvinge 30-jun A ängspärlemorfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A ängsblåvinge 30-jun A nässelfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängspärlemorfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A puktörneblåvinge 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A hed-ljungblåvinge 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A hed-ljungblåvinge 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängsblåvinge 30-jun A nässelfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A hed-ljungblåvinge 30-jun A hed-ljungblåvinge 30-jun A ängspärlemorfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A slåttergräsfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängspärlemorfjäril 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A hed-ljungblåvinge 30-jun A hed-ljungblåvinge 30-jun A ängsmygare 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängsblåvinge 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A pärlgräsfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A ängsmygare 30-jun A älgräspärlemorfjäril 30-jun A ängsmygare 30-jun A luktgräsfjäril 30-jun B ängsmygare 30-jun B pärlgräsfjäril 30-jun B pärlgräsfjäril 30-jun B ängsmygare 30-jun B ängsmygare 30-jun B ängsblåvinge 30-jun B luktgräsfjäril 30-jun B ängsmygare 30-jun C ängspärlemorfjäril 30-jun C hed-ljungblåvinge 30-jun C silverfärgad blåvinge 30-jun C ängspärlemorfjäril 30-jun C allmän bastardsvärmare 30-jun C ängsblåvinge 30-jun C ängsmygare 30-jun C pärlgräsfjäril 30-jun C ängsmygare 30-jun C kamgräsfjäril 30-jun C ängsmygare 30-jun C ängsmygare 30-jun C älgräspärlemorfjäril 30-jun C luktgräsfjäril 30-jun C ängsmygare 30-jun C nässelfjäril 30-jun C nässelfjäril 30-jun D luktgräsfjäril 02-jul D älggräspärlemorfjäril 02-jul D puktörneblåvinge 02-jul D mindre bastardsvärmare 02-jul D ängsblåvinge 02-jul D puktörneblåvinge 02-jul D hed-ljungblåvinge 02-jul D hed-ljungblåvinge 02-jul D hed-ljungblåvinge 02-jul D ängspärlemorfjäril 02-jul D ängsmygare 02-jul D hed-ljungblåvinge 02-jul D hed-ljungblåvinge 02-jul D rapsfjäril 02-jul D ängsmygare 02-jul D luktgräsfjäril 02-jul D pärlgräsfjäril 02-jul D silverfärgad blåvinge 02-jul D ängspärlemorfjäril 02-jul D ängsmygare 02-jul D ängsmygare 02-jul D slåttergräsfjäril 02-jul D luktgräsfjäril 02-jul D luktgräsfjäril 02-jul D ängspärlemorfjäril 02-jul D ängsmygare 02-jul D pärlgräsfjäril 02-jul D ängsmygare 02-jul D silverfärgad blåvinge 02-jul D ängsmygare 02-jul D ängsmygare 02-jul D luktgräsfjäril 02-jul D luktgräsfjäril 02-jul D allmän bastardsvärmare 02-jul G ängsmygare 02-jul

13 Tabell. Rådata för fjärilsvandring runt stängslen 20, forts. G hed-ljungblåvinge 02-jul G puktörneblåvinge 02-jul G nässelfjäril 02-jul G pärlgräsfjäril 02-jul G pärlgräsfjäril 02-jul G pärlgräsfjäril 02-jul G hed-ljungblåvinge 02-jul G ängspärlemorfjäril 02-jul G mindre bastardsvärmare 02-jul G luktgräsfjäril 02-jul G luktgräsfjäril 02-jul G storfläckig pärlemorfjäril 02-jul G nässelfjäril 02-jul G puktörneblåvinge 02-jul G ängsmygare 02-jul G ängsmygare 02-jul G silverfärgad blåvinge 02-jul G pärlgräsfjäril 02-jul G mindre bastardsvärmare 02-jul G mindre bastardsvärmare 02-jul G ängsmygare 02-jul G ängsblåvinge 02-jul G hed-ljungblåvinge 02-jul G ängsmygare 02-jul E pärlgräsfjäril 02-jul E kamgräsfjäril 02-jul E kamgräsfjäril 02-jul E ängsmygare 02-jul E mindre guldvinge 02-jul E mindre guldvinge 02-jul E puktörneblåvinge 02-jul E ängsmygare 02-jul E pärlgräsfjäril 02-jul E pärlgräsfjäril 02-jul E puktörneblåvinge 02-jul E ängsmygare 02-jul E kamgräsfjäril 02-jul E ängsmygare 02-jul F ängspärlemorfjäril 02-jul F ängsmygare 02-jul F nässelfjäril 02-jul F pärlgräsfjäril 02-jul F ängsmygare 02-jul F mindre bastardsvärmare 02-jul F ängsmygare 02-jul F silverfärgad blåvinge 02-jul F luktgräsfjäril 02-jul F ängsmygare 02-jul F pärlgräsfjäril 02-jul F silverfärgad blåvinge 02-jul F ängspärlemorfjäril 02-jul F luktgräsfjäril 02-jul A ängspärlemorfjäril 0-aug A rapsfjäril 0-aug A luktgräsfjäril 0-aug A kålfjäril 0-aug A rapsfjäril 0-aug A ängspärlemorfjäril 0-aug A ängspärlemorfjäril 0-aug A ängspärlemorfjäril 0-aug A hed-ljungblåvinge 0-aug A rapsfjäril 0-aug A rapsfjäril 0-aug A rapsfjäril 0-aug A ängspärlemorfjäril 0-aug A hed-ljungblåvinge 0-aug A hed-ljungblåvinge 0-aug A sandgräsfjäril 0-aug A sandgräsfjäril 0-aug A luktgräsfjäril 0-aug A rapsfjäril 0-aug B puktörneblåvinge 0-aug B puktörneblåvinge 0-aug B puktörneblåvinge 0-aug B sandgräsfjäril 0-aug B hed-ljungblåvinge 0-aug B hed-ljungblåvinge 0-aug B hed-ljungblåvinge 0-aug B hed-ljungblåvinge 0-aug B hed-ljungblåvinge 0-aug B mindre guldvinge 0-aug B hed-ljungblåvinge 0-aug C storfläckig pärlemorfjäril 0-aug C hed-ljungblåvinge 0-aug C skogspärlemorfjäril 0-aug C tåtelsmygare 0-aug C tåtelsmygare 0-aug C kamgräsfjäril 0-aug D luktgräsfjäril 02-aug D nässelfjäril 02-aug D silverstreckad pärlemorfjä 02-aug D sandgräsfjäril 02-aug D ängspärlemorfjäril 02-aug D svingelgräsfjäril 02-aug D ängspärlemorfjäril 02-aug D rapsfjäril 02-aug D tåtelsmygare 02-aug D luktgräsfjäril 02-aug D ängspärlemorfjäril 02-aug D luktgräsfjäril 02-aug D tåtelsmygare 02-aug D skogspärlemorfjäril 02-aug D luktgräsfjäril 02-aug D skogspärlemorfjäril 02-aug D kamgräsfjäril 02-aug G tåtelsmygare 02-aug G ängspärlemorfjäril 02-aug G puktörneblåvinge 02-aug G hed-ljungblåvinge 02-aug G puktörneblåvinge 02-aug G citronfjäril 02-aug G ängspärlemorfjäril 02-aug G sandgräsfjäril 02-aug G hed-ljungblåvinge 02-aug G tåtelsmygare 02-aug G luktgräsfjäril 02-aug G ängsmygare 02-aug F hed-ljungblåvinge 02-aug F hed-ljungblåvinge 02-aug F hed-ljungblåvinge 02-aug F hed-ljungblåvinge 02-aug F kamgräsfjäril 02-aug F mindre guldvinge 02-aug F tåtelsmygare 02-aug F silverstreckad pärlemorfjä 02-aug F sandgräsfjäril 02-aug F puktörneblåvinge 02-aug E hed-ljungblåvinge 02-aug E hed-ljungblåvinge 02-aug E kamgräsfjäril 02-aug E puktörneblåvinge 02-aug E hed-ljungblåvinge 02-aug E puktörneblåvinge 02-aug E hed-ljungblåvinge 02-aug