Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner"

Transkript

1 Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade regioner, så är det ofta svårt för olika arter att röra sig mellan olika mark- och vattenområden. Med urbanisering följer snabba förändringar av markanvändning och utveckling av ny infrastruktur, som förändrar ekologiska samband mellan olika grönområden. Om de ekologiska sambanden blir alltför svaga så riskerar man att den biologiska mångfalden gradvis utarmas, vilket inte bara påverkar arterna i sig, utan även de upplevelsevärden, rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster som dessa grönområden idag erbjuder för stora befolkningsgrupper. Både i planerings-, restaurerings- och miljöövervakningsperspektiv vore det därför önskvärt om man enkelt kunde utvärdera hur olika utvecklings- och bebyggelsealternativ påverkar de ekologiska sambanden, vilka områden som bör prioriteras, eller var särskilda åtgärder kan behöva sättas in. Några typiska frågeställningar som man gärna vill ha svar på är: Hur mycket mer bebyggelse och/eller ny infrastruktur tål ett visst område innan viktiga ekologiska samband minskar så mycket att arters fortlevnad hotas? Finns det vissa grönområden i ett visst område som är viktigare än andra för de regionala eller lokala ekologiska sambanden, där man bör undvika ytterligare bebyggelse? Omvänt, finns det vissa grönområden som inte är så viktiga i för ekologiska samband, och som man därför kan bebygga utan att den biologiska mångfalden påverkas nämnvärt? I områden där ekologiska samband är kraftigt reducerade, var bör man återskapa grönområden för att på ett så effektivt sätt som möjligt öka sambanden? Vilka av de föreslagna bebyggelsealternativen är totalt sett bättre eller sämre för de sammanlagda ekologiska sambanden? Syftet med detta projekt är att ta fram ett datorbaserat verktyg som ska fungera som ett stöd för planerare och andra yrkesgrupper för att prognostisera och utvärdera påverkan och effekter på ekologiska samband. En lovande analysmodell som vinner terräng inom den vetenskapliga forskningen, och som kan bidra till att besvara ovanstående frågeställningar, är den nätverksbaserade modelleringen av fragmenterade landskap [1, 2]. Denna modell har även visat sig kunna tillämpas inom urban och regional planering samt miljöbedömningar och restaureringar [3].

2 Genom att utgå ifrån denna nätverksbaserade modellering i projektet, utvecklas och tillämpas vetenskapligt välgrundade indikatorer för hur väl enskilda grönområden bidrar till att upprätthålla ekologiska samband. En inledande workshop kommer att arrangeras tillsammans med representanter från Stockholms stad, Region- och trafikkontoret samt Länsstyrelsen, där olika indikatorer skall diskuteras utifrån deras nytta i planering, restaurering, miljöbedömning eller miljöövervakning. Projektet kommer sedan att utveckla ett datorbaserat verktyg där de olika sambandsindikatorerna kan beräknas och analyseras. I projektet ingår även att arrangera en workshop där ovan nämnda aktörer ges möjlighet att praktiskt testa verktyget i relevanta planerings-, restaurerings- eller miljöbedömningssammanhang. Avslutningsvis arrangeras ett öppet seminarium där projektets resultat presenteras. Projektet bedöms öka kapaciteten och förmågan hos planerare att bättre kunna bedöma och rangordna olika enskilda grönområdes bidrag till viktiga ekologiska samband samt jämföra planerings- och bebyggelsealternativ. Genom det utvecklade datorbaserade verktyget kan egna analyser fortsättningsvis göras direkt av olika relevanta myndigheter och organisationer vilket leder till ökad lokal kunskap och möjlighet till kontinuerlig finjustering av markanvändningsförslag. Introduktion/bakgrund Förändringar i markanvändningen leder ofta till att livsmiljöer för olika arter påverkas. Olika arter kräver olika sammansättningar av mark- och vattenmiljöer för t ex föda, boplatser, viloplatser och möjlighet att förflytta sig mellan dessa [3]. De nödvändiga mark- och vattenmiljöerna kan vara kombinationer av både mer eller mindre naturliga grönområden men även andra viktiga grönstrukturer i bebyggda miljöer så som trädgårdar, alléer, kolonilotter eller fragment av gräsmarker eller skogsdungar i bebyggelsen. Förändringar av alla dessa grönområden påverkar olika arter på olika sätt och konsekvenserna kan både vara positiva och negativa. De ekologiska konsekvenserna av att t.ex. bebygga grönområden kan vara mycket svåra att överblicka. Förutom den direkta förlusten av livsmiljöer (habitat) lokalt så ökar ofta även fragmenteringen i landskapet, vilket försämrar sambanden mellan olika grönområden i landskapet. Detta betyder att den såkallade konnektiviteten [4] i landskapet försämras. Forskningen visar att detta är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden [5]. Med konnektivitet avses alltså i vilken utsträckning landskapet möjliggör för arter att förflytta sig mellan områden av för dem lämplig typ av habitat. En hög konnektivitet för en art är avgörande för dess långsiktiga fortlevnad i landskapet. I starkt fragmenterade landskap, som t.ex. stadsmiljöer eller urbaniserade regioner, så accentueras fragmenteringsproblematiken. Avgörande för att kunna upprätthålla grundläggande ekologiska processer i sådana landskap är att konnektiviteten inte blir alltför låg. Om så sker så riskerar man gradvis utarmning av den biologiska mångfalden, vilket inte bara påverkar arterna i sig, utan även de rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster som dessa områden idag erbjuder för stora befolkningsgrupper. För att få en bättre och mer objektiv överblick av den rumsliga utbredningen av viktiga ekologiska resurser i landskapet har GIS-baserade verktyg för att ta fram s.k. habitatnätverk utvecklats. Dessa GIS-baserade habitatnätverk har använts som stöd för såväl miljöövervakning som framtagandet av

3 översiktsplaner i Stockholms stad [6, 7], i arbetet med viktiga ekologiska samband i RUFS 2010, regionala landskapsstrategier [8] och förvaltning av lodjur för Länsstyrelsen i Stockholms län [9]. I flera av fallen har även olika scenarier testats för att försöka bedöma potentiella konsekvenser för habitatnätverken. Trots styrkan med de GIS-baserade habitatnätverken finns dock idag inga lätt tillgängliga och lättanvända verktyg tillgängliga för att kunna värdera vilka delar av habitatnätverken som är ekologiskt viktigare än andra. De indikatorer och mått som ofta används idag för att jämföra olika alternativ bygger ofta på t ex mängden yta som tas i anspråk inom den ekologiska infrastrukturen, oavsett om det handlar om ekologiskt kritiska eller mindre viktiga ytor. Det övergripande syftet med detta projektet är att bidra till utvecklingen av ett verktyg som förbättrar möjligheterna för mer ekologiskt relevant och detaljerade bedömningar av den gröna infrastrukturen. Målformulering, inriktning och avgränsning Inom projektet kommer olika vetenskapliga analysmetoder studeras och utvärderas utifrån deras användbarhet för att kvantifiera och rangordna olika grönområdens bidrag till landskapets konnektivitet (konnektivitetsindikatorer). Resultatet av denna mindre delstudie kommer att vidareutvecklas i form av ett datorbaserat verktyg där olika konnektivitetsindikatorer lämpliga i bl.a. planeringssammanhang kan beräknas för valfritt landskap. Vidare så kommer verktyget att praktiskt testas i olika delar av Stockholms län. Ett antal utvalda områden kommer då att initialt detaljstuderas av användarna/planerarna tillsammans med sökande, och de olika grönområden som finns inom de detaljstuderade områdena kommer att rankas utifrån deras bidrag till konnektiviteten (se en mer utförlig beskrivning under rubrik översiktlig tidplan). Från ett mer praktiskt perspektiv kommer även att översiktligt studeras hur verktyget tas emot och används av användaren. Syften med dessa olika tester är först och främst att utröna hur dessa metoder och indikatorer fungerar i ett planeringssammanhang. Metoden Utgångspunkt för projektet är den nätverksbaserade modellen av fragmenterade landskap (som används för att ta fram ovan beskrivna habitatnätverk). Utifrån nätverksmodellen kan olika analyser genomföras som syftar till att t.ex. (i) identifiera kritiska habitatområden som mer än andra bidrar till att upprätthålla konnektiviteten [3, 10, 11] (se fig. 1). (ii) identifiera grupper av habitatområden som är internt tätt sammanlänkande men utifrån ett regionalt perspektiv tämligen isolerade [2]. (iii) undersöka om och till vilken grad olika typer av grönområden tillsammans kan bidra till landskapets konnektivitet [3, 11, 12]. (iv) jämföra den totala konnektiviteten för olika bebyggelsealternativ [3]. En av styrkorna med denna nätverksmodell jämfört med många andra analysmetoder är att landskapets rumsliga struktur analyseras utifrån ett systemperspektiv [3]. På senare tid har modellen även framgångsrikt testats och validerats empiriskt [12, 13] och teoretiskt [14].

4 Ansökan Region- och trafikkontorets miljöbidrag, Home Range Patches Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Betweenness, Class 1 Betweenness, Class 2 Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Märsta Åkersberga Stockholm Haninge km km (a) Fig. 1. Kritiska strukturer för groddjur i Stockholms län a) Habitatnätverk för vanlig padda (Bufo bufo) i Stockholms län. b) Endast de delar av habitatnätverket som anses vara kritiska med avseende på konnektivitetsindikatorn Betweenness centrality visas [3]. (b) Lantmäteriverket Grant I 2009/0275 Fig. 2. Med hjälp av nätverksanalysen kan de regionalt kritiska områdena från fig. 1b) användas även i kommunal planering (till höger, fig. b). Kritiska delar av habitatnätverket (enligt fig. 1b) är helfärgade, övriga delar av habitatnätverket som inte är kritiska (enligt fig. 1a) är streckade, och de ekologiska spridningssambanden mellan samtliga områden illustreras med hjälp av länkar [3].

5 Förväntade effekter Projektet bedöms öka användarnas/planerarnas kapacitet och förmåga att bättre kunna bedöma och rangordna olika enskilda grönområdens bidrag till landskapets ekologiska konnektivitet. Projektet förväntas leda till att vetenskaplig kunskap enklare kan tillämpas i planerings-, restaurerings- och miljöbedömnings- och miljöövervakningssammanhang. Utvecklingen av det datorbaserade verktyget kommer att göra det möjligt för t.ex. planerare att bättre kunna bedöma ekologiska konsekvenser av olika exploateringsalternativ eller andra åtgärder i den fysiska miljön. Projektet kommer sammanfattningsvis att leverera följande: 1. Kort sammanställning av i miljöbedömnings- och planeringssammanhang lämpliga nätverksbaserade ekologiska konnektivitetsindikatorer. 2. En programprototyp där lämpliga indikatorer implementerats och där konnektivitetsanalyser av olika landskap och utvecklingsscenarier möjliggörs. 3. Kort sammanställning av resultaten från de olika testerna. 4. Två workshops. 5. Ett seminarium där olika intressenter bjuds in och där projektets resultat presenteras och diskuteras. Programrättigheterna för prototypen tillfaller sökande, men Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Länsstyrelsen i Stockholms län förfogar fritt över den i projektet framtagna prototypen. Det är sökandes avsikt att längre fram utveckla prototypen till ett komplett programpaket och därigenom möjliggöra för flera aktörer att senare använda programmet. Detta skulle även göra det möjligt att kontinuerligt uppdatera programmet med nya och förbättrade indikatorer och analyser, samt säkerställa tillgången till programsupport.

6 Referenser [1] Urban D, Keitt T (2001) Landscape connectivity: A graph-theoretic perspective. Ecology 82:1205 [2] Bodin Ö, Norberg J (2007) A Network Approach for Analyzing Spatially Structured Populations in Fragmented Landscape. Landscape Ecol. 22:31 [3] Zetterberg A (2009) Network Based Tools and Indicators for Landscape Ecological Assessments, Planning, and Design. Royal Institute of Technology [4] Taylor PD, Fahrig L, Henein K, Merriam G (1993) Connectivity is a vital element of landscape structure. Oikos 68: [5] Solé RV, Bascompte J (2006) Self-Organization in Complex Ecosystems. Princeton University Press, New Jersey [6] Mörtberg UM, Zetterberg A, Gontier M, Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter (Miljöförvaltningen, Stockholms stad, 2007). [7] Mörtberg UM, Zetterberg A, Balfors B, Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: Metodutveckling med groddjur som exempel (Miljöförvaltningen, Stockholms stad, 2007). [8] Mörtberg UM, Zetterberg A, Balfors B (2007) Landskapsekologisk analys: Underlag för regionala landskapsstrategier. In: Det storstadsnära landskapet. Regional landskapsstrategi - en pilotstudie, Länsstyrelsen i Stockholms Län, Stockholm [9] Zetterberg A, Ekologiska förutsättningar för lodjur i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007). [10] Estrada E, Bodin Ö (2008) Using network centrality measures to manage landscape connectivity. Ecol. Appl. 18: [11] Zetterberg A, Mörtberg UM, Balfors B (In review) Ecological Network Graphs: Linking Graph Theory to Operational Maps in Ecological Assessments, Planning, and Design. Landsc. Urban Plan. [12] Andersson E, Bodin Ö (2008) Practical tool for landscape planning? An empirical investigation of network based models of habitat fragmentation. Ecography Published online [13] O Brien D, Manseau M, Fall A, Fortin M-J (2006) Testing the importance of spatial configuration of winter habitat for woodland caribou: An application of graph theory. Biol. Conserv. 130:70 83 [14] Minor ES, Urban DL (2007) Graph theory as a proxy for spatially explicit population models in conservation planning. Ecol. Appl. 17:1771 [15] Andersson E, Bodin Ö (2009) Practical tool for landscape planning? An empirical investigation of network based models of habitat fragmentation. Ecography 32:123 [16] Bodin Ö, Tengö M, Norman A, Lundberg J, Elmqvist T (2006) The value of small size: loss of forest patches and ecological thresholds in southern Madagascar. Ecol. Appl. 16:440

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutrapport för projektet Örjan Bodin & Andreas Zetterberg Stockholm, mars 2011

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Påverkan på däggdjur och fåglar! Areal

Läs mer

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Social-ekologisk Stadsbyggnad Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys?

2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys? Innehåll Kritiska beroenden: Metodöversikt och beroendeanalys på lokal nivå HENRIK HASSEL, AVDELNINGEN FÖR BRANDTEKNIK OCH RISKHANTERING Problembilden Vad innebär det att göra beroendeanalyser? Olika perspektiv

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald, Göteborgs stad Remiss från miljö- och klimatnämnden i Göteborgs stad

Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald, Göteborgs stad Remiss från miljö- och klimatnämnden i Göteborgs stad PM 2016:173 RV (Dnr 110-1156/2016) Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald, Göteborgs stad Remiss från miljö- och klimatnämnden i Göteborgs stad Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Miljöförvaltningen Sida 1 (12) 2014-02-14 Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Grunden för stadens biologiska mångfald är den samlade strukturen av alla vegetations-

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

Strategi för biologisk mångfald

Strategi för biologisk mångfald Strategi för biologisk mångfald Johan Niss, Länsstyrelsen i Skåne johan.niss@lansstyrelsen.se, 0708-31 13 95 Strategidokument med åtgärdsplan December 2012 Regionala landskapsstrategier arbetas fram för

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

En förebild för miljöövervakningen?

En förebild för miljöövervakningen? En förebild för miljöövervakningen? Havets tillstånd och utveckling Verksamhetsområde vid Havsmiljöinstitutet Syfte: Ge miljöövervakningen ett mervärde Medel: Förstärka det vetenskapliga stödet till nationell

Läs mer

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur 1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST

Läs mer

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi 2010-08-26 Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi Bakgrund och definitioner Det finns olika mekanismer bakom utarmning av biologisk mångfald. För att bedöma påverkan av

Läs mer

Resursanvändning - sida 1

Resursanvändning - sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening

Sveriges Ornitologiska Förening s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Jordbruk för mångfald eller enfald? a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Tillvarata och utveckla socialt liv Utveckla gröna promenader Tillgängliggör bergskanten i Hammarbyskogen Utveckling av park- och naturmiljöer Utvecklade parkentréer Stärk centrumfunktionerna längs strategiska

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg 2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad

Läs mer

MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR

MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Materiella tillgångar kan definieras som reella, fysiska

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Goda exempel på samverkan med stockholmare och företag för hållbar utveckling i Stockholm

Goda exempel på samverkan med stockholmare och företag för hållbar utveckling i Stockholm Avdelning: Miljöövervakningen Handläggare: Henrik Spovin Telefon: 08-508 28 890 Fax: 08-508 28 808 E-post: henrik.spovin@miljo.stockholm.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2006-007515-205 2006-11-27 MHN 2006-12-12

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (4)

JIL Stockholms läns landsting i (4) JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering

Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering UPTEC W 15001 Examensarbete 30 hp Mars 2105 Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering Att synliggöra ekosystemtjänsters nytta och värde i den kommunala planeringen med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen

Läs mer

Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER CAREOFCITY.COM 1

Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER CAREOFCITY.COM 1 2014.11.21 Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER 1 INNEHÅLL 01. Syfte Stöd i användningen av indikatorerna 02. Bakgrund Indikatorer på olika skalor 03. Staden Indikatorer på stadsnivå 04. Stadsdelen

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering SECOND CALL Svenska IALE i samarbete med Stockholms Universitet, Stockholms Resilience Centre och Kungliga Tekniska Högskolan inbjuder till konferensen Det urbana landskapets gröna delar historia, värde,

Läs mer

Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros

Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Nyheter från TMR Tillväxt, miljö och regionplanering (fd Regionplanekontoret) Uppföljning

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Utbildningsplan Masterprogram i biologi

Utbildningsplan Masterprogram i biologi Dnr: HNT 2016/65 Fakulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i biologi Programkod: Programmets benämning: Inriktning: NABIM Masterprogram i biologi Ekologi och naturvård

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Strukturbild för Skåne

Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne - Grönstruktur i Skåne GR 21 september 2012 Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Ekologisk konnektivitetsmodellering

Ekologisk konnektivitetsmodellering Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Ekologisk konnektivitetsmodellering med GIS En jämförelsestudie av två GIS-baserade verktygslådor Erik Zachariassen Examensarbete avancerad nivå Naturgeografi

Läs mer

Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning

Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Ansökningarna skall ha den struktur som beskrivs nedan. Om den information som skall lämnas i olika avsnitt är alltför omfångsrik skall sökanden även tillhandahålla

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden 1. Fortsatt skydd av värdefulla miljöer Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling del 2!

Välkommen. till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling del 2! Välkommen till kurs i strategiskrivning för Lokalt ledd utveckling del 2! Kursledare: Ola Svensson, Tobias Kreuzpointner, Börje Karlsson och Beata Allen Stockholm den 8 och 9 oktober 2014 http://enrd.ec.europa.eu/enrd-static/leader/leader/leader-tool-kit/en/index_en.html

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer