Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer"

Transkript

1

2 Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2

3 Förlust av biologisk mångfald hotar människors hälsa och välstånd (Nature 2012) Bakgrund Helsingborg har varit medlem av ICLEI sedan 2000 och gick med i projektet Local Action for Biodiversity LAB Jan 2012 Regeringens uppdrag till naturvårdsverket (avrapporterat nov 2012) och Stockholm Resilience Center (EST ska vara en del av nationell budget) Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mångfald i Rio 1992 FN-toppmöten om EST Nagoya 2010, Hyderabad Indien 2012 CBO-rapport Sidan 3

4 FN har utnämnt perioden till FN:s årtionde för biologisk mångfald EU:s överordnade mål: att få ett slut på förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster [...] och [...] i görligaste mån återställa dem. EU uppmanar till att integrera och införliva målen för biologisk mångfald i utvecklingen och genomförandet av all relevant sektorspolitik på EU-nivå och nationell nivå Sidan 4

5 Planering för ekosystemtjänster i Helsingborg Ekologtjänster 1987 (3 SBF, 2 på MF) Översiktsplaner 1989, 1997, 2002, 2010 Naturvårdsplan 1992 ICLEI medlem 2000 Miljöprogram PM Klimatanpassning 2012 Grönplan 2013 Integrerat natur- och Kulturmiljöprogram 2014 Nya våtmarker 70 st sedan 1992 LOD, ED Kommunala naturreservat 6 st, 1 per år Löpande Naturvård, Skötsel, Inventeringar Kustkontrollprogram Gröna väggar och tak Sidan 5

6 GRÖNPLAN Ekologisk värdering, Sociotopkartering mm Sidan 6

7 Mycket höga naturvärden i stenstaden genom landborgen, det havsnära läget och bäckravinerna Sidan 7

8 Local Ac(on for Biodiversity LAB Fas 1 är e7 treårigt projekt och kostar kr Ansvarig: ICLEI- Kontoret i Kapstaden i samarbete med IUCN En City Biodiversity Report En 10- års handlingsplan Göra tre konkreta projekt Underteckna Durbanavtalet Delta i två workshops Sidan 8

9 Huvudrubriker i LAB rapporten: EKOLOGI Biodiversitetsdefinition med Beskrivning Naturlig mångfald, Ekosystemtjänster Värdebedömningar Hot STYRNING Biodiversitet i stadsplanering, politiska mål ÖP, Miljöprgr mm Genomsyrande biodiversity i det lokala arbetet INTEGRATION Lokala och regionala partners Internationella biodiversitets initiativ : EU Natura 2000, Ramsar DELAKTIGHET Kommunikation och utbildning Allmänhetens deltagande och kunskaper Medvetandehöjning PROJEKT

10 Markanvändning Helsingborg Bebyggd andel Åker Skog Gräsmarker Sandmark Våtmark Sidan 10

11 Fördelningen av rödlistade (250) varav hotade (125) arter i olika biotoper Ruderat Åkermark/-landskap Skog Gräsmarker Sandmark Sötvatten Sidan 11

12 Fördjupnings-PM klimatanpassning Sidan 12 Markanvändning under år i V Skåne Emanuelsson U. et al 2002, Det skånska kulturlandskapet Built area Arable land Non cultivated field Artificial graze land Natural graze land Meadow Modern forestry Old type of forestry Natural forest Wetland Lakes and bedrock

13 Habitatens fördelning i landskapet Sidan 13

14 Historik Markanvändning Våtmarker och vattendrag Råån 195 km 2 Från drygt ha 1810-tal till dagens 400 ha Erosion, övergödning Biologisk mångfald Sidan 14

15 De fyra huvudgrupperna av EST: Producerande: Livsmedel, råvaror, genetiska resurser, dricksvatten Stödjande: Kretslopp, primärproduktion, habitat Reglerande: Klimat, luftkvalitet, översvämningar, erosion Kulturella: Hälsa, Kulturarv, forskning, rekreation Sidan 15

16 Några exempel på ekosystemtjänster, ekonomi etc Nötskrikan kr/par Pollinering Sidan 16

17 Ekokapital Värde 1995 Miljoner kr Värde 2012 Markvärde Naturresurser 2 vattenmagasin Miljökapital- miljöskuld, ekologiskt fotavtryck Långfristig Miljoner kr skuld 1995 Ingen metod kan lösa problemet på kort sikt Klimatförändring Årlig ökning 50 % enl prognoser Värde Rekreationsvärde enligt enkäter (30 kr/tim) Biodiversitetsvär de (Kostnad hålla alla arter vid liv i anläggning) EFA 6,3 ha/c av Globalt Biol Aktiv yta ,2 ha/c finns inom kommunen Kadmium i åkermark Humusbrist I åkerjord Förorenad mark Övergödning Försurning Sidan 17

18 Sex kommunala reservat i Helsingborg Ett nytt per år Sidan 18

19 Skydda Sköta Återskapa Förstärka Sammanbinda Balansera Informera Sidan 19

20 De stora utmaningarna: Mark- och vattenanvändning, Övergödning, Klimatförändringen LAB steg 2: Handlingsplan Sidan 20

21 CBD Konventionen om biologisk mångfald Rio 1992: Bevara biologisk mångfald Nyttja dess komponenter hållbart Rättvist fördela nyttan från genetiska resurser Globala problem lokala lösningar Lokala problem globala lösningar Sidan 21

22 CBD Nagoyaplanen Strategic Plan mission: Take effective and urgent action to halt the loss of biodiversity in order to ensure that by 2020 ecosystems are resilient and continue to provide essential services, thereby securing the planet s variety of life, and contributing to human well-being, and poverty eradication Sidan 22

23 Nagoya Aichi målen: Ta itu med bakomliggande orsaker Öka medvetenheten om värdet av naturen Fasa ut eller reformera skadliga subventioner. Synliggöra värdet av biologisk mångfald / ekosystemtjänster i räkenskaper Respektera naturens begränsningar Sidan 23

24 Nagoya Aichi målen: Minska direkta hot Förstörelse av naturmiljöer Hållbar markanvändning och fiske Ta itu med främmande/invasiva arter Sidan 24

25 Nagoya Aichi målen: Säkra biologisk mångfald och dess nytta 17-/10- procentsmålen om skyddade områden Hindra utrotning av kända arter och bevara genetisk variation Säkra eller restaurera ekosystem som erbjuder värdefulla ekosystemtjänster, framförallt vatten. Restaurera degraderade ekosystem för att ge motståndskraft mot klimatförändringar och möjlighet att lagra koldioxid. Sidan 25

26 Vad görs nationellt i Sverige? (Miljödepartementet) Översyn av miljömålen: strategier & etappmål (MMB), preciseringar (NV m fl) Intensifierad dialog och samverkan: skogsdialogen, Kometprogrammet, kunskapsplattform, plattform för näringslivssamverkan Strategi för att synliggöra värdet av ekosystemtjänster Grön infrastruktur Sidan 26

27 FN COP 11 Hyderabad Nyckelbudskap: 1: Urbaniseringen är både en utmaning och en möjlighet att hantera ekosystemtjänster globalt. 2: Rik biologisk mångfald kan existera i städer 3: Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är kritiska naturkapital. 4: Upprätthållande av fungerande urbana ekosystem kan avsevärt förbättra människors hälsa och välbefinnande. 5: Urbana ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan bidra till anpassning och begränsning av klimatförändringar 6: Att öka den biologiska mångfalden i livsmedelssystemen kan förbättra livsmedels- och näringsäkerheten. 7: Ekosystemtjänster måste integreras i kommunal politik och planering. 8: Framgångsrik förvaltning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster måste baseras på mångfald i skala, sektorer och aktörer. 9: Städer erbjuder unika möjligheter till lärande ochutbildning om resilient och hållbar framtid 10: Städerna har en stor potential att generera innovationer och styrinstrument och de måste därför ta ledning för hållbar utveckling. Sidan 27

28 Länkar: LAB: Besluten från Nagoya (FN COP 10) 2010: Aichimålen: Hyderabad (FN COP 11) 2012: UNEP presenterade bland annat: Cities and Biodiversity Outlook report: Sidan 28

Skogspolicyn 2007-03-08 2

Skogspolicyn 2007-03-08 2 Aktuellt: skog Skogspolicyn Naturskyddsföreningens övergripande budskap Skogens värden Lagstiftning och övriga styrmedel Områdesskydd och återskapande av skogens värden Skogsbruk Hyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige

Läs mer

Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald

Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald Rådspromemoria 2010-12-09 Miljödepartementet Internationella enheten Rådets möte den 20 december 2010 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald Dokument: 16916/10 Tidigare dokument:

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Illustration: Jerker Lokranz/Azote Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad Albaeco louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen?

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Miljömålskonferens Kemikalier och Giftfri miljö Skåne 2014-03-14 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen Vad kostar miljögifterna

Läs mer

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vår drivkraft Vi vill det bästa för Skåne. Vi vill arbeta tillsammans med alla som möter Länsstyrelsen: Medborgare, kommuner och företag. VÅRT UPPDRAG VI SER TILL ATT RIKSDA- GENS

Läs mer

Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002

Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002 1 Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002 Mina damer och herrar! Miljövänner! Det här är tredje gången jag har glädjen att få vara med på Flora

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010

Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010 Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010 Quisquid enim sunt 1 Nordiska ministerrådet (NMR) De nordiska regeringarnas officiella

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster

Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster Miljöövervakningsdagarna 2-3 oktober, Tällberg Louise Hård af Segerstad louise@albaeco.com Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster Utredning SOU 2013:68 Utredare

Läs mer

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER

Läs mer

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Ekosystemtjänster Sollentuna kommun 11 december, 2014 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster och varför? Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Resiliens

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN

INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN Man planerade för Sveriges Brasilia med 300 000 innevånare men så kom varvskrisen Vi upptäckte en ny dimension och

Läs mer

Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss

Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss Städernas flora och fauna övervakning av grön mångfald i centrum År 1950 levde en tredjedel av världens befolkning i städer, sedan fem år tillbaka bor hälften i städer och allt tyder på att år 2030 bor

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

9 Verksamheten idag pågående arbete

9 Verksamheten idag pågående arbete 9 Verksamheten idag pågående arbete De åtgärder och strategier som finns med i den föreslagna Planen för Naturvård och Park saknar idag en samlad plats inom den kommunala organisationen. Inom Miljö- och

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Närodlat, härodlat eller därodlat? Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-01. Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261

PROTOKOLL 2014-12-01. Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261 Kommunstyrelsen 251 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-12-01 Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Sigtunaprojektet landskapet i centrum Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 Det krävs samverkan och samspel för a t vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt. Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 6 Giftfri miljö... 8 Rent vatten...10

Läs mer

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Täkter hot eller tillgång eller både och? Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?

Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Per Rosenqvist Remissvar (ca 130) Flertalet anser: att utredningen lyckats beskriva

Läs mer

Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö

Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö Faktablad De ekonomiska fördelarna med Natura 2000 Miljö 2 Nätverket Natura 2000 I mars 2010 fastställde EU:s stats- och regeringschefer ett ambitiöst mål: förlusten av den biologiska mångfalden i Europa

Läs mer

Räkna hem ekologiska investeringar - värdering av naturens nyttor i Helsingborg

Räkna hem ekologiska investeringar - värdering av naturens nyttor i Helsingborg Räkna hem ekologiska investeringar - värdering av naturens nyttor i Helsingborg Fredrik Bengtsson Översiktsplaneavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen Att fundera på Värdering av ekosystemtjänster eller

Läs mer

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena

Läs mer

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Social-ekologisk Stadsbyggnad Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Utlysningar Bryssel Horisont2020 LIFE Horisont2020 3 fokusområden områden: Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar SC 5 Insatsområde:

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote Ekosystemens direkta och indirekta bidrag Cll människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012

Läs mer