Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?"

Transkript

1 Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Landskapsperspektivet hur gör det skillnad? Seminarium 10 maj 2011

2 Men det var nog så att ingenting var Men det var nog så, att ingenting var sig riktigt likt, när man såg det så där uppifrån.

3 Hur analyserar man ett landskap? Tre få frågor att besvara 1. Vad behöver vi veta om landskapet och för vad? 2. Vilka komponenter behövs? bhö 3. Vilka metoder och tekniker finns?

4 1 Vad behöver vi veta om landskapet? Klargöra vad vi skall ha kunskapen till Syfte PLANERING FÖRVALTNING och ÖVERVAKNING SKYDD

5 1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA UTGÅNGSPUNKTER Vetenskapliga utgångspunkter Naturvetare naturlandskap Samhälls och kulturvetare kulturlandskap Integrerad landskapsanalys Modell för helhetlig tvärvetenskaplig analys/syntes av landskapets komponenter 4 TEMA Naturgivna förutsättningar Landskapets humanhistoria Det nutida kulturlandskapet Regionala särdrag (Sporrong)

6 1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA KUNSKAP OCH FÖRVÄNTNING Olika kunskap om samma objekt Olika förväntning på samma objekt

7 1 Vad behöver vi veta om landskapet? OLIKA UTGÅNGSPUNKTER/Teknik Fysiska utgångs/utsiktspunkter Från ovan på gåsrygg Från flygplan snedbilder Från flygbilder lod/stereobilder Från satellitbilder Från marken/utsiktspunkter Från kartor

8 1 Vad behöver vi veta om landskapet? Insamling i 4 TEMA Sveriges kultur landskapsregioner Naturgivna förutsättningar Landskapets humanhistoria Det nutida kulturlandskapet l k Regionala särdrag (enl. Sporrongs modell för integrerad landskapsanalys) Sporrong

9 Hur analyserar man ett landskap? Att analysera ett landskap är som att bygga ett hus Naturgivna förutsättningar Människans utnyttjande Det finns operationella metoder för att bygga hus Ekologiska funktioner och strukturer men det finns ingen enhetlig operationell metod Natur- och kulturvärden för att göra landskapsanalys idag Regionala R i l särdrag och immateriella värden Landskapets förändring 6 viktiga grupper av komponenter =byggstenar

10 Landskapsanalys på 1970 talet Hushållning med mark och vatten Planering på ekologisk grund Komponenter Berggrund, jordart, vegetation tti Analyser Förutsättningskartor, konsekvensanalyser, konfliktkartor

11 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Jordart Geomorfologi Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi I ett europeiskt perspektiv Tematiska kartor

12 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Jordart Geomorfologi Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Specifikt för Norden i ett europeiskt perspektiv p

13 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? 1 Naturgivna förutsättningar Geomorfologi skapat av nedisning Vegetation Berggrund- storformer Geomorfologi Jordart Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Specifikt för Norden i ett europeiskt perspektiv

14 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar Vegetation Berggrund- storformer Geomorfologi Jordart Topografi/brutenhet Klimat Hydrologi Högsta kustlinjen (HK anger odlingsjordar)

15 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar biologisk-geografiska 2 Landskapets humanhistoria Människans utnyttjande 1. Historisk och aktuell markanvändning 2. Ägarstruktur och ägarförhållanden

16 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna förutsättningar biologisk-geografiska Landskapets humanhistoria 3 Ekologiska funktioner och strukturer Gröna nätverk/ekologisk infrastruktur Specifika habitat som ängsmarker, våtmarker, ängsmarker, våtmarker, lövskog

17 2. Vilka komponter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk-geografiska geografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Traditionella naturvärden Orört Sällsynt Karakteristiskt

18 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk-geografiska g g förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Traditionella kulturvärden Traditionella bosättning o bebyggelse Fornlämningar Byggnader Hägnader Markanvändning (Agrarhistoriska) Spår av åkerdrift Spår av husdjursskötsel betesspår fodertäkt

19 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologiskgeografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer 4 Integrerade natur- och kulturvärden Agrarhistoriska värden Biologiska kulturvärden Kontinutet i hävd Historiskt djup Karakteristiska ekosystem genererade genom människans skötsel

20 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologiskgeografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer Natur- och kulturvärden 5 Regionala särdrag och 6 Immateriella värden Att finna mått för det som inte kan mätas

21 2. Vilka komponenter behövs för analysera ett landskap? Naturgivna biologisk år sen 1000 år sen geografiska förutsättningar Människans utnyttjande Ekologiska funktioner och strukturer Natur- och kulturvärden Regionala särdrag och immateriella värden 7 Landskapets förändring Tids- o rumsperspektiv (Mall stor bild) 300 år sen 100 årsen Vindkraftslandskap de senaste 5 åren Ystadområdets förändringunder 2000 år

22 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder

23 Svart vita flygbilder, från 1940 talet Färgflygbilder, 1960 talet Infraröda färgflygbilder IRF från 1980 talet

24

25 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder

26 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Fältbesök Allmänna kartor Fjärranalys Tolkning av flygbilder Analys av satellitbilder Analys av radarbilder» Ur EMMA projektet Skånes, Glimskär, Allard 2011

27 Exempel från EMMA projektet, detaljrik information om strukturer

28 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys/Syntes GIS (Geografiska Informations System) (Arc Info) Olika skalor i tid och rum Olika komponenter Olika grupperingar ( Skånes)

29 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys/Syntes GIS (Geografiska Informations System) (Arc Info) Mörtberg et al; Mörtberg & Ihse

30 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering Analys Presentation/Visualisering Från NILS (Allard)

31 3 Vilka metoder och tekniker finns? Insamling/ inventering analys Presentation Övervakning/förändring LiM projektet LiM Landskapsinventering av Livsmedelspolitikens miljöeffekter NILS Projektet

32 LiMprojektets metod för separering av ytor, linjer och punkter=ekologisk landskapsstruktur för att förstå ekologisk funktion

33 Förändringar går åt olika håll vid olika tidpunkter Örkelljunga Mellanbygd (Blom)

34 NILS programmet Nationell Inventering och övervakning av Landskap i Stickprovsytor Stratifierad sampling i 630 landskapsrutor Landskapsvariabler = komponenter (Allard)

35 NILS landskap stratifierade sampling i 5x5km rutor Landskapsvariabler = komponenter från IRFbilder Marktäcke (vegetation) Habitat Markanvändning Markägare/kategori 93 Substrat (berggrund, jordart) Ekologisk funktion o struktur (småbiotoper, linjer,punkter) förändringar (Allard)

36 3 Vilka metoder och tekniker finns? Metoder behövs för: Sveriges kultur Insamling/ Inventering landskapsregioner Analys Presentation Övervakning Klassificering/Gruppering Bygder Regioner landskapstyper Engelska landskapstyper Kanadensiska landskapsenheter Nordiska naturgeografiska g regioner Johansson) Svenska kulturlandskapstyper (Sporrong) Länsregioner Länsregioner i C Sporrong län Länsregioner Uppsala län

37 3 Vilka metoder och tekniker finns? Mtd Metoder behövs för: Insamling/ inventering Analys Presentation Övervakning Klassificering Värdering Skyddade områden Nationalparker Världsarv Immateriella värden Skönhet Referensområden, kärnområd reservat Särskilda värden särskild skötsel Vardagslandskapet

38 Skönheten ligger i betraktarens öga Värdet ligger i betraktarens kunskap

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna väderstrecken, kunna orientera sig på Sverigekartan, kunna placera ut Sverige på en

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra

Läs mer

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi

Läs mer

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar

Läs mer

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS

Läs mer

Geografi. Klasserna 7-8

Geografi. Klasserna 7-8 Geografi Klasserna 7-8 14KL5, 18 mars 2016 Dagens upplägg Lite återblick Geografiämnets roll och ställning i skolan Blick på LGR 11 Genomgång av klasserna 7 8 (med återblick på klasserna 1-6) Geografi

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte

GEOGRAFI. Ämnets syfte GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet

Läs mer

LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ. Trafikverket 2011-11- 21

LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ. Trafikverket 2011-11- 21 LANDSKAP I LÅNGSIKTIG PLANERING METOD KULTURMILJÖ Trafikverket 2011-11- 21 DÅ NU FRAMTID RamberäAelse, dåeda karaktär Dagens karaktär och tendenser Önskvärd frameda karaktär? Råd & dåd Varför ser det ut

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer Lill-NILS Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Övervakning av förutsättningar

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Arbetsbeskrivning: Eleverna får följa med på Holgers och Mortensens resa genom de Nordiska länderna. På resan får eleverna

Läs mer

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn: Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i geografi HT 2015 1 Veckomål vecka 43 Under denna vecka har man läst sidorna 6-18 Svarat på frågor

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

Samhällsorienterande ämnen

Samhällsorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen 3.12 OGRAFI Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 12 september Maria Ek Länsstyrelsen i Västmanlands län VÄSTMANLAND Vi är alla

Läs mer

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Täkter hot eller tillgång eller både och? Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,

Läs mer

Ängsfruktodlingsområdet i Södra Åsnen - riksintresse för kulturmiljövården. Utredning

Ängsfruktodlingsområdet i Södra Åsnen - riksintresse för kulturmiljövården. Utredning Ängsfruktodlingsområdet i Södra Åsnen - riksintresse för kulturmiljövården Utredning Ängsfruktodlingsområdet i Södra Åsnen Riksintresse för kulturmiljövården: Utredning Text: Emy Lanemo, Länsstyrelsen

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Geografi Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Norden. Du kommer att få lära dig mer om: Norden Nu har det blivit dags att lära oss mer om våra nordiska grannländer. Vi får följa med Holger och Mårtensson på deras resa genom Norden. Vi kommer att arbeta med likheter och skillnader mellan de

Läs mer

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat. "Europa" Skapad 2014-10-19 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Baserad på "ografi Europa" från Bergfotens skola, Tyresö Redigerad senast 2014-11-10 av Erika Hermansson 1 av 6 Vi arbetar med Europas

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Odlingslandskap i förändring

Odlingslandskap i förändring Odlingslandskap i förändring En uppföljning av LiM:s referensområden NATURVÅRDSVERKET JORDBRUKSVERKET RIKSANTIKVARIEÄMBETET RAPPORT 5420 APRIL 2005 Odlingslandskap i förändring EN UPPFÖLJNING AV LIM:S

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Tankesmedjan för friluftsliv 2016

Tankesmedjan för friluftsliv 2016 1(7) Tankesmedjan för friluftsliv 2016 Anteckningar från seminarium 11. Friluftsliv och grön infrastruktur hur värderar och planerar vi bäst för friluftsliv i landskapet? Arrangör: Naturvårdsverket Organisatörer:Erik

Läs mer

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering SECOND CALL Svenska IALE i samarbete med Stockholms Universitet, Stockholms Resilience Centre och Kungliga Tekniska Högskolan inbjuder till konferensen Det urbana landskapets gröna delar historia, värde,

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV

MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Människan formar

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

Remissvar på Riksantikvarieämbetets Förslag till nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen.

Remissvar på Riksantikvarieämbetets Förslag till nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen. KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 5 juni 2009. Remissvar på Riksantikvarieämbetets Förslag till nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen.

Läs mer

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD Naturbrukets branscher har ett ansvar att vårda natur- och kulturvärden samt att värna om den biologiska mångfalden. Natur- och kulturlandskapet är en del av vårt kulturarv och

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige. LOKAL KURSPLAN I SO ANNERSTASKOLAN 2006 Utarbetad av: GEOGRAFI År 1 år 3 LPO 94 Eleven skall Att uppnå Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall: Ha förvärvat

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram

Läs mer

Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen

Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen Presentation 7 maj 2014, Köpenhamns Universitet Ole Skarin, ordf. Sigtuna

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund

VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund VAD ÄR EN EKODUKT? Hur kan man minska barriäreffekten för djuren på en befintlig väginfrastruktur:

Läs mer

Fjärranalys för kartering av strandekosystem

Fjärranalys för kartering av strandekosystem Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer

Läs mer

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer