Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?"

Olof Dahlberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting

2 Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad har åstadkommits 3 - Vad har krävts? 4 - Status på materialet? 5 - Vad utmanar?

3 Historik viktiga vägval och ställningstaganden Val av struktur och helhetssyn grönt bälte, kilar, pärlband etc? Gröna bältet En skogsbacke i handen Gröna kilar Grönstruktur i Stockholms regionen Upplevelsevärden Svaga samband

Gröna bältet En skogsbacke i handen Gröna kilar

4 Historik viktiga vägval och ställningstaganden Struktur och helhetssyn grönt bälte, kilar, pärlband etc? Regionplaner och RUFS:ar (regional utvecklingsplan) - centrala processer och beslutsdokument

5 Exempel RUFS 2010 regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - en sammanhållen bebyggelse - tätt i stationsnära lägen - spara tätortsnära gröna kilar - samordna, samverka och stödja - system- och struktursyn - regional nytta - grönstrukturen samverkar med andra strukturer

tätortsnära gröna kilar - samordna, samverka och stödja - system- och

6 Tillväxt, miljö och regionplanering Regional grönstruktur och tio gröna kilar Stort, sammanhängande område Tätortsnära Mellankommunalt planeringsområde Begrepp - namn identitet Olika läge och kvaliteter Grön kil, gröna värdekärnor, svaga samband

Mellankommunalt planeringsområde Begrepp - namn identitet

7 Regionala värden och funktioner Samlade natur-, rekreation och kulturmiljövärden Gröna värdekärnor Gröna svaga samband (tre klasser) Tysta områden Gröna stationer Vandringsleder Regionala strandpromenader

Gröna svaga samband (tre klasser) Tysta områden

8 Historik viktiga vägval och ställningstaganden Struktur och helhetssyn grönt bälte, kilar, pärlband etc? Regionplan och RUFS (regional utvecklingsplan) - centrala processer och beslutsdokument Att stödja HUR prioritera satsningar på metoder och planeringsunderlag (upplevelsevärden, svaga samband, gröntypologi mm)

Regionplan och RUFS (regional utvecklingsplan) - centrala processer och

9 Historik viktiga vägval och ställningstaganden Struktur och helhetssyn grönt bälte, kilar, pärlband etc? Regionplan och RUFS (regional utvecklingsplan) - centrala processer och beslutsdokument Att stödja HUR - bistå med metoder och planeringsunderlag (upplevelsevärden, svaga samband, gröntypologi mm) Att satsa på processer med andra aktörer

10 2 - Vad har åstadkommits En gemensam målbild Den regionala grönstrukturen finns med i alla ÖP och grönplaner Stor förståelse för den regionala nivå och behov av mellankommunal samordning/samverkan Ett plattform för att samla regionen i nya RU, nya RUFS och andra utmaningar Ökat fokus på nationell nivå för storstadsfrågornas problematik

mellankommunal samordning/samverkan Ett plattform för att samla regionen i nya RU,

11 2 - Vad har åstadkommits exempel ÖP Upplands Bro kommun

12 2 - Vad har åstadkommits exempel ÖP Upplands Bro kommun

13 2 - Vad har åstadkommits exempel ÖP Upplands Bro kommun

14 2 - Vad har åstadkommits En gemensam målbild Den regionala grönstrukturen finns med i alla ÖP och grönplaner Ökad förståelse för den regionala nivå och behov av mellankommunal samordning/samverkan Ett plattform för att samla regionen i nya RU, nya RUFS och andra utmaningar Ökat fokus på nationell nivå för storstadsfrågornas problematik

15 2 - Vad har åstadkommits forts. Tagit fram nya metoder, verktyg och planeringsunderlag för HUR utmaningar kan lösas

16 Ex Rapport Svaga samband Smala partier 500 m Identifierats med GIS och kunskapsunderlag 3 klasser - expanderande, tätbebyggda områden - infrastruktur och tillgänglighet - vatten och strandpromenader

17 Samspelet regional kommunal nivå Tillväxt, miljö och regionplanering

18 Tillväxt, miljö och regionplanering Ökad tillgänglighet och infrastruktur Ökad tillgänglighet från bebyggelsen

19 2 - Vad har åstadkommits forts. En samverkan har utvecklats i 5 av 10 kilar; - politisk styrgrupp i tre kilar (Rösjö, Angarnoch Bogesundskilen - en utvecklad samverkan i en kil (Tyrestakilen) - och ett påbörjat samverkan (Bornsjökilen)

20 3 - Vad har krävts? En regional process att för gemensam överenskommelse (regionplaner och RUFS) Ett bra samarbete mellan regionplaneorgan, lst, intresseföreningar (främst Naturskyddsföreningen) och viktiga kommuner (t ex Sthlm stad) Förståelse för och kunskap om processens betydelse.

21 3 - Vad har krävts forts.? Fokus på centrala utmaningar och HUR Finansiellt stöd i en startfas via (landstingets miljöanslag NOLA, EU mm) Uthållighet och engagemang Strategiskt kunnande och känsla för timing Någon form av regionalt nätverk (årliga konferenser Storstadsnatur)

22 4 - Status på materialet? RUFS 2010 är vägledande, inte bindande (ett moraliskt kontrakt) Innehållet bygger på dialog, förankring och samverkan det är processen och inte dokumentet som är viktigast! Politisk styrgrupp i tre kilar. Mål och målbild bygger till stor del på RUFS förslag. Kan kanske ses som mellankommunala handlingsprogram? Interaktion mellan RUFS och regionala strategier för miljömålet ett rikt växt och djurliv.

23 5 - Vad utmanar? En förväntad befolkningstillväxt på 1,2 miljoner fram till 2050 var och hur ska bebyggels utvecklingen ske? Hur både säkerställa, utveckla och tillgängliggöra de gröna kilarna när staden växer? 2050-perspektiv? Ökad mellankommunal samordning Hur förtäta? Stad och land relationen Finansiera en biotopdatabas för att möjliggöra analyser av ekologiska spridningssamband

24 5 - Vad utmanar i Upplands Bro kommun

25 5 - Vad utmanar i Upplands Bro kommun

26 5 - Vad utmanar i Upplands Bro kommun

27 5 - Vad utmanar forts.? Behov av mellankommunal samordning

28 Exempel mellankommunal samordning Enligt PBL kan kommunerna samordna mellankommunala frågor på olika sätt genom den översiktliga planeringen, b la genom att: - Preisera vilka frågor som har mellankommunal samordning i sina öp - Inkludera konsekvenser för andra kommuner och för regionen i stort i ÖP konsekvensbeskrivning etc Att se till att detta sker på ett lämpligt sätt är en utmaning!

29 5 - Vad utmanar forts.? Öka kunskapen om ekosystemtjänsterna både som tjänster för människan och från ett ekonomiskt perspektiv Hur öka regionens resiliens?

30 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådshandling RUFS 2050 förslag på delmål o prioriterade åtgärder Hälften av regionens invånare har högst 1000 meter till tätortsnära natur i grön kil (Nuläge: År procent) Prioriterad åtgärd Etablera mellankommunal samverkan för att stärka de tio gröna kilarna och deras bidrag till regionens ekosystemtjänster. Ta fram strategier och förhållningssätt för hur den fysiska planeringen ska förbättra stadsmässiga kvaliteter och skapa attraktiva stadsmiljöer.

31 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Förslag på förhållningssätt De gröna kilarna bevaras, utvecklas och tillgängliggörs. De svaga sambanden i de gröna kilarna samt tätortsnära natur som har höga natur- och kulturvärden och som inte redan omfattas av skyddsbestämmelser skyddas. Tillgängligheten till länets natur- och vattenområden, både fysiskt och socialt, ökas för att skapa jämlika förutsättningar så att alla invånare i regionen kan vistas i naturområdena, samt skapa interkulturella mötesplatser.

32 Tillväxt, miljö och regionplanering Förhållningssätt fort. Rekreation och turism anpassas så att inte känsliga natur- och vattenmiljöer belastas. Ekosystemtjänster beaktas i all planering av ny bebyggelse och infrastruktur, samt att inventering och kartläggning av ekosystemtjänster görs löpande och att de som är hotade stärks.

33 Exempel på utmaningar

34 Hur bygga både tätt och grönt?

35 Regionen växer grönstrukturen förändras Befolkningstillväxten N Station Lindhagen Årstafältet Årstadal Arenastaden

36 Tillväxt, miljö och regionplanering Gröntypologi ett verktyg för stadsutveckling En enkel och översiktlig indelning Jämför tillgången på kartor och i siffror Bild av fördelning, inbördes relation och läge Förändringar över tid och rum Analysverktyg i stadsutvecklingsprocesser Läs mer

37 (lund) (äng, gräsfält) Parkmark (brukspark, aktivitetspark) Hårdgjord mark (finpark, prydnadspark) Anläggningsmark 4 huvudtyper, 19 undertyper

38 Informationsblad och statistik

39 Tillväxt, miljö och regionplanering Exempel på användningsområden jämföra tillgång gångavstånd markägande

40 Komplettera eller omvandla? Olika scenarier i stadsutvecklingsprocesser

Growth, Environment and Regional Planning MatrixGreen prognosverktyg för ekologiska samband Syfte; - att bättre kunna bedöma och rangordna viktiga ekologiska

41 Growth, Environment and Regional Planning MatrixGreen prognosverktyg för ekologiska samband Syfte; - att bättre kunna bedöma och rangordna viktiga ekologiska landskapssamband i planeringsprocessen. - att bedöma konsekvenser av fragmentiseringen i landskapet - att visa olika planerings- och bebyggelse alternativ i den fysiska planeringen.

42 Extra bilder

43 Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen Ekosystemtjänster (EST) är de tjänster naturen uträttar åt människan ofta osynliga Antroposofiskt perspektiv Ekonomiskt perspektiv Livscykel Skapa resiliense (buffertförmåga) i stadsbyggandet

44 Tillväxt, miljö och regionplanering

45 Tillväxt, miljö och regionplanering 5 kapitel - olika aspekter 1 - vad är ekosystemtjänster (ES)? 2 reglerande ES ger bättre levnadförhållande i staden 3 - kulturella ES främjar folkhälsa och biologisk mångfald 4 resiliense, ekosystem och klimatförändringar 5 socialekologiskt byggande

46 Tillväxt, miljö och regionplanering Exempel på insatser för att bygga resiliense; - Planerar olika trädarter - Utveckla dagens grön- och blåstrukturer - Kompletterande markanvändning som gynnas ekosystemtjänster - Samfälligheter för skötsel - Fler livsmiljöer för vilda pollinatörer

Relevanta dokument

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?