Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska aspekter på biotopskyddet"

Transkript

1 Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013 Stockholm den 14 november 2013 Biotopskyddsutredningen Rapport 2013:10, Jordbruksverket Knut Per Hasund Analysenheten Jordbruksverket

2 Vilket landskap vill vi ha? > <

3 II. Vilket landskap vill vi ha? Bortschaktad stenmur, östra Skåne

4 Hot mot skogs- och mellanbygdernas landskapsvärden Mer än hälften av Sveriges stenmurar ligger idag inne i skog Endast 10% av Sveriges diken ligger idag i anslutning till åker Landskapselementens biologiska mångfald och andra kollektiva nyttigheter är beroende av att omgivande mark hålls öppen Skulle det vara ok att ta bort några mindre värdefulla landskapselement om man därmed kunde bevara jordbruksmarken?

5 Biotopskyddsutredningens syfte Syfte: Långsiktigt bevara odlingslandskapets värden genom att varaktigt förbättra förutsättningarna bedriva jordbruk, t.ex. genom ökade möjligheter till dispens från biotopskyddet Går det att förbättra företagsekonomiska lönsamheten utan att kännbart förlora biologisk mångfald och andra kollektiva nyttigheter genom att ta bort landskapselement mellan åkrar?

6 Samhällsekonomisk analys När vore det samhällsekonomiskt lönsamt tillåta borttagande av småbiotoper i jordbrukslandskapet? Hur gör man en quick and slick CBA, kostnadsnyttoanalys? (tillräckligt bra för att hålla som beslutsunderlag)

7 Slutsatser Samhällsekonomiska lönsamheten varierar kraftigt från fall till fall, från mycket olönsamt till mycket lönsamt. Utredningen redovisar genomsnittsvärden Stor osäkerhet råder, men: - rätt storleksordning - känslighetsanalys I vissa fall finns konflikter mellan företagsoch samhällsekonomiska intressen

8 Företagsekonomiska effekter, exempel Företagsekonomiska kostnader och intäkter av att slå samman 3 fält á 1 ha åtskilda av 2*100 m landskapselement. (FF-modellen) Minskade kostnader Ökade intäkter Kostnad för att ta bort 200 m landskapselement Litet dike Litet dike + rör Enkelmur Bred mur kr/ha/år kr/ha/år kr kr kr kr Götalands skogsbygder Vallodling Spannmålsodling Götalands mellanbygder Vallodling Spannmålsodling

9 Företags- och samhällsekonomisk lönsamhet av att slå samman 3 fält á 1 ha åtskilda av 2*100 m landskapselement Genomsnitt Götalands skogsbygder, vall + spannmålsodling Litet dike igenfyllning Litet dike rörläggning Enkelmur Bred mur Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr Vallodling Spannmålsodling Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr Vallodling Spannmålsodling

10 Borttagning av linjeelement, Fall m 2 fält á 2 ha 400 m Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet, spannmålsodling Litet dike, ej rör Företagsekonomiskt Samhällsekonomiskt nettonuvärde nettonuvärde kr kr ej rör Litet dike, rörläggning rörläggning Stenmur, enkelmur Stenmur, dubbelmur

11 Borttagning av linjeelement, Fall m 280 m 280 m 4+4 ha 8 ha Företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet, spannmålsodling Företagsekonomiskt nettonuvärde, kr Samhällsekonomiskt nettonuvärde, kr Litet dike, ej rör ej rör Litet dike, igenläggs rör igenläggs rör Stenmur, enkelmur Stenmur, dubbelmur

12 Viktigaste effekterna Mycket små fältstorlekar (< 1 ha): - företagsekonomiskt mycket lönsamt ta bort åtskiljande linjeelement - samhällsekonomiskt olönsamt ta bort breda stenmurar, rörlägga diken Företagsekonomiskt mest lönsamma åtgärderna: 1) vidga öppningarna till fält 2) ta bort tvärgående linjeelement 3) olikformade till rektangulära fält 4) ta bort smala enkelmurar Sällan lönsamt lägga igen diken med rör När samhällsekonomiskt lönsamt: 1) vidga öppningarna till fält 2) ta bort tvärgående enkelmurar och diken (ej rörlägga) mellan små fält 3) ta bort enkelmurar och diken (ej rörlägga) vid sned fältform, små fält

13 Hur har vi räknat? 1. Beräkna företagsekonomiska kostnader och intäkter a) Transaktionskostnader b) Produktionskostnader - Initiala kostnader ta bort element - Årliga förändringar i brukningskostnader och intäkter minskad körtid, skörd (areal, kanteffekter, mistor m.m.), insatsvaror 2. Omräkna dem till samhällsekonomiska kostnader + nyttor 3. Beräkna övriga samhällsekonomiska kostnader + nyttor (kollektiva nyttigheter: biol. mångfald, kulturarv m.m.) 4. Beräkna samhällsekonomiska nettonuvärdet a) Addera samman alla effekter b) Diskontera effekter över tid,

14 Vilka känslighetsanalyser? Endast två variabler med olika parametervärden: - Diskonteringsränta - Värdet av de kollektiva nyttigheterna (kr/m linjeelement) Vilket ger 2 x 2 = 4 kalkylresultat per åtgärdsalternativ Specificering av resultaten: - Fall av fältrationalisering (fältstorlek, fältform) - Elementtyp - Region - Växtföljd Vilket ger 5 x 5 x 3 x 2 = 100 olika resultat Sammantaget 4 x 100 = 400 nettonuvärden

15 Vilka priser i samhällsekonomiska kalkylerna? Arbetskraft: 200 x 0,63 x 0,68 = 86 kr/tim Samhällsekonomisk diskonteringsränta: - 3 %/år (basberäkningar) - 5 %/år (alternativa beräkningar) Samhällsekonomiska värdet av landskapselementens kollektiva nyttigheter (biologisk mångfald, kulturarv, m.m.): - Öppet dike: 1,50 kr/m/år 3,00 - Stenmur: 3,00 6,00

16 Vad har vi fuskat med? Bristfälliga känslighetsanalyser, priser, t.ex.: - arbetskraft - olika maskinpark - kollektiva nyttigheter (elementets kvalité, landskapsperspektiv m.m.) Strukna variabler: M.m., m.m. - Pollinering minskar + Markpackning minskar - Predatorer skadegörare + Ogrässpridning minskar - Jaktvilt minskar Överslagsberäknat: arealeffekt, mistor, dubbelspridning Slutsats: platsspecifikt, dispenssystem, kalkylinstrument

17 Slutord Adekvat ansats Uppskattat underlag, påverkar, men annat som bestämmer i slutändan? Farligt om missvisande Krävande att göra ordentligt Tentativa kalkyler, bättre än att gissa? Gör så gott det går, men gör rätt Vi behöver utveckla gemensam metodmanual och prisdatabas (som rekommenderad standard)

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! KSLA-seminarium 2016-11-29 Utan pengar inga hagar och ängar! Knut Per Hasund Utredningsenheten Jordbruksverket Från Jordbruksverkets officiella miljömålsrapportering:

Läs mer

DOM meddelad i Nacka strand

DOM meddelad i Nacka strand 1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2016-11-14 meddelad i Nacka strand Mål nr M 4315-16 KLAGANDE Per-Olof Andersson Bäcktorps Gård 115 732 73 Fellingsbro MOTPART Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro SAKEN Dispens

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Version 2016-04-20 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Version 2015-11-30 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Några tidigare studier och bedömningar om uppodling/återuppodling Troedsson m.fl. (1976) Uppodling av högproduktiv skogsmark fem gånger dyrare

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Karl-Ivar Kumm Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer

Läs mer

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

TENALA FÖRSAMLINGS FÖRSAMLINGSRÅD / SEURAKUNTANEUVOSTON

TENALA FÖRSAMLINGS FÖRSAMLINGSRÅD / SEURAKUNTANEUVOSTON / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/ /hälsovårdare / jordbrukare murare/

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen Förstudie Utvärdering av miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer Är det möjligt att använda data från miljöövervakningen (NILS) för att utvärdera miljöersättningen? Vilka effekter av miljöersättningen

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Översyn av det generella biotopskyddet

Översyn av det generella biotopskyddet Översyn av det generella biotopskyddet Jordbruksverket föreslår ändringar av det generella biotopskyddet för att möta behovet av förändringar i jordbruket och därmed förbättra förutsättningarna att långsiktigt

Läs mer

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer

Översyn av det generella biotopskyddet

Översyn av det generella biotopskyddet Översyn av det generella biotopskyddet Jordbruksverket föreslår ändringar av det generella biotopskyddet för att möta behovet av förändringar i jordbruket och därmed förbättra förutsättningarna att långsiktigt

Läs mer

Miljöstöd för slåtteroch betesmarker en jämförelse mellan fem länder

Miljöstöd för slåtteroch betesmarker en jämförelse mellan fem länder Miljöstöd för slåtteroch betesmarker en jämförelse mellan fem länder Knut Per Hasund Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Report/Rapport 165 Department of Economics / Institutionen för ekonomi

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet Juliana Dänhardt Katarina Hedlund Klaus Birkhofer Helene

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN RAPPORT 2017-02-15 Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Ledetvägen 6 449 51 Alafors Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Remiss från Landsbygdsdepartementet avseende översyn av det generella biotopskyddet (SJV:s rapport)

Remiss från Landsbygdsdepartementet avseende översyn av det generella biotopskyddet (SJV:s rapport) Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap YTTRANDE 2013-09-23 ArtDatabankens dnr: SLU.dha.2013.5.5 91 Remiss från Landsbygdsdepartementet avseende översyn av det generella biotopskyddet (SJV:s

Läs mer

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR LUNDS UNIVERSITET

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet Juliana Dänhardt Katarina Hedlund Klaus Birkhofer Helene

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet Jordbrukslandskapet tillhandahåller ekosystemtjänster som utgör förutsättningen för en uthållig jordbruksproduktion och är till nytta för samhället i stort. Bakom dessa finns ekologiska processer som beror

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter

Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter 2 2016-01-17 Detta karakteriserar megaprojekt Komplexa ofta konfliktfyllda

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Författare Utgivningsår 26 Kumm K.I. Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 1 Utgivare Redaktör Stephansson D. Huvudspråk

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket. Mats Wiberg (Landsbygdsdepartementet)

Dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket. Mats Wiberg (Landsbygdsdepartementet) Lagrådsremiss Dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Landsbygdsdepartementet)

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Strukturomvandling Strukturomvandling

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2008:7) om stöd för åtgärder för att bevara och utveckla skogens mångfald; beslutade den

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.

Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,

Läs mer

Är det lönt att välja tåget?

Är det lönt att välja tåget? Är det lönt att välja tåget? Åsa Hansson, rapportförfattare, docent och lektor i nationalekonomi vid Lunds universitet samt ledamot i Fores styrelse Maria Börjesson, docent vid Centrum för transportstudier

Läs mer

DIAGRAM 1 Areal ekologiskt odlad mark i Malmö. Källa: KRAV, SCB och Jordbruksverket.

DIAGRAM 1 Areal ekologiskt odlad mark i Malmö. Källa: KRAV, SCB och Jordbruksverket. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet har danats av generationers arbete med åkerbruk och djurhållning. Dess stora kulturella och biologiska värden härhör från äldre tiders jordbruk vars skötselmetoder

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Örnanäs. Skånes första kulturreservat Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Författare Bengtsson J., Ahnström J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar 13 december 2010 kl.10-15 FÖRMIDDAGEN Intervju med Anna och Thomas med inspel från övriga deltagare (Johan Eklund leder passet)

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:4

Policy Brief Nummer 2016:4 Policy Brief Nummer 2016:4 Samverkan kring habitatförvaltning höjer avkastningen i jordbruket Pollinering med hjälp av vilda insekter gynnar pollineringsberoende grödor. Anläggning och bevarande av pollinatörsvänliga

Läs mer

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Kulturmiljöenheten FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-05-15 sid 1 (8) 223-6104-01 Enligt sändlista Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken,

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer