Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Transkript

1 Introduktion

2 Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011

3 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre (Stockholms universitet) Kungliga tekniska högskolan Regionplanekontoret, SLL Drygt 20 Stockholmskommuner Länsstyrelsen i Stockholms- och Örebro län

4 Vad har vi gjort? Arbetat med metoder för att bedöma ekologiska samband i ett landskapsperspektiv (konnektivitet) Tagit fram ett GIS verktyg Fungerade programprototyp (MatrixGreen) Två större workshops Inhämtande av synpunkter, diskussion Test och utbildning av metod och verktyg Öppet slutseminarium Presentera projektresultaten Slutrapport (innan 31/3)

5 MatrixGreen (extension tool för ArcGIS 9.3)

6 Varför är detta intressant? Hur mycket mer bebyggelse och/eller ny infrastruktur tål ett visst område innan viktiga ekologiska samband minskar så mycket att arters fortlevnad hotas? Finns det vissa grönområden i ett visst område som är viktigare än andra för de regionala eller lokala ekologiska sambanden, där man bör undvika ytterligare bebyggelse? Omvänt, finns det vissa grönområden som inte är så viktiga i för ekologiska samband, och som man därför kan bebygga utan att den biologiska mångfalden påverkas nämnvärt? I områden där ekologiska samband är kraftigt reducerade, var bör man återskapa grönområden för att på ett så effektivt sätt som möjligt öka sambanden? Vilka av de föreslagna bebyggelsealternativen är totalt sett bättre eller sämre för de sammanlagda ekologiska sambanden?

7 Projektet är finansierat av... Regionplanekontoret Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) Kommuner, landsting och länsstyrelser (dvs. ni!)

8 Dagens program 9:00 9:20 Introduktion 9:20 10:30 Teori Metoden Typiska frågeställningar Exempel 10:30 11:00 Kaffe 11:00 11:20 Erfarenheter, resultat 11:20 11:40 Förvaltningsmodell 11:40 12:00 Nästa steg och avslutande diskussion

9 Teori

10 Nätverksmodellen R R=Movement ability (m)

11 Ett exempel

12 Fröspridning, Lemur catta Bor i skogsdungar, men rör sig emellan dem (över åkermarken) Är ensam fröspridare för flera av växterna

13 Landsat image Södra Madagaskar

14 Maximal dispersion = 500m

15 Maximal dispersion = 1500m

16 Maximal dispersion = 1000m (~Lemur catta) Rörelse över landskapet? Isolering? Särskilt viktiga patcher?

17 Övergripande frågaställning #1 Hur mycket mer bebyggelse och/eller ny infrastruktur tål ett visst område innan viktiga ekologiska samband minskar så mycket att arters fortlevnad hotas? och vilka arter är mer/mindre sårbara? Vilka av de föreslagna bebyggelsealternativen är totalt sett bättre eller sämre för de sammanlagda ekologiska sambanden?

18 1000 m: Största nätverkskomponent ~ 70%

19 MatrixGreen - olika komponenter i olika färger

20 Konnektivitet ~ (storleken av) största nätverkskomponenten Komponent = isolerad gentemot övriga nätverket Alla patcher inom en komponent är nåbara Inga vägar finns mellan patcher i olika komponenter Komponenter sätter gränser för spridning - definerar metapopulationer Ju större desto bättre!(?)

21 Nätverkskomponent - summering Visar hur väl hela landskapet hänger ihop, dvs. hur väl en art kan röra sig över landskapet Definerar områden med intern konnektivitet, men som är isolerade från övriga landskapet

22 Hög konnektivitet för vilka arter? Storleken på nätverkskomponenten beror på en arts dispersionsförmåga Högre dispersionsförmåga => större komponenter

23

24 MatrixGreen - Patch distance analysis

25 Begränsning - enartsfokus Konnektiviteten är artspecifik Dispersionsförmåga Habitatkrav, dvs. vad är en patch? Alternativ - profiler Arter med liknande egenskaper i samma profil Utvärdera landskapet för en begränsat antal profiler

26 Lösning - artprofiler Profil 2 Profil 3 Profil 1

27 Övergripande frågaställning #2 Finns det vissa grönområden i ett visst område som är viktigare än andra för de regionala eller lokala ekologiska sambanden, där man bör undvika ytterligare bebyggelse? Omvänt, finns det vissa grönområden som inte är så viktiga i för ekologiska samband, och som man därför kan bebygga utan att den biologiska mångfalden påverkas nämnvärt? I områden där ekologiska samband är kraftigt reducerade, var bör man återskapa grönområden för att på ett så effektivt sätt som möjligt öka sambanden?

28 Vilka patcher är mer viktiga än andra? Dvs. om de tas bort så blir minskningen av konnektivitet som högst =>Prioritera patcher map deras bidrag till konnektiviteten OBS!! Här tas INGEN hänsyn till några andra faktorer

29 Brygga länka samman olika delar av landskapet

30 Brygga mellan olika områden Stepping stone Minskar isoleringen I nätverksterminologi = betweenness centrality

31 Färg propotionell map. betweeness centrality

32 Förvaltningsmodell

33 Förvaltning Utan förvaltning självdör verktyget Förslag på förvaltningsfunktioner Point of Contact (POC) Utbildning Programunderhåll/uppdateringar Finansiering/övergripande ansvar

34 Point of Contact Kontaktperson/organisation Distribuerar program & uppdateringar (upprätthåller listor med användare) First-line support Samlar synpunkter/förslag

35 Utbildning Tar fram en utbildning (material, lektion, labb) Ger utbildning som hjälper användaren med följande frågor: Hur använder man programmet? Vilka analyser finns det, i vilka sammanhang är de användbar, och hur tolkar man resultaten? När är metoden inte lämplig?

36 Programunderhåll/uppdateringar Ser till att nya ArcView/Map-versioner stöds Rättar buggar kontinuerligt Genomför utökad funktionalitet (på begäran) Second-line support

37 Finansiering/övergripande ansvar Diskuterar och föreslår utökad funktionalitet utifrån inkomna synpunkter samt nya forskningsrön Konsulterar användare och forskare Finansieringsansvar

38 Förslag (diskuteras) Point of Contact (POC) Stockholm Resilience Centre, Modeling and Visualization Lab Utbildning Örjan & Andreas (till att börja med) Programunderhåll/uppdateringar Agio och/eller Esri Finansiering/övergripande ansvar Länsstyrelsen? Landstinget? Licensfinansierat?

39 Idag? Point of Contact (POC) Örjan & Andreas Utbildning Örjan & Andreas Programunderhåll/uppdateringar Agio Finansiering Löpande av den som efterfrågar Övergripande ansvar Örjan, Andreas och Regionplanekontoret (temporärt)

40 Törs vi börja använda MatrixGreen? Ja! - efterfrågan styr förvaltningen Fullt fungerande prototyp Låg inlärningströskel Inga nya teorier - ny tillämpning baserat på befintliga ekologiska teorier Förvaltningsmodell klar innan sommaren (målsättning) Gratis! Registrera er via e-post till Örjan eller Andreas och få instruktioner om nedladdning