Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skötselplan för ytor utanför spelplanen"

Transkript

1 Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull plats för den känslig flora och fauna som finns i området. Skötselplanen är också ett dokument som används för att konkretisera hur golfklubben arbetar med en del av de krav som ställs för att uppnå Golf Environment Organizations certifiering för att vara en hållbar golfanläggning. Skötselplanen skall vara ett levande dokument som, vid behov och efter samråd med Kristianstads kommun genom Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike, kan revideras av klubben. Bedömning av slåtterbehov, liksom övriga åtgärder och inventeringar som skall utföras enligt skötselplanen skall redovisas och utvärderas årligen av klubben i samverkan med Biosfärkontoret. Kristianstads Golfklubbs mark upptar en yta på omkring 160 hektar och ligger i ett mycket värdefullt sandmarkslandskap som är en del av Biosfärområde Kristianstads Vattenrikes temaområde Sandiga odlingsmarker. Golfklubben ligger nära Åhus tätort och är därför en viktig rekreationsmiljö även för många icke golfspelande människor. Golfbanan växt-, insekts- och kulturvärden finns dokumenterade i flera rapporter och flera av skötselförslagen är hämtade från dessa rapporter. Klubbens mark har delats in i åtta delområden som vegetationsmässigt skiljer sig åt. Dessa delområden finns inritade på bifogad karta och beskrivs kortfattat i det följande. Delområde A och B utgörs av i huvudsak av den gamla Östra banan och delområde H av den tidigare Skogsbanan. Resterande delområden togs i anspråk vid utbyggnaden och utgör nu, tillsammans med delområde H, den nya Västra banan som invigdes sommaren Generella riktlinjer På Kristianstads golfklubbs marker finns stora arealer med mycket värdefull vegetation, främst torrängar och gräshedar samt en mycket värdefull insektsfauna. Inom området finns många miljöer och arter som omfattas av naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för hotade arter, flera arter är upptagna på den nationella rödlistan. Det förekommer även fridlysta växter samt arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Golfklubben försöker genom den skötsel som finns i skötselplanen att möjligaste mån ta hänsyn till dessa miljöer och arter. De höga naturvärden som finns är i stor utsträckning en produkt av människans bruk av landskapet och riktlinjen för skötseln av områden utanför spelplanen är därför att efterlikna effekterna av den historiska markanvändningen. För att den värdefulla vegetationen ska kunna finnas kvar och kunna utökas är den viktigaste skötselåtgärden att växtligheten i de delar av området som har skyddsvärd vegetation slås årligen, på sensommar eller höst, efter avslutad blomning. Det slagna växtmaterialet skall samlas samman och förs bort för kompostering eller annan användning. Materialet skall dock inte användas för att fylla igen svackor eller hålor med bar sand då dessa är viktiga för insektslivet. Slåtteråtgärden är särskilt viktig på de områden som håller på att växa igen med tät och grov gräsvegetation. På sikt kommer åtgärden att ge ruffer med en glesare vegetation. Klippning av vegetationen under tiden som blomning pågår bör undvikas helt eller hållas på en minimal nivå. Det är vidare av största vikt att ruffarna inom området inte utsätts för gödsling, ogräsbekämpning eller bevattning.

2 Markstörning Många insekter och växter som finns på de sandiga markerna runt Åhus och på golfbanan är beroende av att marken rörs om så att sand blottas. Flera arter gynnas även av att det kommer upp kalkrik sand från djupare jordlager. På golfbanan finns på 8 platser ytor där försök görs med att föryngra vegetationen genom harvning/plöjning och eller grävning. Dessa provytor skall följas upp årligen för att vegetationsutvecklingen skall kunna dokumenteras. Det är viktigt att även andra lämpliga delar av golfbanornas ruffer markberedas på olika sätt för att skapa sandblottor och föryngra vegetationen. Markstörning kan med fördel utföras på solsidan längs stengärden, staket, vallar, diken och vägar samt i tallskogsbryn och skall ske varje år på åtminstone någon plats på golfbanan. Markstörningen på en viss plats eller provyta bör upprepas när vegetationen har återgått till samma tillstånd som rådde före åtgärden eller som råder på intilliggande mark. Stigar och vägar utan hård ytbeläggning är naturligt störda miljöer och kan vara mycket viktiga för insektslivet. På golfbanan är det därför angeläget att undvika att hårdgöra ytor med krossgrus eller asfalt. I största möjlig mån skall stigar och vägar underhållas med material från platsen utan att hårdgöras. För framkomlighetens skull har klubben planer på att investera i stenmjölsbelagda gångar mellan tee och fairway på samtliga hål där marken är ojämn. Träd och buskar Tall är det dominerande trädslaget på golfbanan och har viktiga funktioner inte minst för insektslivet. Särskilt döda tallar är värdefulla och det bör därför eftersträvas att mängden död tall ökar på banan. Detta kan ske genom att vindfällda träd lämnas, att tallar fälls eller att topphuggs och att delarna får ligga kvar i området, helst solbelyst. Ur spelsynpunkt kan det ibland vara befogat att återplantera tall. När nya träd eller buskar skall planteras på banan är det dock en stor fördel att välja sorter med rik blomning hellre än tall. Genom att välja rikligt blommande träd och buskar kan det tillskapas viktiga källor för pollen och nektar för det stora antal sällsynta insektsarter som finns på golfbanan och dess omgivning. Träd och buskar är ett vackert inslag i landskapsbilden, men för att inte förstöra de höga värden som finns i de öppna markerna på rufferna är det viktigt att träden inte står för tätt. Om träd eller buskar skall planteras på golfbanan för att ersätta andra träd eller buskar så skall det vara arter som finns naturligt i området och någon av följande sorter bör väljas: Sälg (Salix caprea). Det är viktigt att i första hand välja hanplantor Vide (Salix) Flera olika sorters vide kan vara lämpliga. Viktigt är att välja hanplantor och svenska arter. Hagtorn. Rund- (Crataegus laevigata), trubb- (C. monogyna) eller spetshagtorn (C. rhipidophylla) Lönn (Acer platanoides) Lind (Tilia cordata) Oxel (Sorbus intermedia) Fågelbär/körsbär (Prunus avium) Ek (Quercus robur eller Q. Petraea) 2

3 Dokumentation och inventeringar För att kunna följa de åtgärder som görs och kunna precisera framtida skötselåtgärder inom golfbaneområdet skall de åtgärder som görs dokumenteras av den som ansvarar för skötseln på golfklubben. Inventering och dokumentation av naturvärden på golfbanan sker enligt följande riktlinjer: På banan finns ett antal fasta provytor för växtinventering utlagda och markerade. Dessa inventeras då det finns behov av utvärdering av skötselåtgärder, med ca 5-10 års mellanrum. De markberedda ytorna, sandtäkter som lämnats för fri utveckling liksom hålan dit sandstäppsvegetation från Åhus har flyttats skall växtinventeras årligen. Inventering av häckfågel skall ske vart 3:e-5:e år Inventering av solitärbin och andra insekter på golfbanan skall med ca 5 års mellanrum i samarbete med Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike. Dammar och vattenområden De dammar och vattenområden som finns på golfbanorna ligger framförallt i spelområdet och behandlas inte närmare i föreliggande skötselplan. Dammarna är översiktligt inventerade på groddjur sommaren 2009 och inga hotade arter kunde då konstateras vilket kan bero både på dammarnas utformning och på närvaro av fisk. Vid framtida arbeten som berör dammar och vattenområden skall dialog ske med syfte att få till en bättre utformning. Delområden A. Norra delen av Östra banan. Ruffen utgörs av artrika torrängar och gräshedar där exempelvis luddhavre, hedblomster, fältsippa och axveronika är tongivande arter. Över området som helhet är vegetationen kort och välhävdad. Delområde A1, längs gränsen mot Sånnaskolan, slås sist på säsongen, i slutet av september eller under oktober månad. Detta för att gynna den sällsynta växten luktvädd som finns i området. Området besiktigas årligen och slås vid behov. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod. Delområde A2, inga särskilda åtgärder planeras Delområde A3, inga särskilda åtgärder planeras Delområdet A4, längst i nordost, kan förutom under hösten, även slås en gång i maj. Detta för att bekämpa gräset knylhavre som finns i området. Särskilt i nordöstra hörnet kan det bli aktuellt med åtgärder som rör om i sanden exempelvis plöjning och harvning. Området besiktigas årligen och slås vid behov. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod. Vresros skall på sikt avlägsnas ur området vid puttingkiosken och kan eventuellt ersättas med hagtorn eller videbuskar. Jordhögarna vid puttinggreenen/kiosken skall finnas kvar och gärna underhållas genom grävningar. 3

4 B. Södra delen av Östra banan. De öppna områdena har en vegetation som liknar den i delområde A. Dock tillkommer kring hålen 2, 3, 4 och 5 ytor som tycks ha ett högre phvärde och där bl.a. de hotade växterna sandnejlika och trubbstarr har rika förekomster. Relativt stora ytor på Östra banan har en alltför hög och tät vegetation. Dessa ytor måste slås, ev. flera gånger, på sensommar och höst för att inte en grov och tät gräsvegetation ska ta överhand. De centrala partierna upptas av talldungar med en relativt trivial undervegetation. Delområde B1 har hög prioritet när det gäller slåtter och skall slås varje år. Delområde B2 har hög prioritet när det gäller slåtter och skall slås varje år. Åtgärder som minskar bevattningen utanför tee kan genomföras och därmed minska tillväxten i området och underlätta slåttern. Delområde B3 har låg prioritet när det gäller slåtter och bör inte slås årligen, men med några års mellanrum. Växtligheten längst i öster är känslig och bör enbart slås med flera års mellanrum och sent på säsongen, slutet av september eller under oktober. Tallbeståndet i området bör glesas ut. Samtidigt ökas mängden liggande och stående döda tallar. Som ersättning för tallar som tas bort kan exempelvis sälg eller hagtorn planteras i soliga lägen. Markbearbetning i form av harvning/plöjning eller grävning skall utföras med några års intervaller på olika platser i området. C. Triangeln. I detta område finns en mycket fin och artrik trädesvegetation. Framför allt är det de stora bestånden av den fridlysta arten hedblomster som är frapperande. Här finns hedblomster i 1000-tals exemplar vilket gör det till en av de rikaste lokalerna i Åhustrakten. Arten finns spridd över större delen av trädan men de finaste bestånden finns i den sydöstra delen kring utslagsplatserna för hål 8 och mot greenerna för hål 5 och 6 på den planerade korthålsbanan. Området besiktigas årligen och slås vid behov, någon gång från slutet av augusti till oktober. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod på delar av området. Markbearbetning i form av harvning/plöjning eller grävning skall utföras med några års mellanrum på olika platser i området. D. Tippen. Delområdet har tidigare använts som tipp och hyser en högvuxen, kulturpräglad vegetation. Botaniskt är denna vegetation av föga värde, men rikedomen på blommande växter gör området mycket viktigt för insektslivet. Den bara sanden i norra delen av området bör underhållas genom markstörning i form av plöjning/harvning med långa intervaller. E. F.d. betesmarken. Fram till 2004 var större delen av detta delområde betat av nötkreatur och gräsheden var välhävdad och vegetationen kortsnaggad. Under de år som sedan gått, har vegetationen blivit allt tätare och högre (jämför med den intilliggande betesmarken som fortfarande betas). Området besiktigas årligen och slås vid behov under sensommar/höst. Slåtter sker helst årligen men åtminstone under regniga år då tillväxten är högre. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod. F. Borsttåtelheden. Detta område utgörs av en mycket torr och mager borsttåtelhed helt dominerad av gräset borsttåtel och olika bladlavar. Andra tongivande inslag är 4

5 blåmunkar, mattfibbla, spenslig ullört, bergven, sandstarr och spenslig ullört. Där tallarna står tätt saknas nästan kärlväxter helt. Området är genom sin rikedom på lavar mycket speciellt och är ett fint exempel på borsttåtelhed som inte hävdas genom bete. Den utglesning av tallar som gjordes när den Västra banan anlades har utan tvekan gynnat floran i området. Delområdet har en skyddsvärd insektsfauna. För att främja såväl fauna som flora skall begränsade ytor underhållas genom harvning/plöjning. Slåtter bör inte genomföras i området. G. Hålorna. Området har framförallt i söder en trevlig trädesflora med bl. a. pukvete, väddklint, blåeld, rotfibbla, kärleksört och gulmåra som ger karaktär åt trädesmarken, som här förefaller vara obrukad under en längre tid. I nordväst finns en fin, fast artfattig sandflora med relativt rikligt av yngre tall. I nordost är floran mera ruderat- och ogräsbetonad p.g.a. att här tidigare legat byggnader. Mellan de nya hålen nr 6 och 12 togs stora mängder sand för att anlägga tees och greener och en mindre täkt av samma slag togs upp strax nordväst om greenen till hål 5. Dessa öppna sandytor som därigenom skapats kommer inte att fyllas igen med jordmassor och besås, utan ska behållas öppna. Den större täkten på ca 5000 m 2 mellan hål 6 och 12 har lämnats för fri utveckling med förhoppning om att det exklusiva och hotade växtsamhället sandstäpp ska kunna etablera sig spontant här. Prover har visat att ph-värdet i sanden är över 8, varför chansen till detta borde vara god. Hittills har dock endast ett fåtal växter börjat etablera sig, vilket tyder på att det kommer att ta lång tid innan dessa hålor får en mera täckande vegetation. Mellan Statoil och Musketörsgatan i centrala Åhus fanns ett kommunalägt område med mycket värdefull sandstäpps- och torrängsflora. Här växte bl. a. sandnejlika, tofsäxing, sandsvingel, axveronika, fältsippa, solvända, sandglim, trubbstarr och sanddådra. Flertalet av dessa växter är upptagna på den nationella rödlistan. Detta område är nu exploaterat och bebyggt av en bowlinghall. För att rädda en del av denna vegetation bekostade golfklubben att omkring 250 m 2 av denna vegetation skalades av och flyttades till den mindre täkten nordväst om hål 7. Denna transport av sand och växttäcke genomfördes under en dag i november 2004 då en av Skanskas lastare körde i skyttetrafik mellan Statoil och golfbanan. Alla hotade växter har klarat sig fint på sin nya växtplats och de första årens rutiga växttäcke har allteftersom suddats ut. Vegetationsutvecklingen i de f.d. täkterna skall följas upp årligen. Övriga ytor skall slås, helst årligen, under perioden slutet av augusti till oktober. Sälg, vide eller hagtorn kan planteras i nordväst mot pälsfarmen. H. F.d. Skogsbanan. De delar av området som inte utnyttjas som spelytor har eller har haft ett relativt tätt trädskikt av tall som gjort att undervegetationen oftast är trivial och dåligt utvecklad. I delområdet har ett större bäck- och dammsystem anlagts, detta bedöms i dagsläget inte vara en lämplig biotop för hotade grodor eller paddor. I området finns dock strukturer som är värdefulla och viktiga miljöer för flera insektsarter. Tallen i området glesas ut genom att fälla och/eller topphugga vissa träd. Detta gäller särskilt det långa tallbrynet väster om hål 16, mellan hål 16 och 8 samt norr om hål 7. De fällda träden bör helst ligga kvar i området men kan samlas i högar eller vid behov flyttas till undanskymda, gärna soliga, lägen. Tallar kan vid behov ersättas med, i första hand sälg eller hagtorn men även med lönn och lind. 5

6 Bilaga 1: Karta över skötselområden och provytor med markberedning A1: Skötselområde Provyta med markberedning Skötselplan för ytor utanför spelplanen på Kristianstads Golfklubb i Åhus 6

Trädesmarker i västra Åhus

Trädesmarker i västra Åhus Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

DOM 2016-01-20 Stockholm

DOM 2016-01-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Arstafältet, Valla å och Valla damm o Arstafältet, Valla å och Valla damm SLUTRAPPORT NOVEMBER 2008 c*- H o H g EXPLOATERINGS www.stockholm.se Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan:

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Reviderad 16 april 2009. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN För Karlskoga golfklubb

Reviderad 16 april 2009. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN För Karlskoga golfklubb Reviderad 16 april 2009 MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN För Karlskoga golfklubb 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Organisation 3,4 Miljölagstiftning 4,5 Miljöpolicy 5 Beskrivning av banan 5,6 Underhåll och

Läs mer

Naturreservat MOSSLUNDA

Naturreservat MOSSLUNDA Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Utvecklingsplan för Ryas banor Version 2015-11

Utvecklingsplan för Ryas banor Version 2015-11 Utvecklingsplan för Ryas banor Version 2015-11 Bakgrund Utvecklingsplanen är framtagen av Ryas Bankommitté (BK) och syftet är att det skall finnas ett dokument som beskriver hur vi skall utveckla och sköta

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Ingarö Golfklubbs Banskötselpolicy

Ingarö Golfklubbs Banskötselpolicy Ingarö Golfklubbs Banskötselpolicy Detta dokument har utarbetats för att försöka lösa en viktig fråga inom golfbaneområdet, nämligen att ge exempel på hur verksamhetsmål inom banverksamheten kan utformas.

Läs mer

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av:

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av: Naturvärdesinventering av Upsala Golfklubb - en uppföljning Utförd av: Uppsala, oktober 2015 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Fältarbete och material 1 Beskrivningar med skötselförslag för inventerade

Läs mer

Verksamhets- och Miljöplan.

Verksamhets- och Miljöplan. 1 Verksamhets- och Miljöplan. MÅLDOKUMENT gällande banverksamheten i Lindesbergs Golfklubb Lindesberg 1996-12-15 Reviderad 1997-01-14 Reviderad 2002-02-28 Reviderad 2004-01-10 Reviderad 2010-03-01 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering På uppdrag av

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen, Trädinventering & okulär besiktning Brandstegen Midsommarkransen, 2015-03-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2 av

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

KLIPPA gräs. Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon

KLIPPA gräs. Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon KLIPPA gräs Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon Examensarbete HGU 2008 Att det kostar mycket pengar att klippa gräs det vet jag. Att det kostar så mycket det trodde jag inte. Hur har

Läs mer

EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM

EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN - SÄVSJÖ KOMMUN - - 2015-06-18 2/9 Bakgrund Strax öster om Sävsjö samhälle, mellan väg 128 och Eksjöhovgårdsvägen, ligger Eksjöhovgårdsängen. Pontarius AB har fått

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads Beslut 1(9) Kommunledningskontor 2013-04-09 Strategi & utveckling Carina Wettemark 044-13 64 86, 0733-13 64 86 carina.wettemark@kristianstad.se Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen f d grusgrop

Läs mer

Varbergs Golfklubb. Östra Banan. Översikt/förbättringsplan 2015. Golf Course Architecture by Caspar

Varbergs Golfklubb. Östra Banan. Översikt/förbättringsplan 2015. Golf Course Architecture by Caspar Varbergs Golfklubb Östra Banan Översikt/förbättringsplan 2015 Innehåll 3 Allmänna kommentarer 3 Banutsträckning 3 Säkerhet 3 Greener 4 Tees 5 Bunkrar 5 Fairways 5 Vägar 5 Hål 1 7 Hål 2 8 Hål 3 9 Hål 4

Läs mer

Grönholmarnas naturreservat

Grönholmarnas naturreservat Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör

Läs mer

Stadsrumsanalys Arkivet 1

Stadsrumsanalys Arkivet 1 Stadsrumsanalys Arkivet 1 Denna analys har utförts av FOJAB Arkitekter på uppdrag av Lunds Nation Arkivet AB och ska ligga till grund för fortsatt förslags- och utredningsarbete för kvarteret Arkivet 1

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering Södra Vrinnevi - Skötselplan Inventering i fält: Kenneth Johansson och Håkan Andersson, Calluna AB. Författare: Kenneth Johansson

Läs mer

Publikation 2003:73. Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg

Publikation 2003:73. Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg Publikation 2003:73 Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg Titel: Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg Författare: Lars Ekström, Emilia Johansson och Leonard

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund

Läs mer

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan 2 (14) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan. 2012 Diarienummer: 795/12 Text: Emil

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242 Dnr 311-1746/2014 Bilaga 1 Regeringen Näringsdepartementet Dnr N 2015/5242 Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholm beslut den 18 juni 2015 att upphäva kommunfullmäktiges i Stockholm beslut den 16 februari

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer