Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden

Transkript

1 Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige Henrik Andrén och Guillaume Chapron Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, Riddarhyttan Version Summary Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden We have forecasted the lynx population size for the winter 2011/2012 given the hunt in 2011 and for the winter 2012/2013 given different hunting quotas in 2012 for the northern and middle large carnivores management regions in Sweden using Bayesian hierarchical modelling. In the northern large carnivores management region 137 lynx family groups were registered during the survey in winter 2010/2011. The forecast for the winter 2011/2012 is 123 (79-199) including the hunt in 2011 (85 lynx shot) and 129 (71-250) for the winter 2012/2013 with no hunting in The probability to come below the regional minimum level of 75 lynx family groups in the northern large carnivores management region is 0.03 for the winter 2012/2013 without any hunting in 2012 and 0.07 with a hunting quota of 60 lynx. In the middle large carnivores management region 126 lynx family groups were registered during the survey in winter 2010/2011. The forecast for the winter 2011/2012 is 127 (99-163) including the hunt in 2011 (23 lynx shot) and 131 (95-182) for the winter 2012/2013 with no hunting in The probability to come below the regional minimum level of 137 lynx family groups in the middle large carnivores management is 0.62 for the winter 2012/2013 without any hunting in 2012 and 0.72 with a hunting quota of 40 lynx. Thus, there is a very limited possibility for lynx hunting in the middle large carnivores management region in order to achieve the regional minimum level of 137 lynx family groups already in winter 2012/2013. Inledning En viktig del inom adaptiv viltförvaltning är att göra prognoser för olika förvaltningsbeslut, att utvärdera dessa prognoser och att ta beslut i relation till förvaltningsmål. För lodjur har man fastlagt regionala miniminivåer (Naturvårdsverket 2011) och beslut om jaktkvoter kan alltså sättas i relation till dessa regionala miniminivåer. Lodjursinventeringen genomförs under januari och februari varje år och lodjursjakten bedrivs under mars månad. Beslut om jaktkvoter på lodjur tas innan vinterns inventering är slutförd. Populationsuppskattningen som ligger till 1

2 grund för beslutet är alltså från föregående vinter och man har dessutom genomfört en jakt efter den vinterns inventering. Beslutet om jaktkvoter påverkar inte lodjurspopulationen vid inventering samma vintern, eftersom jakten genomförs efter inventeringen. Man kan inte utvärdera effekterna av jaktbeslutet förrän vid påföljande vinters inventering. Det är alltså en tidsfördröjning på två år mellan dataunderlaget för jaktbeslutet och möjligheten att mäta effekten av jaktbeslutet (Figur 1). Naturvårdsverket gav författarna i uppdrag att beräkna lodjurspopulationen utveckling till 2013 vid olika jaktkvoter 2012 för norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet (Figur 2). Vi har använt samma modelleringsprocedur som förra året (Andrén 2011) och uppdaterat modellen med inventeringsdata från vintern 2010/2011 (VSC 2011) och avskjutningsdata från 2011 (SVA), helt enligt principerna för en adaptiv viltförvaltning. Modellering För att beräkna effekterna av jakt på lodjurspopulationen och för att göra prognoser för lodjurspopulationen vid olika jaktkvoter gjorde vi en populationsmodell. Modellen bygger på att lodjurspopulationens storlek styrs av antal lodjur året innan och av legal jakt, som antas vara helt additiv. I modellen antar vi att lodjuren inte är resursbegränsade. All annan dödlighet, t.ex. illegal jakt, sänker den beräknade tillväxttakten. Vi antar också samma tillväxttakt under hela studieperioden. Lodjursinventeringarna genomförs i huvudsak under januari- februari, medan lodjursjakten på senare år framför allt genomförts under mars månad (Figur 1). Det innebär att inventeringsdata representerar lodjurspopulationen precis före jakten. För norra rovdjursförvaltningsområdet har vi använt data från perioden 1997/ /2011 och för mellersta rovdjursförvaltningsområdet data från perioden 1994/ /2011. Modell: N(t+1) = λ (Nt- Ht), där: Nt är den beräknade populationsstorleken år t (före jakt) Nt beräknas från antal lodjursfamiljegrupper; Nt = FGt * 6.14 (± 0.44 SE) Ht antal skjutna lodjur år t (jakten sker precis efter inventeringen) λ årlig tillväxttakt utan legal jakt Modellen innehåller två felkällor, inventeringsosäkerhet ( datafel ) och osäkerhet i uppskattningen av tillväxttakten; λ ( processfel ). För att uppskatta osäkerheten i inventeringen respektive tillväxttakten i modellen har vi använt oss av Bayesian hierarkisk modellering. Osäkerheten i inventeringen innehåller endast osäkerheten i att omvandla antalet lodjursfamiljegrupper till totala lodjurspopulationen. I modellen ingår alltså inget fel i skattning av antal lodjursfamiljegrupper. Osäkerheten i uppskattning av tillväxttakten påverkar givetvis noggrannheten i prognoserna. Vi beräknade populationsstorleken vid olika jaktkvoter för norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet. 2

3 Resultat Populationsmodellering visar att osäkerheten i uppskattningen av tillväxttakten är väldigt stor. Processfelet är betydligt större än datafelet, vilket innebär att populationsmodellen [N(t+1) = λ (Nt- Ht)] ger en relativt dålig beskrivning av populationens utveckling. Det är inte så förvånande eftersom det är en väldigt enkel populationsmodell, som inte tar hänsyn till en förändring i resurserna för lodjuren. Inom mellersta rovdjursförvaltningsområdet har Andrén och Liberg (2007) visat att tillväxttakten i lodjurspopulationen bl.a. beror på tätheten av både rådjur (tillgång på föda) och lodjur (inomartskonkurrens). Tyvärr har vi inte haft tid för en mer sofistikerad modellering som inkluderar rådjurstäthet, lodjurstäthet, lodjursavskjutning (ålder och kön) och hur stor del av jakten som är additiv och kompensatorisk inom ramen för detta uppdrag. Tillväxttakten utan jakt ligger på några få % för båda förvaltningsområdena (norra rovdjursförvaltningsområdet, medel λ = [ ; 95 % CL], mellersta rovdjursförvaltningsområdet, medel λ = [ ; 95 % CI]). Förändringar inom mellersta rovdjursförvaltningsområdet är betydligt mer komplicerad med både ökningar och minskningar, kolonisation av nya områden samt minskande rådjurspopulationer (Andrén m.fl. 2010). Vintern 2010/2011 redovisar VSC (2011) 137 lodjursfamiljegrupper för norra rovdjursförvaltningsområdet. Detta kan jämföras med prognosen för vintern 2010/2011 på 105 (66-165) lodjursfamiljegrupper (Andrén 2011). Sannolikheten var 0.21 att antalet lodjursfamiljegrupper skulle öka till 137 enligt den prognosen. Prognosen för vintern 2011/2012 med den jakt som genomfördes 2011 (85 skjutna lodjur) är ungefär 123 (79-199) lodjursfamiljegrupper. Om ingen jakt genomförs under 2012 är prognosen för vintern 2012/2013 ungefär 129 lodjursfamiljegrupper (71-250). Sannolikheten att man ligger under den regionala miniminivån för norra rovdjursförvaltningsområdet på 75 lodjursfamiljegrupper vintern 2012/2013 om ingen jakt genomförs 2012 är I den enkla populationsmodellen vi har använt minskar givetvis den beräkna lodjurspopulationen vid en ökat jaktkvot och därmed ökar även sannolikheten att man ligger under den regionala miniminivån på 75 lodjursfamiljegrupper (Tabell 1). Vintern 2010/2011 redovisar VSC (2011) 126 lodjursfamiljegrupper mellerst rovdjursförvaltningsområdet. Detta kan jämföras med prognosen för vintern 2010/2011 på 106 (84-134) lodjursfamiljegrupper (Andrén 2011). Sannolikheten var 0.17 att antalet lodjursfamiljegrupper skulle öka till 126 enligt den prognosen. Prognosen för vintern 2011/2012 med den jakt som genomfördes 2011 (23 skjutna lodjur) är ungefär 127 (99-163) lodjursfamiljegrupper. Om ingen jakt genomförs under 2012 är prognosen för vintern 2012/2013 ungefär 131 (95-182) lodjursfamiljegrupper. Sannolikheten att man ligger under den regionala miniminivån för mellersta rovdjursförvaltningsområdet på 137 3

4 lodjursfamiljegrupper vintern 2012/2013 om ingen jakt genomförs 2012 är I den enkla populationsmodellen vi har använt minskar givetvis den beräkna lodjurspopulationen vid en ökat jaktkvot och därmed ökar även sannolikheten att man ligger under den regionala miniminivån på 137 lodjursfamiljegrupper (Tabell 2). Enligt modelleringen finns det endast ett ytterst litet utrymme för lodjursjakt under 2012 i mellersta rovdjursförvaltningsområde om man vill uppnå förvaltningsmålet på 137 lodjursfamiljegrupper redan vintern 2012/2013. Referenser Andrén, H Uppskattningar av effekterna av jakt på lodjurspopulationens utveckling. Rapport till Naturvårdsverket , 6 sidor. Andrén, H. och Liberg, O Statusrapport Lodjursprojektet. Rapport till Naturvårdsverket, 50 sidor. Andrén, H., Svensson, L., Liberg, O., Hensel, H., Hobbs, N.T. och Chapron, G Den svenska lodjurspopulationen samt prognos för Inventeringsrapport från Viltskadecenter , Grimsö forskningsstation, SLU. 29 sidor. ISBN Naturvårdsverket, Fastställande av regionala miniminivåer för förekomst av lo för rovdjursförvaltningsområden och län. Dnr NV Viltskadecenter, Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2010/2011. Preliminär nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventering av lodjur. Rapport från Viltskadecenter ISBN

5 Dataunderlag) för)jaktbeslut) Jaktbeslut) Utvärdering)) av)jaktbeslut) Jakt% Jakt) Jakt% Popula'onsstorlek. Inventering) Reproduk-on% Inventering% Reproduk-on% Inventering) Reproduk-on% Jan$ Mars$Maj$ Juli$ Sept$ Nov$ Jan$ Mars$Maj$ Juli$ Sept$ Nov$ Jan$ Mars$Maj$ Juli$ Sept$ Nov$ Figur 1. Beslutsprocessen för lodjursjakt, med populationsdynamik för lodjur, inventeringsperiod, jakt samt tidpunkt för beslut. Ett jaktbeslut bygger på inventeringsdata från föregående vinter och kan utvärderas först påföljande vinter. Figure 1. The decision process for lynx quotas, including lynx population dynamics, survey period (January- February), hunting period (March) and point of time for decision. A decision is based on the survey from previous winter and can be evaluated the following winter. Norra% Mellersta% Figur 2. Sveriges indelning i norra, mellersta och södra rovdjursförvaltningsområden. Figure 2. The northern, middle and southern large carnivore management regions in Sweden. Södra% 5

6 År Figur 3. Antal lodjursfamiljegrupper vid inventeringen i januari- februari inom norra rovdjursförvaltningsområdet (ofyllda punkter), modellprediktionen (linje och 95 % CI; streckade linjer) samt den regionala miniminivån (fet linje). Figure 3. Number of lynx family groups at the annual survey in January- February within the northern large carnivore management region (open dots), model predictions (thin line and 95 % CI; dotted lines) and the regional minimum level (thick line). Antal lodjursfamiljegrupper Antal lodjursfamiljegrupper År Figur 3. Antal lodjursfamiljegrupper vid inventeringen i januari- februari inom mellersta rovdjursförvaltningsområdet (ofyllda punkter), modellprediktionen (linje och 95 % CI; streckade linjer) samt den regionala miniminivån (fet linje). Figure 3. Number of lynx family groups at the annual survey in January- February within the middle large carnivore management region (open dots), model predictions (thin line and 95 % CI; dotted lines) and the regional minimum level (thick line). 6

7 Tabell 1. Antal lodjursfamiljegrupper vintern 2010/2011 (VSC 2011) samt prognoser för antal lodjursfamiljegrupper vintern 2011/2012 med jaktresultatet på 85 lodjur (jakten 2011) och för vintern 2012/2013 vid olika jaktkvoter 2012 för norra rovdjursförvaltningsområdet, samt sannolikheten att ligga under den regionala miniminivån på 75 lodjursfamiljegrupper. Table 1. Number of lynx family groups in winter 2010/2011 and the forecast for winter 2011/2012 given the hunt in 2011 (85 lynx shot) and for the winter 2012/2013 for different hunting quotas in the northern large carnivore management region, as well as the probability to come below the regional minimum level of 75 lynx family groups. Norra förvaltnings- område Jaktkvot antal Medel (95 % CI) 2010/ Under 75 familje- grupper 2011/ (79-199) / (71-250) (70-249) (68-248) (66-246) (65-241) (64-237) (63-236)

8 Tabell 2. Antal lodjursfamiljegrupper vintern 2010/2011 (VSC 2011) samt prognoser för antal lodjursfamiljegrupper vintern 2011/2012 med jaktresultatet på 23 lodjur (jakten 2011) och för vintern 2012/2013 vid olika jaktkvoter 2012 för mellersta rovdjursförvaltningsområdet, samt sannolikheten att ligga under den regionala miniminivån på 137 lodjursfamiljegrupper. Table 2. Number of lynx family groups in winter 2010/2011 and the forecast for winter 2011/2012 given the hunt in 2011 (23 lynx shot) and for the winter 2012/2013 for different hunting quotas in the northern large carnivore management region, as well as the probability to come below the regional minimum level of 137 lynx family groups. Mellersta förvaltnings- område Jaktkvot antal Medel (95 % CI) 2010/ Under 137 familje- grupper 2011/ (99-163) / (95-182) (94-181) (94-180) (93-179) (92-178) (91-177) (89-175)