Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Transkript

1 Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

2 U p p l ä g g Bakgrund, övergripande EUs 2020-strategi, mål 1 och 2 Art 17-rapportering GYBS hur förhåller vi oss till målsättningen? Länsstyrelsernas arbete Kvalitetssäkringen SAC-utpekande 2013 Uppdatering Natura-databasen Bevarandeplaner framtagande och uppdatering Brister i nätverket? Naturvårdsverkets arbete Förstudie resultat art 17 i rel till 2020-mål mm Bevarandeplaner färdigställa riktlinjer, mall för kombiplaner Prioriteringsunderlag, vägledning målformulering PAF, finansering? 2

3 Bakgrund, övergripande Habitatdirektivet den röda tråden EUs 2020-strategi, mål 1 och 2 Art 17-rapportering GYBS hur förhåller vi oss till målsättningen? Prioriteringar! Kostnad/Nytta? 3

4 Vad innebär habitatdirektivet, egentligen? Övergripande mål: biologisk mångfald i EU Urval av hotade och representativa naturtyper och arter (såna som inte täcks in av naturtyperna) Bevara de utpekade naturtyperna och arterna i gynnsam bevarandestatus (långsiktigt livskraftiga, inte mindre än 1995) Krav på utpekande av skyddade områden för naturtyper och arter enl bil 1 och 2 Genom att bevara värden i de enskilda områdena, kan nätverket bidra till GYBS Urval områden (de viktigaste) Ange syfte och prioriteringar Skyddskrav värdena får inte försämras Krav på att genomföra åtgärder i områdena mosvarande de utpekade naturtypernas och arternas ekologiska behov Strikt skydd av arter Övervakning/ uppföljning Framtagande av referensvärden, bedömning om GYBS 4

5 2.1. Syftet med detta direktiv är att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaternas europeiska territorium som omfattas av fördraget. GYBS Skydd av arter Natura Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer samt arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse. 5

6 GYBS? Kunskap om förekomst av naturvärden i SE Krav på utpekande N2K, de viktigaste områdena för GYBS ska skyddas GYBS Skydd av arter Hela landet: Generellt skydd arter bil 4 (+5) Områdena ska bevaras Krav på: Förvaltning (6.1), Skydd (6.2), Tillståndsplikt (6.3-4) Uppföljning (11) Natura Landskapet: Åtgärder för konnektivitet (art 10) GI 6

7 Vad innebär direktivet: GYBS? Vilken roll kan N2K spela för åtgärder för GYBS? Beror mkt på vad som finns inom N2K % av förekomst. När det gäller det som är N2K, är direktivets regler implementerade i svensk lag men utan resurser för åtgärder uppstår problem med genomförandeunderskott. 7

8 EUs 2020-strategi för biologisk mångfald: Ger ramar och anger åtgärder för EUs arbete med biologisk mångfald till /comm_2011_244/1_SV_ACT_part1_v2.pdf Innehåller sex ömsesidigt kompletterande och av varandra beroende enskilda mål. Varje mål är inriktat på ett särskilt område. Mål 1 och 2 har fokus på att skydda och återställa biologisk mångfald och därmed förbundna ekosystemtjänster Kommissionen arbetar aktivt med de 20 olika åtgärderna i strategin, och har höga förväntningar på medlemsstaternas arbete. Strategin är samtidigt inte det viktigaste verktyget utformningen av olika EU-fonder, inte minst CAP, får större påverkan på utvecklingen för biologisk mångfald.

9 EUs 2020-strategi för BM mål 1: Hejda försämringen av statusen för alla arter och livsmiljöer som omfattas av EU:s naturvårdslagstiftning och uppnå en betydande och mätbar förbättring av deras status, så att till 2020 jämfört med nuvarande bedömningar i) 100 % fler livsmiljöbedömningar och 50 % fler artbedömningar enligt habitatdirektivet visar en bättre bevarandestatus, och ii) 50 % fler artbedömningar enligt fågeldirektivet visar en säker eller förbättrad status. Fågeldirektivet och habitatdirektivet måste genomföras fullt ut (dvs. en gynnsam bevarandestatus uppnås för alla livsmiljöer och arter av europeisk betydelse och lämpliga populationer av naturligt förekommande vilda fågelarter) Utgångspunkt för bedömningen är art 17-rapporten

10 EUs 2020-strategi för BM mål 2: Senast 2020 bevara och förbättra ekosystem och ekosystemtjänster genom att grön infrastruktur införs och minst 15 % av skadade ekosystem återställs. I EU har många ekosystem och ekosystemtjänster försämrats, till stor del på grund av landskapsfragmentering. Nästan 30 % av EU:s territorium är måttligt till extremt fragmenterat. Mål 2 är inriktat på att upprätthålla och förbättra ekosystemtjänster och återställa skadade ekosystem genom att grön infrastruktur införlivas i fysisk planering. Åtgärder? Bl a: Medlemsstaterna ska med hjälp av kommissionen senast 2014 utarbeta en strategisk ram för att fastställa prioriteringar för återställande av ekosystem på lokal, nationell och europeisk nivå. 10

11 Art 17-rapportering Ingen påtaglig förändring har skett sedan 2007 Av de förändringar som syns i rapporten beror flertalet inte på ändringar I naturen utan på att vi fått bättre bedömningsunderlag. Flertalet arter och naturtyper i jordbrukslandskap, dyner och skog är långt från GYBs och har en negativ trend, för alpina naturtyper är läget generellt gott. En ny blå bok kommer att tas fram under hösten. Vi behöver dessutom analysera hur uppgifterna från rapporteringen kan användas som underlag för prioriteringar och målsättningar (NVs förstudie). Kan även kopplas till prioriteringar/bedömningar av betydelse av enskilda Natura 2000-områden. Om vi ska åstadkomma en påtaglig förbättring till 2020, krävs stora insatser! 11

12 GYBS hur förhåller vi oss till målsättningen? Prioriteringar och kostnad/nytta! Om vi betraktar GYBS som vår övergripande vision/målsättning på lång sikt så behöver vi ändå fundera på vilka mål vi vill/kan/borde uppnå på kortare sikt, t ex till Vi behöver dessutom göra strategiska och löpande prioriteringar i förhållande till tillgängliga resurser så att det verkligen är de viktigaste sakerna vi gör först. Kostnadseffektiva åtgärder kan också ges lite förtur. Med utgångspunkt i art 17-rapporteringen ska NV därför göra förstudie under hösten 2013, av vad rapporten visar, och hur resultaten kan kopplas till mål och prioriteringar för det konkreta naturvårdsarbetet. NV hoppas också kunna inleda arbete med att ta fram restaureringsprioriteringar i rel till 15%-målet. 12

13 Nationell Implementering?! RU Nya etappmål i miljömålssystemet Sektorsvisa planer och strategier

14 Aktuella uppgifter som berör länsstyrelserna Kvalitetssäkringen SAC-utpekande 2013 Uppdatering Natura-databasen Bevarandeplaner framtagande och uppdatering - Ta fram planer för områden utan BP! Ange prioriteringar! - Uppdatering prioritera omr utan BP, och oskyddade områden. - Målformulering, bedömning av enskilda områdets betydelse för helheten. Prioriteringar. Brister i nätverket? Marint och vissa arter. Grön infrastruktur, konnektivitet, omgivande landskap Åtgärder!!! 14

15 kvalitetssäkringen Alla föreslagna ändringar kommer trol att godkännas av KOM (med förbehåll för om det upptäcker att vi gett dem felaktiga underlag) utom 1 område. Nytt förslag ang det skickas till KOM. MEN det finns mycket kvar att göra många lst, och ArtD, har signalerat att det saknas mkt kunskaper, + finns kvar tydliga fel i databasen ( t ex arealuppgifter för ovanliga naturtyper beräknade på 1%-andel av stora områden). Viktigt att korrigera. 15

16 Särskilda bevarandeområden (SAC) Inrapportering har alla län lämnat in? NV ska lämna rapport till Mdep 1 nov. Hör gärna av er med uppgifter t ex om fastställda BP om de hinner bli klara före den 1/11. Fåtal områden som inte uppfyller krav enl lst bedömning. NV kommer att kontakta er med frågor ang dem för att kunna lämna ett tillräckligt underlag till M-dep. Prioritera att få fram BP för de återstående områden som saknar sådana! 16

17 RU om uppdatering naturadatabasen Nya obligatoriska uppgifter ska fyllas i. NV har fyllt i de delar vi kunnat detta behöver kontrolleras av lst, dessutom behöver lst komplettera med det NV inte känner till. Uppdatering av tidigare uppgifter bör också göras, för att databasen ska kunna fungera som relevant underlag för analyser. NV kommer att komma med kompletterande info under hösten om hur bl art 17- reslutat kan användas som stöd för bedömning av områdenas betydelse 17

18 Bevarandeplaner uppdatering Riktlinjer fastställs av NV under hösten. Samordnas med PB skydd. Förslag på modell för kombiplaner tas fram av NV. Tidsplan? Viktigt att områden har relevant BP. Ta de viktigaste områdena först. - Ta fram planer för återstående områden utan BP! - Uppdatering prioritera oskyddade områden. Ange prioriteringar i alla nya eller reviderade planer. Många lst har varit kritiska till förslaget om särskilda Naturaförvaltningsplaner för skötselkrävande oskyddade områden. Inget krav men kan vara lämpliga, inte minst för större områden med skötselbehov. Målformulering, bedömning av enskilda områdets betydelse för helheten. NV kommer att ge mer vägledning. 18

19 Komplettering nätverket Bristlista enl kommissionen jan SE har inte gjort kompletteringar i år, men vissa brister är ändå åtgärdade, genom uppdatering av databasen. Terrestert: Barbastell F och G län, Inlandsdyner boreal region. Marint: gråsäl, knubbsäl, tumlare, bubbelstrukturer (1180) Ny analys brister jan 2014 med beaktande av ny databas. Nationellt identifierade brister? Vissa naturtyper och arter har väldigt liten andel av sin förekomst i N2K enl art 17-rapport. 19

20 GI, landskap Viktigt se skyddade områden som en del av landskapet Konnektivitet Det enskilda områdets betydelse i rel till landskap, närliggande områden. Kan t ex behöva beaktas i prioriteringar i bevarandeplaner. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 Naturvårdsverkets arbete hösten 2013 Beskriva nuläge och förutsättningar förstudie analys av art 17-resultat Konkreta mål och prioriteringar ev komplettera refvärden med delmål till 2020 eller åtgärdsmål Bevarandeplaner färdigställa riktlinjer, Prioriteringsunderlag, vägledning om hur relatera nationella prio till mål/prio i BP Mall för kombiplaner Finansering??? 21

22 Direktivfrågorna på NV Samordningsfunktion för att knyta ihop arbetet Kontaktpersoner för lst: Habitatdirektivet och Natura 2000: Anna Lindhagen Fågeldirektivet: David Schönberg Alm Särskilda sakfrågor om NV har meddelat vem som hanterar en viss fråga ha direktikontakt med handläggaren. Om ni inte vet fråga Anna. 22

23 23

24 24