Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk
|
|
|
- Kjell Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011
2 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot Trådstarr Flugblomster Knaggelstarr Flaskstarr Axag Vattenklöver Ängsull Odon Snip Taggstarr Skattram S. angustifolium Kallgräs Rosling Tuvull Dystarr Hjortron Ljung Vitag S. fuscum S. cuspidatum S. balticum Hölja Tuva Göl Scorpidium spp. Campylium spp. S. warnstorfii S. fallax S. papillosum Tomentypnum nitens Extremrikkärr Rikkärr Fattigkärr Tallmosse (kantskog) Mosseplan ph 7 8,5 ph 5 7 ph 4 5,5 ph 3,5 4 von Stedingk 2009 efter Sjörs 1971 och Rydin &Jeglum 2006
3 Biologisk mångfald på myren Artdiversitet Inomartsvariation - fenotypisk variation Ekologisk diversitet - biotoper & ekosystemfunktion Landskapsdiversitet - tillför annorlunda habitat -konnektivitet tet
4 Myrarter
5 Speciella former Fenotyper Ingen genetisk skillnad men miljö- förhållanden skapar former som skiljer sig från hur arten normalt ser ut
6 Ekologisk diversitet mellan inom myrar
7 Landskapsperspektiv Myren utgör en viktig del av skogslandskapet Arter beroende av myren för delar av sin livscykel Konnektivitet ett landskapsbegrepp: arters förmåga att röra sig i ett landskap, används även för sammanlänkning av habitat t
8 Biologisk mångfald - dikade torvmarker Dikade torvmarker brett ekologiskt begrepp Olika myrtyper ursprung Dräneringsgrad Succession Skogsbruk k
9 Dräneringsgrad Foto: Eva Romell Foto: Eva Romell Foto:Björn Hånell
10 Dikning Intakt Biomassa- Anpassnings- Skogsmark Självgallring myr tillväxt fas död ved Myrväxter Myrväxter Halvgräs minskar Skogsris/myrris Skogsväxer lingon/blåbär Skogsväxter Sumpmossor Glest täd trädskikt Sumpmossor Glest täd trädskikt Sump/pionjärmossor Träd & buskar gynnas Skogsmossor Trädskiktet sluter sig - lövskog Endast skogsbuskar - konkurrens Skogsmossor Lövträd dör Överlevande tallar dör Granskog SUCCESSION Skogsbruk
11 Kunskap saknas om: Vilka naturvärden som finns på dikade torvmarker Myrarnas betydelse i landskapet Metoder för efterbehandling i syfte att öka biodiversitet it t Del I: Litteraturstudien
12 Under perioden år som torvtäkten skördas nyttjas av få arter Torvbrukets effekt på biologisk mångfald beror på: 1. Val av torvmark? - låga naturvärden lokalt - betydelse för landskapet 2. Val av efterbehandling?
13 Hur bedöma naturvärdet? Åtta dikade torvmarker Inventeringar: Vegetationstyper/myrtyper, ti t t Kärlväxter, Mossor, Vedsvampar, Fåglar, Marklevande skalbaggar, Signalarter/rödlistade arter Få rödlistade arter Underlag för bedömning (preliminärt) i Variation av biotoper (myrkomplex) Intakt hydrologi/ekologisk funktion Vegetationstyper Täd Trädslagsfördelning föd l Strukturer: Död ved & gamla träd
14 - Förekommer en del död ved av både löv och barr. - För tidiga successionstadier för rödlistade vedsvampar Död ved & vedsvampar
15 - Mellan år gamla -Några knappnålslavar samt tallticka - För klena och för lite död ved? - Insekter? Gamla myrtallar
16 Projektets syfte - Hitta en modell för att: Identifiera dikade torvmarker med låga naturvärden Lokalt Landskapsperspektiv
17 Trädslagsklasser på all skogsbeklädd mark Lövskog/blandskog < torvmarker < dikade torvmarker Mängd i landskapet?
18 Strategi för att värdera torvmarker utifrån ett landskapsperspektiv 1) Skapa en databas 2) Beskriva landskapet 3) Undersöka landskapet: brister - konnektivitet 4) Prioritera naturvärden: ex regionala bevarandemål 5) Jämföra förekomst av prioriterade landskapstyper/brister för respektive torvmark 6) Ranka/värdera torvmarkerna
19 Går det att kombinera torvtäkt med bevarande av biologisk mångfald? Dikade torvmarker generellt sett låga naturvärden OBS: områden med intakt hydrologi + impedimenten (gamla träd) Metod: Identifiera områden med låga värden -Lokalt -Landskapsnivå Efterbehandling??
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Torv, myr och torvmark. Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum. Myrar, intro 1. Våtmark. Stränder, mader. Stränder, mader
Torv, myr och torvmark Torv växtrester som ackumuleras i blöta miljöer med syrebrist Sphagnumtorv Starrtorv Vedtorv torvbildande vegetation med högt vattenstånd och syrebrist nära ytan Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt
Naturmiljön i Ryds mosse
PM NATURMILJÖ TITEL Ryds mosse norra DATUM 6 oktober 2016 FRAMSTÄLLD GRANSKAD PROJEKTNR. Joel Almqvist och Jesper Paulsson Jesper Paulsson A076223 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper
Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper Stigsjö GeoBio Stefan Grundström Jag har besökt myrarna vid
Kakelugnsmossen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd
Bevarandeplan för Natura 2000-område Kakelugnsmossen Områdeskod SE0310515 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-09-06 Beteckning 0600-40-0515 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Återställande av rikkärr receptet på bevarande av värdefull biologisk mångfald
Återställande av rikkärr receptet på bevarande av värdefull biologisk mångfald Jessica Keränen Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Nennesmo. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd
Bevarandeplan för Natura 2000-område Nennesmo Områdeskod SE0310508 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-09-06 Beteckning 0600-40-0508 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden
!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Biologisk mångfald på myrar och dikad torvmark underlag för ett miljömässigt torvbruk. Henrik von Stedingk
Projektrapport NR 12 Biologisk mångfald på myrar och dikad torvmark underlag för ett miljömässigt torvbruk Biodiversity on mire ecosystems and drained peatlands a basis for environmental peat harvesting
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning
Bevarandeplan för Natura 2000-område Hädinge Områdeskod SE0310641 Bevarandeplanen fastställd 2006-04-20 Beteckning 511-1573-06 0600-40-0641 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper
Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning
Multifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Bevarandeplan för Natura 2000-området. Barrsjömossen
Bevarandeplan för Natura 2000-området Barrsjömossen Omslagsfoto: Per Folkesson Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Värmlands län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Värmlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Björkbäcksmyran SE0710195 Namn: Björkbäcksmyran Sitecode: SE0710195 Områdestyp: psci 2003-10 enligt Art- och habitatdirektivet Area: 187,2 hektar Skyddsform: Oskyddat, blivande
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rågsvedjeberget SE0710070 Namn: Rågsvedjeberget Sitecode: SE0710070 Områdestyp: psci 1997-01 enligt Art- och habitatdirektivet Areal: 46 hektar Skyddsform: Naturreservat Kommun:
Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399
Bevarandeplan Vojmsjölandet SE0810399 Namn: Vojmsjölandet Sitecode: SE0810399 Områdestyp: SCI Area: 4872,6 ha Kommun: Vilhelmina Karta: Dikanäs 23 G, ekonomiska kartan 23 G 0-1 e-f och 2-3 e-f Koordinat:
Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby
t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Detaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Tågsjöbrännan SE0710075 Namn: Tågsjöbrännan Sitecode: SE0710075 Områdestyp: psci 1995-01 enligt Art- och habitatdirektivet Area: 19 hektar Skyddsform: Naturreservat Kommun: Örnsköldsvik
En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Malungsfluggen SE0710002 Namn: Malungsfluggen Sitecode: SE0710002 Områdestyp: psci 1995-12 enligt Art- och habitatdirektivet Areal: 30 hektar Skyddsform: Naturreservat Kommun:
Bevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
Avdelningsbeskrivning Skifte: 0
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgrdskommentar, iv = speciella vrden inkl r % 1 1,1 1 100 S2 G26 450 495 PG ² 0X000 34 26 42 1 95 470 1,2 Markberedning (F) 2 Plantering (F) 2 2 4,4
Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget
1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget Blåsippor. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2017-03-24 Namn och områdeskod: Ersmarksberget, SE0810429 Kommun: Umeå Skyddsstatus:
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol
I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket
Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda
Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad
Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär
Fo rvaltning av torvta ckt skogsmark med avseende pa klimat och biodiversitet
Fo rvaltning av torvta ckt skogsmark med avseende pa klimat och biodiversitet Johnny de Jong, Magnus Brandel, Åsa Erlandsson, Sabine Jordan, Kristina Lundberg, Mats Olsson, Claes Rülcker, Henrik von Stedingk
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Preliminär naturvärdesinventering
Preliminär NVI, Kärra 2:1, Tanums kommun, 2017 Preliminär naturvärdesinventering Kärra 2:1, Grebbestad, Tanums kommun 2017-01-24 Inventeringsrapport Naturcentrum AB, projekt nr 1144 1 Uppdragsgivare Werner
Dammstakärret SE
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2006-092765 Dammstakärret SE0110132 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla
Naturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016
Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017
Adaptive Management Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017 Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i
Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Måckelmyran SE0710192 Foto: Per Sander Namn: Måckelmyran Sitecode: SE0710192 Områdestyp: SAC 2011 03 Areal: 62,3 hektar Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Tillsynsmyndighet:
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Skåne län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Skåne län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Bevarandeplan för SE Glottrakärret-Venerna
Bevarandeplan för SE0240079 Glottrakärret-Venerna Fastställd av Länsstyrelsen Namn Områdeskod Områdestyp Areal Skyddsform Planförfattare Uppdaterad senast Glottrakärret- Venerna SE0240079 SCI 155,7 ha
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Bevarandeplan Natura 2000 Köpmansmossen
Dnr 511-7915-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Köpmansmossen Upprättad: 2005-08-12 Namn: Köpmansmossen Områdeskod: SE0630007 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 154 ha Skyddsform:
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Inventering och bedömning av naturvärde - Högkölen - Planerad kraftledning i Ljusdals kommun
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Fortum Distribution AB Inventering och bedömning av naturvärde - Högkölen - Planerad kraftledning i Ljusdals kommun Utredningen har genomförts under tiden
Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2
23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor
Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Marhult Bilaga C2 Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor Tabell 1. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samt naturvärdesinventering
Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.
Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut 2000-02-07 Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 4 Områdesnamn: Värsjön Kommun: Hässleholms och Örkelljunga kommner Kartblad: Topografisk
Skötselplan för Skrivaremomossens naturreservat
1 Skötselplan för Skrivaremomossens naturreservat SKÖTSELPLAN FÖR SKRIVAREMOMOSSENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa
Naturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer
Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer
Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet
Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Beställare: Temagruppen, på uppdrag av Östhammars kommun Kontaktperson Temagruppen: Emily Lidman, 08-690 28 69 Projektledare Calluna:
Nationell strategi för Myllrande våtmarker
Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Naturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden
-Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens
Ny 170 kv kraftledning Kra ngfors-botsmark Naturva rdesinventering pa fa ltniva
Bilaga 3E Ny 170 kv kraftledning Kra ngfors-botsmark Naturva rdesinventering pa fa ltniva Sweco Environment AB 2015-09-28 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Beskrivning av området 3 Metodik 5 Urval av inventeringsområden
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo
511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari
Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Uvsjön SE0710189 Namn: Uvsjön Sitecode: SE0710189 Områdestyp: psci 2004-04 enligt Art- och habitatdirektivet Areal: 171 hektar Skyddsform: Naturreservat Kommun: Örnsköldsvik Tillsynsmyndighet: