NILS ESS Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Transkript

1 NILS ESS Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Johan Svensson, Grzegorz Mikusinski, Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström, Marcus Hedblom, David Wardle, Anders Esselin

2 Projektets huvudmål: Övergripande mål och inriktning Att utvärdera terrestra ekosystemtjänster i fjällområdet och det boreala skogslandskapet med hjälp av NILS och andra nationella miljöövervakningsdata Att i två fallstudier belys hur informationen om ekosystemtjänster kan användas i beslutsfattande Renskötsel som markanvändning och som bärare av ekosystemtjänster Ekosystemtjänster som indikatorer i miljömålet Storslagen fjällmiljö Projektets inriktning: 1) Variabler i NILS tilläggsdata modellering validering 2) Ekosystemtjänster värdering via data (variabler) (proxy)indikatorer 3) Kulturella ekosystemtjänster konkretisering, tillämpning 4) Underlag för landskapsplanering, beslutsstöd 5) Adaptiv monitoring; förändringar/förbättringar i nationell miljöövervakning

3 Fokus på fjällandskapet

4 Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Terrester Habitatuppföljning Provyta 25 ruta Fältinventering 1 10 geografiska strata Flygbildstolkning 1 km2 ruta - Polygoner - Linjer - Punkter Variabler sorterade i olika menyer som beskriver: Förekomst Täckningsgrad Höjd (högsta, medel) Diameter, grundyta Antal Andelar av Kategori Bredd, djup, avstånd, storlek, rikning, vattennivå, km2 631 provytor 1 km2 ruta - Cirkelprovytor - Inventeringslinjer Cirkelprovytor - 20 m radie - 10 m radie - 3,5 m radie - 0,28 m radie

5 NILS Vad som finns, hur det används och påverkas samt påverkar Markanvändning i 50 kategorier, t.ex: - Skogsbruk - Hänsynsyta - Åker i växtföljden - Slåttervall - Energiskog - Fruktträdsodling - Bärbuskar - Rengärde - Rekreationsyta Åtgärder och påverkan: - Dikning - Dämme - Grävning - Markberedning - Markstörning av fordon - Vattenerosion - Vinderosion - Ras - Brand - Muddring

6 Systematisk fotografering, ca foton per omdrev

7 Ekosystemtjänster - Miljöövervakningsdata Existing biodiversity monitoring schemes may offer a cost- and time-effective possibility to acquire new data by adding parameters or changing the current parameters. LUCAS, EBONE, BioBio and NILS scored the best based on quality of the parameters alone. Only three monitoring schemes provided some indicators (i.e. CORINE, EBONE and NILS). Monitoring schemes including a range of sampling scales and specifically the recording at the habitat level (such as EBONE, BioBio and NILS) provided the best level data Can biodiversity monitoring schemes provide indicators for ecosystem services? Geijzendorffer & Roche 2013 Ecological Indicators

8 CICES klassificeringssystem Variabel/-ler Indikatorer Kategori Sektion Grupp Klass Försörjande Reglerande & upprätthållande Kulturella Kategori Sektion Grupp Klass Reglerande & upprätthållande Massflöden Stabilisering av landmassor och kontroll av erosion Reducering av risker för massflöden och erosion, skyddad areal Kategori Sektion Grupp Klass (Proxy) indikator NILS variabel / -ler (ex.) Reglerande & upprätthållande Massflöden Stabilisering av landmassor och kontroll av erosion Reducering av risker för massflöden och erosion, skyddad areal Areal/proportion intakt markvegetation/vegeta -tion Marktäcke: Mineraljord/grus; Hårdgjord/belagd mark Markanvändning: Skogsmark hygge; Täkt; Avverkning - slutavverkning Åtgärder/påverkan: Typ av störning störning tid störning% Markbeskrivning: I sin helhet SPY: Mineraljord/grus; Hårdgjord/belagd mark, vegetation

9 Mappning variabler ES-klasser Variabler i NILS ES-klasser: 16 försörjande 21 reglerande & upprätthållande 11 kulturella Tillgänglighet till ES, indirekt och direkt skattning av tillstånd Förekomst / mått Ekosystemtjänstklasser p1 p2 p3 p4 p5 p6 p7 p8 p9 p10 p11 p12 p13 p14 p15 p16 r1 r2 r3 r4 r5 r6 r7 r8 r9 r10 r11 r12 r13 r14 r15 r16 r17 r18 r19 r20 r21 c1 c2 c3 c4 c5 c6 c7 c8 c9 c10 c11 Linjeobjekt i NILS flygbildstolkning Transportleder Väg * Brukningsväg * Gångväg/cykelväg * Stig, vandrings-/skoterled * Järnväg, järnvägsbank * Spång, kavelbro * Linbana, släplift, skidlift * Hägnader Stengärdesgård ** Vegetationsremsa/jordvall Vegetationsremsa ** Jordvall * Skyddszon Skyddszon * Dike/vattendrag Mindre dike/uträtat vattendrag ** Mellanstort dike/uträtat vattendrag ** Bäck ** Å ** Träd- och buskrad Lövträdsrad * Barrträdsrad * Blandträdsrad * Buskrad/häck * Lövallé * barrallé * Blandallé * Ledning Kraftledning utan ledningsgata * Kraftledning med ledningsgata * Markledning * Brant Stup/skärning * Rasbrant, stup med raszon * Brink * Stensamling Stensamling ** Övriga Brygga/pir * Damm/slussport * Hårdgjord strandkant *

10 Renlav för vinterbete av ren i skogslandskapet under vintern för en mängd ekosystemtjänster i en öppen, storslagen fjällmiljö

11 NILS meny Marktäcke variabel Täckningsgrad renlav Västerbottens kustland, 8x8 km

12 Modellera förändring i lavrik (marklav) skogsmark Nuvarande vegetationstäthet Nuvarande vegetationstäthet x1,5 Ger heltäckande kartor med hög upplösning för ett stort område, baserade på stickprovsdata

13 Lavrik skogsmark - beslutsunderlag It has frequently been argued that ES are underrepresented as input data to decision making processes in environmental governance and management (Yapp et al. 2010; Henle et al. 2013; Koschke et al., 2014; Villamagna et al. 2014). Koschke et al. (2014) argued that ES can even hinder, instead of facilitate, communication with stakeholders. Blicharska et al.

14 Modellering av fjällvegetationstyper (Natura 2000 habitat) Barrskog (9010) Fjällbjörkskog (9040) Gräshed (6150) Öppen myr (7140) Videbuskmark (4080) Fjällhed (4060) Norrbottensfjällen 90x120 km. Data från SPOT (2012, 10x10 m pixel), NILS och THUF. Validering med Fjällvegetationskartan

15 Modeller av fjällripahabitat fjällripa som försörjande och kulturell ES Modellen byggs med variabler i NILS och THUF Potentiell förekomst modelleras med data från Artportalen Modellens valideras med data från SFT Möjlig indikator för Storslagen fjällmiljö

16 Adaptiv monitoring Data i NILS fältinventering Adaptiv monitoring: 1) Justeringar i befintlig samplingsmetodik; 2) Två-fas skattningar

17 Adaptiv monitoring för data om och uppföljning av ekosystemtjänster Beslutsstödsprocess: Steg 1: Definiera möjligheter: Vilka förutsättningar finns och vilka modifieringar behövs inom ett befintligt miljöövervakningsprogram (NILS). Steg 2: Identifiera och skatta ES. Testa och pröva konkreta utfall av t.ex. täckningsgrad eller mängd ES, inklusive precision och noggrannhet i analyser och sammanställningar. Step 3: Förändringar i monitoringsystemet. Definiera behov av variabler och metoder, samt effekter av förändringar på befintliga data, metoder och förväntade utfall av monitoringprogrammet. Steg 4: Identifiera och utvärdera. Gör prioriteringar baserade på testinventeringar och testanalyser, utvärdera konsekvenser, avvägningar, kostnader och investeringsbehov. Steg 5: Implementera. Introducera det modifierade monitoringsystemet. Monitoringsystem Försörjande ES Variabler och metoder Kompletterande data Upprätthållande och reglerande ES Tillämpningar Tillståndsbeskrivningar Analyser och modellering Kulturella ES Utvärdering Monitoringmodul Skattningsmodul ESmodul Slutanvändningsmodul

18 Ekosystemtjänster guide till beslutsfattare Ekosystem Ekosystemtjänst Välbefinnande Biologisk struktur eller process Ekosystemfunktion Ekosystemtjänst Nytta Värde Vilka/vem får välbefinnande? Vilka biologiska strukturer, processer och funktioner ger ekosystemtjänster? Vilka e.tjänster ger nytta? Vilka nyttor ger välbefinnande? Hur värderas välbefinnandet? Var produceras (SPU) och var levereras (SBU) ekosystemtjänsten? Hur förändras SPU i tid och rum och vad påverkar denna förändring? Hur påverkas SBU i tid och rum av hur nytta, värde och välbefinnande förändras? Anpassad efter Blicharska et al Ecosystem Services 23: 55-70

19 NILS ESS Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Några slutsatser: Värdering av ekosystemtjänster (kvantitativ, kvalitativ) kan göras med NILS data Förslag på ett antal indikatorer för fjäll- och skogslandskap Andra (FA) data behövs som komplement Modeller med hög upplösning för stora områden, som bygger på stickprovsdata Habitatnivå och landskapsnivå vs. ekosystemnivå för konkretisering av ekosystemtjänster Generell översyn över hur variabler i nationell och regional miljöövervakning kan kopplas till ekosystemtjänster Det finns möjligheter att utveckla NILS adaptiv monitoring Ekosystemtjänster i landskapsplanering Kulturella ekosystemtjänster är en utmaning