Naturreservatet Fågelmossens domänreservat

Transkript

1 Naturreservatet Fågelmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län

2 SKÖTSELPLAN FÖR FÅGELMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats 1996 av Länsstyrelsen i Östergötlands län i samråd med Assi Domän AB. Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning 2 I. ALLMÄN BESKRIVNING 3 1. ADMINISTRATIVA DATA 3 2. ÄNDAMÅL, GRUND FÖR BESLUTET SAMT FÖRESKRIFTER 4 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Naturförhållanden Nuvarande markanvändning Tillgänglighet Slitage- och störningskänslighet Källuppgifter 5 Sida II. PLANDEL 6 1. DISPOSITION OCH SKÖTSEL AV MARK OCH VATTEN Övergripande mål Generella riktlinjer Skötsel av skogsmark och myrmark Jakt Skogsbrand Utmärkning av reservatets gräns 6 2. ANORDNINGAR FÖR REKREATION OCH FRILUFTSLIV Övergripande mål Riktlinjer och åtgärder Tillgänglighet Anordningar för besökare Renhållning Information 7 3. TILLSYN 7 4. UPPFÖLJNING OCH INVENTERINGAR 7 5. FINANSIERING AV NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN 7

3 I. ALLMÄN BESKRIVNING 1. ADMINISTRATIVA DATA Uppgifter om naturreservatet Reservatets benämning: Kommun: Socken: Lägesbeskrivning: Fågelmossens domänreservat Motala Kristberg ca 6 km NO Karlsby. Topografiska kartan 9F SV. Ekonomiska kartan Koordinater: Gräns: Reservatets gräns är markerad med heldragen linje på bifogad karta, bilaga 2 Fastigheter: Karlsby 3:99 Area: 44 ha Naturtyper: Produktiv skog, barrskog 22 ha Hällmarksimpediment 3 ha Myr 19 ha Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen i Östergötland

4 2. ÄNDAMÅL, GRUND FÖR BESLUTET SAMT FÖRESKRIFTER (Se reservatsbeslutet). 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1. Naturförhållanden Geologi och topografi Fågelmossens domänreservat ligger i norra Östergötland i ett karakteristiskt sprickdalslandskap. Berggrunden i området består av yngre grovporfyrisk granit och jordarten utgörs av sandig morän och torv. Reservatet är småkuperat med blottade hällmarker i de mer höglänta partierna och fuktiga sänkor med skog och myrmarker. Vegetation Reservatet omfattar myrområden och omgivande skogsmark. Myrmarken består av en svagt välvd mosse och ett topogent kärr. De orörda myrmarkerna, som täcker drygt halva arealen av reservatet, är bevuxna med bl a olika vitmossor, björnmossor, vattenklöver, skvattram, hjortron och sileshår. På den större mossen i norr finns det helt öppna ytor, i kanterna växer en del låga, senvuxna tallar och mindre björkar och pors. Laggkärren är välutbildade och för det mesta öppna med starr- och gräsvegetation. På de mindre mossarna i söder är trädskiktet tätare. Skogen inom reservatet är omväxlande gammal granskog på fuktigare, mer låglänta marker, och hällmarkstallskog med inslag av en del större lavklädda hällar. Al och björk förekommer här och var. Trädskiktet är olikåldrigt med en del riktigt gamla träd bl a utmed vägen som går genom reservatet. I fältskiktet växer bl a blåbär, lingon, kråkbär, skogsfräken och ekorrbär. Vårfryle, kruståtel, ängsoch skogskovall förekommer också. Vanliga skogsmossor som väggmossa, husmossa och raggmossa finns spridda i området. Flera stora hällmarker ligger insprängda i skogsmarken och i anslutning till myrmarkerna. Grå och gulvit renlav breder ut sig på hällarna, liksom fönsterlav och islandslav mm. Ingen systematisk inventering av floran har skett. Däggdjur och fåglar Djurlivet är typiskt för trakten med älg, rådjur och hare mm. Bland fåglarna kan nämnas tjäder, spillkråka, pärluggla, sparvuggla, orre och en hel del småfåglar som bofink, gulsparv och olika mesar. I de grova träden finns gott om bohål. Ingen systematisk inventering av faunan har inte skett.

5 3.2. Nuvarande markanvändning Jakt på älg, rådjur, dov- och kronhjort, hare och räv bedrivs inom reservatet. Området har använts för jakt av bl a Sveriges kung Tillgänglighet En parkeringsplats med bla en gammal kolbotten och kolarkoja finns vid vägen som ligger direkt norr om reservatet. Vid P-platsen finns också ett rastbord och en informationstavla. Reservatet nås från den allmänna vägen mellan Degerön och Tjällmo. Närmaste allmänna kommunikation är buss till Tjällmo på länsväg 211. En markerad vandringsled går genom reservatet Slitage- och störningskänslighet Området besöks av ett måttligt stort antal besökare bl a svamp- och bärplockare. Slitage- och störningskänsligheten bedöms som liten även vid ett förhöjt besökstryck Källuppgifter Området beskrivs i handlingar från Kungliga Domänstyrelsen

6 II. PLANDEL 1. DISPOSITION OCH SKÖTSEL AV MARK OCH VATTEN 1.1. Övergripande mål Målet med reservatets skötsel är att bevara den orörda myrmarken och att befrämja en utveckling av skogen mot en naturskog med stort inslag av bl a död ved. Vegetationen skall tillåtas utvecklas fritt Generella riktlinjer Skötsel av skogsmark och myrmark Mål: naturskog och orörd myrmark Åtgärder: Området skall lämnas för fri utveckling dvs inget skogsbruk ska bedrivas. Den körväg som följer områdets norra kant får hållas fri från nedfallna träd Jakt Jakt på älg, rådjur, dov- och kronhjort, hare och räv är tillåten inom reservatet. Markägaren innehar jakträtten i området Skogsbrand Beträffande elden är det viktigt att denna hanteras på ett genomtänkt och vetenskapligt försvarbart sätt. I dagens läge kan således inga andra regler tillämpas än att spontant uppkomna bränder skall släckas enligt gällande brandlagstiftning. Med tiden bör dock en strategi för släckning utarbetas som ger visst utrymme för avbränning Utmärkning av reservatets gräns Utmärkning av den nya reservatsgränsen ska utföras av naturvårdsförvaltaren enligt svensk standard SIS och enligt Naturvårdsverkets anvisningar. 2. ANORDNINGAR FÖR REKREATION OCH FRILUFTSLIV 2.1. Övergripande mål Syftet med reservatet är att, inom ramen för det vetenskapliga syftet, också befrämja det rörliga friluftslivet.

7 2.2. Riktlinjer och åtgärder Tillgänglighet Man kan nå reservatet från vägen som går mellan Degerön och länsväg 211 till Tjällmo. Från denna väg tar man av söderut ca 4 km öster om Degerön alternativt 5,5 km väster om avfart från Tjällmovägen. Närmaste busshållplats ligger vid länsväg Anordningar för besökare I dag finns en iordningsställd eldplats, rastbord, ett vindskydd och en informationstavla vid parkeringen som är belägen i den norra delen av reservatet (se bilaga 2). Vid P-platsen finns också en rekonstruktion av en kolmila Renhållning Några särskilda anordningar bedöms inte vara nödvändiga Information En mindre informationsskylt som beskriver området och dess värden finns vid p-platsen men behöver omarbetas. En informationsskylt om hur en kolmila fungerar finns också vid p-platsen. 3. TILLSYN Någon särskild tillsynsman för reservatet finns inte. Tillsyn ska i görligaste mån ske i samband med tillsyn av närliggande reservat. 4. UPPFÖLJNING OCH INVENTERINGAR En inventering av kryptogamer och vedlevande insekter bör genomföras av reservatsförvaltaren senast år En inventering av fågellivet bör göras senast år FINANSIERING AV NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN Länsstyrelsen har gjort en ekonomisk utredning daterad Samtliga föreslagna åtgärder bekostas av staten.