Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?
|
|
- David Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
2 Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering
3
4 EvRest: Evaluation of Ecological Restoration in the North Anslag från Nordiska ministerrådet Projektets mål: utveckla ett standardiserat och användarvänligt ramverk för att utvärdera restaureringsprojekt
5 Vad är ekologisk restaurering? Restaurering? Jag vill att den ska bli exakt som den var när den var ny
6 Degraderat tillstånd Restaurerat tillstånd Restaurering Ekologisk restaurering? Naturtillstånd
7 Restaurering: den åtgärd som för något tillbaka till ett tidigare tillstånd Ekologisk restaurering: processen att bistå återhämtningen av ett ekosystem som har försämrats, skadats eller förstörts Restaureringsekologi: den vetenskap på vilken ekologisk restaurering är baserad
8 Utvärdering? En utvärdering värderar ett resultat (ett eller flera kriterier). En utvärdering bedömer och förklarar prestationer och effekter.
9 Varför utvärdera? Man lär sig av sina misstag och kan förbättra sin verksamhet (viktigt eftersom det handlar om tid och pengar)
10 Utvärdering av ekologisk restaurering ökar Antal uppsatser evaluat* AND ecological restoration
11 Genomgång av 301 uppsatser om ekologisk restaurering (1) Antalet utvärderingar har växt påtagligt under senare år. (2) Allt fler uppsatser utvärderar ekologiska funktioner. (3) Forskningens tyngdpunkt i USA och Australien. (4) Mer undersökningar behövs för att hitta lämpliga referensområden. (5) Socioekonomiska variabler utvärderas sällan. Wortley et al., Restoration Ecology 2013
12 Degraderat tillstånd Restaurerat tillstånd Ekologisk restaurering Utvärdering Övervakning Den vanliga synen på Utvärdering Naturligt tillstånd utvärdering av ekologisk restaurering
13 Hur ska man göra en utvärdering?
14 Utvärdering av 44 restaureringsprojekt i Frankrike (1) utvärderingar har ofta för låg kvalitet för att visa om en restaurering har gett ekologiska förändringar (2) slutsatserna ofta motsägelsefulla; svårt att veta om en restaurering har lyckats eller misslyckats (3) projekten med de svagaste utvärderingarna ofta mest positiva över hur restaureringen lyckats. Morandi et al., Journal of Environmental Management, 2014
15 Men, även med de bästa intentioner; inte säkert att en utvärdering ger de svar man förväntar sig. Nilsson et als. (2015, 2017) genomgångar av bäckrestaurering visade liten biologisk respons. Hur kommer det sig?
16 Varför är biologin så trög (enligt utvärderingen)? Restaureringen hade: (1) oklara målsättningar (restaurerarna saknade helhetssyn) (2) missat vad som begränsar populationer (restaurerade fel saker) Utvärderarna hade: (3) använt olämpliga uppföljningsmetoder (missade nya habitat) (4) undersökt arter som inte representerar hela samhället Ekologiska förklaringar: (5) Det fanns inga kolonistpopulationer (6) Tiden efter restaurering för kort för återhämtning (7) Återhämtning har redan skett Nilsson et al., Ecohydrology 2015
17 Varför är biologin så trög (enligt utvärderingen)? Restaureringen hade: (1) oklara målsättningar (restaurerarna saknade helhetssyn) (2) missat vad som begränsar populationer (restaurerade fel saker) Utvärderarna hade: (3) använt olämpliga uppföljningsmetoder (missade nya habitat) (4) undersökt arter som inte representerar hela samhället Ekologiska förklaringar: (5) Det fanns inga kolonistpopulationer (6) Tiden efter restaurering för kort för återhämtning (7) Återhämtning har redan skett Nilsson et al., Ecohydrology 2015
18 Varför är biologin så trög (enligt utvärderingen)? Restaureringen hade: (1) oklara målsättningar (restaurerarna saknade helhetssyn) (2) missat vad som begränsar populationer (restaurerade fel saker) Utvärderarna hade: (3) använt olämpliga uppföljningsmetoder (missade nya habitat) (4) undersökt arter som inte representerar hela samhället Ekologiska förklaringar: (5) Det fanns inga kolonistpopulationer (6) Tiden efter restaurering för kort för återhämtning (7) Återhämtning har redan skett Nilsson et al., Ecohydrology 2015
19 Hur kan vi göra utvärdering av ekologisk restaurering mer standardiserad och detaljerad? Utvärdera stegvis under hela restaureringsprocessen! X
20 Ekologisk restaurering Planering (planning) Genomförande (implementation) Övervakning (monitoring)
21 6 steg i utvärderingsprocessen Planering Genomförande Övervakning 6 Utvärdering kan vara en nästan oändlig process
22 Studerade de sex utvärderingsstegen med exempel från Norden samt Kanada, Skottland och Grönland Grönland Kanada Skottland Norden
23 1-2 välkända restaureringsprojekt från varje land Fjällhed Militär aktivitet (Norge) Guldgruva (Grönland) Björkskog kalhuggning (Island) Betesmarker överbetning (Island) Skog och myr utdikning (Finland) Gräsmarker Uppodling, främmande arter (Kanada) Fårbete (Skottland) Torvmark utdikning, skogsodling (Skottland) Vattendrag Kanalisering för jordbruk (Danmark) Kanalisering för flottning (Sverige)
24 * Vilken information användes för utvärdering? * Vad utvärderades informationen mot? * Hur gjordes utvärderingen? * När, var och hur användes utvärderingsresultaten?
25
26 Utvärderade de sex stegen för 11 restaureringsprojekt
27 Var få tillstånd och hur? Hur komma överens med intressenter? Tidigare övervakningsresultat? Planering Genomförande Övervakning 6
28 Praktiska begränsningar och möjligheter? Målsättningar kontra restaureringsmetoder? Planering Genomförande Övervakning 6
29 Utveckla och testa restaureringsmetoder Planering Genomförande Övervakning 6
30 Restaurerings- kontra övervakningsmetoder Planering Genomförande Övervakning 6
31 Indikatorer? Övervakningsmetoder? Övervakningsmetoder kontra målsättningar? Planering Genomförande Övervakning 6
32 Planering Genomförande Övervakning Rapportera, förklara konsekvenser Utveckla rapporteringsmetoder 6
33 Projektets slutprodukt Idéer till nya projekt
34 Hur fungerar detta i praktiken? Exempel: Restaureringen av Vindelälven
35 The objective: Vindelälven en svensk nationalälv
36
37
38 10/4/2017
39 Börja samarbeta med stora markägare (skogsbolag) Planering Genomförande Övervakning 6
40 Plocka ned alla strukturer och fördela materialet över fåran (undantag kulturvärde) Planering Genomförande Övervakning 6
41 Använda maskiner som inte gräver ned sig, specialskopor, miljöoljor Planering Genomförande Övervakning 6
42 Grundrestaurering Före restaurering Efter restaurering
43 Informera forskare om använda metoder Planering Genomförande Övervakning 6
44 Fisk, vatteninsekter, växter mest relevanta att följa upp Jämföra före-efter Planering Genomförande Övervakning 6
45 Planering Genomförande Övervakning 6 Rapportera, förklara konsekvenser, föreslå nya eller reviderade metoder
46 Efter första varvet Före restaurering Efter restaurering Använd block och träd från skogen Naturtillstånd
47 Vindel River LIFE Restoration of tributaries of the Vindel River
48
49 Medskick (Take home message) Utvärdering viktigt redskap för att förbättra restaurering Utvärdera i många steg (inte bara slutresultatet) Involvera andra aktörer i alla steg Dokumentera utvärderingarna Anpassa anslag och lagar för att gynna utvärdering Men, utvärdering inget universalmedel för att fixa alla problem kring restaurering
50 Medskick (Take home message) Utvärdering viktigt redskap för att förbättra restaurering Utvärdera i många steg (inte bara slutresultatet) Involvera andra aktörer i alla steg Dokumentera utvärderingarna Anpassa anslag och lagar för att gynna utvärdering Men, utvärdering inget universalmedel för att fixa alla problem kring restaurering
51 Medskick (Take home message) Utvärdering viktigt redskap för att förbättra restaurering Utvärdera i många steg (inte bara slutresultatet) Involvera andra aktörer i alla steg Dokumentera utvärderingarna Anpassa anslag och lagar för att gynna utvärdering Men, utvärdering inget universalmedel för att fixa alla problem kring restaurering
52 Medskick (Take home message) Utvärdering viktigt redskap för att förbättra restaurering Utvärdera i många steg (inte bara slutresultatet) Involvera andra aktörer i alla steg Dokumentera utvärderingarna Anpassa anslag och lagar för att gynna utvärdering Men, utvärdering inget universalmedel för att fixa alla problem kring restaurering
53 Medskick (Take home message) Utvärdering viktigt redskap för att förbättra restaurering Utvärdera i många steg (inte bara slutresultatet) Involvera andra aktörer i alla steg Dokumentera utvärderingarna Anpassa anslag och lagar för att gynna utvärdering Men, utvärdering inget universalmedel för att fixa alla problem kring restaurering
54 Medskick (Take home message) Utvärdering viktigt redskap för att förbättra restaurering Utvärdera i många steg (inte bara slutresultatet) Involvera andra aktörer i alla steg Dokumentera utvärderingarna Anpassa anslag och lagar för att gynna utvärdering Men, utvärdering inget universalmedel för att fixa alla problem kring restaurering
55 Medskick (Take home message) Utvärdering viktigt redskap för att förbättra restaurering Utvärdera i många steg (inte bara slutresultatet) Involvera andra aktörer i alla steg Dokumentera utvärderingarna Anpassa anslag och lagar för att gynna utvärdering Men, utvärdering inget universalmedel för att fixa alla problem kring restaurering
56 Tack!
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merReflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet
Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet Christer Nilsson Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Landskapet Avrinningsområden Vattnets kretslopp
Läs merFisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16
Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken
Läs merINSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP BIO499 Naturvård: förvaltning och skötsel, 15 högskolepoäng Nature conservation management, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merDet icke prissatta - men av värde
Det icke prissatta - men av värde exemplet VINKLA Vägar i natur- o kulturlandskap Huvudarbetsgrupp Dr. Hans Antonson VTI Docent Lennart Folkeson VTI Dr. Anders Larsson SLU Prof. Kristina L Nilsson LTU
Läs merHur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merFörstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Läs merMiljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel
Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merRestaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merRegnskab"i"2015"presenterades."Återstående"rapport"från"FreiburgWprojektet"hade"kommit"och" presenterades."
SamarbetsnämndenförNordenundervisningiutlandet(SNU) ReferatavmötetiHelsingforsden4mars2016/JuhaKetolainenCIMO Närvarande: ÚlfarBragasonIsland CharlottaJohanssonSverige HegeFjeldNorge NinaMöllerAndersenDanmark
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merHur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT
Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? SP Technical Research Institute of Sweden En sammanfattning av projektet SHRIMPACT SP Technical Research Institute of Sweden SP
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merEkologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation
Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
Läs merMinnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013
Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle
Läs merKrav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen / Centrum för hav och samhälle Göteborgs universitet Systemet med miljökvalitetsnormer
Läs merKompensation vid förlust av ålgräsängar
Kompensation vid förlust av ålgräsängar Per-Olav Moksnes Institutionen för marina vetenskaper, Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Forskningsprogrammet ZORRO (Zostera restoration)
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merVägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015
Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merTabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.
165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merFRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet
FRESHABIT 2016-2022 Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet Freshabit samarbete för Svartåns bästa Varför är vi här? Föreningen Projektet Markägarna Framåt
Läs merBIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
Läs merFörstudie Vindelälvsdalen
Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merPresentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen
Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merInternational Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV
International Year of the Salmon Laxens År 2019 Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv Håkan Carlstrand, HaV Laxens år Initiativtagare: North Pacific Anadromus Fish Commission - NPAFC North Atlantic
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merRestaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
Läs merMarkvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014
Markvårdsplan 1. Sammanfattning 2. Omfattning 3. Syfte 4. Inriktning 5. Underlag för åtgärder 6. Områdesöversikt inkluderat kommande åtgärder 1. Sammanfattning Snäckevarps Samfällighet omfattar ca 180
Läs merBiologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd
Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Finansiärer: Europeiska kommissionen, Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen
Läs merSkydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag
Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merRestoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merOlja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Läs meri samverkan med det omgivande samhället.
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Skoglig
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merAtt formulera bevarandemål
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT ATT FORMULERA BEVARANDEMÅL Att formulera bevarandemål Bevarandemål formuleras för varje skötselområde i ett naturreservat. Här vägleder Naturvårdsverket om
Läs merExkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken
Läs merEkologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?
Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Läs merMatematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merNordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merSkyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF
Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?
Läs merRå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder
Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge
NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge Närvarande: Danmark Lars Landbo (LL) Jordbruk/skog Island Sigurdur A. Thrainsson (SAT) Miljö
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merLite tankar om marina inventeringar och bedömning av naturvärden
Lite tankar om marina inventeringar och bedömning av naturvärden Klassificera Bedöma Värdera Problem (1): Sverige saknar (ännu) ensat system för naturvärdesbedömning Vanliga klassificeringssystem naturtyper/arter
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merNaturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Läs merEuropeisk infrastruktur för experimentell ekologi - ANAEE
Europeisk infrastruktur för experimentell ekologi - ANAEE Lennart Persson Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2011-05-04 Historik: 2006-10-20 Undertecknande som under ett
Läs merThe practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?
The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration? Carl Johan Sanglert Jönköping county administratin / Regional Development & Cooperation regarding the Environmental
Läs merTäkter hot eller tillgång eller både och?
Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merNationell strategi för Myllrande våtmarker
Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merRestaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet
Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet BAKGRUND Kallvattenskoraller Ögonkorall Lophelia pertusa Global
Läs merVETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018
VETCERT Standard för skötsel av skyddsvärda träd Praktiserande nivå Version maj 2018 Sektion nummer: 1 Titel: Skyddsvärda träd: igenkänning och värden. Sammanfattning: Utövaren känner till flera olika
Läs merPresentation av Rovdjursutredningen Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare
Presentation av Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare Om rovdjursutredningen Regeringen beslutade den 10 juni 2010 om direktiv för utredningen Lars-Erik Liljelund är särskild
Läs merEU-finansiering hur går det till och vad finns?
EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!
Läs merSamrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merEnetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter
Enetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 2012-01-17 2011 - ett år av tillväxt Enetjärn Natur tillväxer! Vi har en ambition
Läs merDet nordiska samarbetet
Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Läs mer