Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002

Transkript

1 1 Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002 Mina damer och herrar! Miljövänner! Det här är tredje gången jag har glädjen att få vara med på Flora och Faunakonferensen ett vårtecken lika säkert som lärkan och blåsippan! FANTASTISKT FRAMGÅNGSRIKA ÅR FÖR SVENSK NATURVÅRD När jag ser tillbaka på de gångna, snart fyra åren, som jag har varit miljöminister kan jag konstatera att vi har haft en policyutveckling på naturvårdsområdet som på många sätt saknar motstycke i svensk naturvårds 100åriga historia. Miljömålen - - Riksdagen har antagit 15 miljökvalitetsmål som vi skall uppnå inom en - generation och konkreta, mätbara delmål för miljöpolitiken! Den felande länken Det 16:e miljömålet om biologisk mångfald - I mitt tycke fanns det dock en felande länk. Det saknades ett miljömål för biologisk mångfald. Jag har därför nyss givit Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag till ett 16:e miljömål om biologisk mångfald med konkreta, uppföljningsbara och tidsatta delmål! En samanhållen Rovdjurspolitik Jag har också lagt ett förslag till en samlad rovdjurspolitik som riksdagen har antagit. Detta är första gången som det har angivits miniminivåer och etappmål för hur stora populationer av de stora rovdjuren som vi ska kunna hålla i Sverige. I propositionen föreslår vi också höjda straff för jaktbrott och ökade medel för informationsinsatser. Det sistnämnda tror jag personligen hör till det allra viktigaste för att skapa förutsättningar för människor och rovdjur att leva tillsammans. Trots att våra norska grannar har drivit en hård s.k. skyddsjakt mot varg så tycks den svenska populationen ha ökat och lär nu ligga över 100 individer, det är första gången på mannaminne! Populationsökningen hos den svenska vargpopulationen har under min tid som miljöminister har faktiskt varit % per år, medan tyvärr den norska däremot inte uppvisar samma utveckling. Det finns en oro för att rävskabb drabbar vargarna och utgör ett hot mot denna utveckling. Forskarna följer vargarnas hälsotillstånd ordentligt, och anser att situationen är allvarlig men inte alarmerande. Den bedömningen bygger man på att skabb funnits hos vargpopulationen ända sedan 1983 utan allvarliga problem, samt att många vargar har ett immunförsvar som klarar parasiten. Naturvården och EU

2 2 - Under det svenska EU-ordförandeskapet antogs EU:s aktionsplaner för biologisk mångfald, och vi lyfte upp naturvårdsfrågorna på miljöministrarnas dagordning på det informella miljöministermötet i Kiruna. - Sverige har lämnat ett fullödigt bidrag till EU:s ekologiska nätverk Natura 2000 och anmält mer än 3000 områden. Alla olika värdefulla svenska naturtyper finns med, och nu har vi även anmält vattenmiljöer och marina miljöer, t.ex. finns Vindelälven och Hoburgs bank nu med i nätverket. - Regeringen har lagt fram ett förslag till riksdagen om reformeringen av den gemensamma fiskepolitiken. Jag hoppas att detta kommer att bli en vändpunkt i arbetet med att miljöanpassa fiskepolitiken. - Fiske ska bedrivas enligt försiktighetsprincipen och med en ekosystemansats och långsiktiga förvaltningsplaner, och utan subventioner som leder till fångstökning. - Det nationella ansvaret för kustzonen ska förstärkas, men samtidigt ökar tillträdet och då måste alla bestånd kvoteras - Fortsatt teknisk utveckling för att minimera bifångster och ge större selektivitet på fångsten - Stängda områden är en viktig del i fiskepolitiken - Fiskeflottans kapacitet ska minska, och ersättning bör utgå för detta - År 2000 var 13 % av den odlade arealen ansluten till miljöstödet för ekologisk produktion. Det av riksdagen fastlagda målet att 10 % av den odlade arealen skulle vara ekologiskt odlad år 2000 uppfylldes därmed. Naturvårdens globala arena Jag har just kommit hem från konventionen för biologisk mångfalds sjätte partsmöte, som avslutades i Haag i Holland i fredags. Vi tog ett par stora kliv framåt i Haag: Skog har diskuterats globalt sedan långt före Rio. Så mycket konkret har dock inte åstadkommits. Nu har CBD fastställt ett utökat och åtgärdsinriktat arbetsprogram, trots stort motstånd från vissa skogrika länder i Syd. Till programmet har man dessutom kopplat en uppföljningsmekanism, så för första gången kanske vi kan få möjlighet att bedöma vad som görs för att skydda världens skogar. Dessutom har vi antagit riktlinjer för arbetet med främmande arter, och för tillträde till och rättvis fördelning av vinsterna från genetiska resurser. Båda dessa riktlinjer kommer att få stor betydelse för Sverige. När det gäller främmande arter så kommer EU att bli tvungna att förhålla sig till riktlinjerna, vilket vi räknar med kommer att underlätta för att vi förbjuda införsel av levande kräftor till Sverige. Jag skulle vilja nämna ytterligare två punkter. En global strategi för bevarande av växter antogs vid partsmötet, och jag vet att bl.a. ArtDatabanken har haft ett finger med i spelet när det gäller att ta fram den. Strategin innehåller konkreta, tidsatta mål för bevarandet av hotade växter, och det är första gången som man lyckats fatta ett beslut inom konventionen som innehåller konkreta mål. Eftersom vi är mycket nöjda med våra miljömål vill vi gärna se mera av konkreta mål i det globala naturvårdsarbetet, och hoppas därför att detta beslut kan inspirera och underlätta till andra liknande beslut.

3 3 Dessutom går det framåt för konventionens globala taxonomiinitiativ, som är något som Sverige i Linnés anda varit pådrivande och huvudfinansiär till. Vi har via SIDA stått för merparten av de medel som gått till det Globala Taxonomi Initiativet (GTI) för att stärka den taxonomiska kapaciteten i tredje världen. En förutsättning för att kunna bevara biologisk mångfald är att vi vet vilken biologisk mångfald som finns. Då behövs god taxonomisk kunskap, så att det finns möjlighet att bestämma de arter som finns i ett land. Det vi inte känner till kan vi inte heller värna! När man nu med svensk hjälp haft möjlighet att diskutera problem och prioriteringar regionalt hoppas jag att det snabbt ska komma igång konkreta projekt som kan hjälpa u-länderna att identifiera sina arter och deras funktioner. Fortfarande behövs dock medel till viktiga konkreta projekt, som liksom ArtDatabankens taxonomiprojekt här i Sverige, kan arbeta med att beskriva de arter som finns i många artrika u-länder. Det är ju mycket angeläget att få veta vilka arter som finns i många miljöer. Det man inte känner till kan man inte skydda, och hoten mot bl.a. de tropiska skogarna är många. Jag hoppas att vi kan fortsätta driva på och hjälpa till att skaffa fram ytterligare medel till detta. Artdatabankens artprojekt och Centrum för Biologisk mångfalds etnobiologiska projekt Personligen tycker jag det är mycket glädjande, att vi från regeringens sida from i år skjuter till 10 miljoner kronor för att kunna på börja det arbete jag vet ligger Torleif Ingelög mycket varmt om hjärtat. Nämligen det nationella referensverket som syftar till att beskriva Sveriges all kända djur, växter och svampar. Detta kommer att vara ett gott föredöme för omvärlden och jag hoppas att som en spin-off effekt av projekt kommer det att resultera i att intresset för artkunskap kommer att öka. Jag delar Fredrik Sjöbergs farhågor som förde fram i Sveriges Natur för ett tag sedan att allt fler kommer att framleva sina liv som taxonomiska analfabeter. Här har speciellt skolan och barnomsorgen men även lärosäten som SLU och Universiteten en viktig uppgift! Faktum är att många av dagens universitetsutbildade naturvetare inte har en aning om blåsugan är en fisk och blågylta en växt eller tvärt om! Det är nu inte bara artkunskapen som sådan som är viktig. Utan minst lika viktigt eller viktigare är kunskapen om hur biologisk mångfald används och nyttjas. Centrum för biologisk mångfald har här gjort en fantastisk insats genom att börja kartlägga och sammanställa svensk etno-biologisk kunskap! I första bandet av Människan och Naturen har resultatet presenterats på ett mycket inspirerande sätt. Bevarandet och dokumentationen av traditionell kunskap är en viktig del av arbetet med genomförandet av Konventionen om biologisk mångfald. CBM har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till det svenska genomförandet av konventionen genom sitt pionjärarbete på detta område. (Omnämnandet av dessa två exempel kommer göra arrangörerna väldigt glada och smickrade!!!) Resurser Det räcker inte med att utveckla Naturvårdspolitiken konceptuellt med genomtänkta och utvecklade mål och nya program. Ska något bli gjort ute i Vår Herres hage så krävs det resurser och pengar. Det är ett faktum vi inte kan blunda för!!

4 4 Jag vill hävda att under de år jag varit miljöminister har policyutvecklingen parats med en ökning av budgetresurserna på ett sätt som saknar motstycke! I 1996 år budgetproposition lyckades vi säkra en budget på 190 miljoner kronor till Åtgärder för biologisk mångfald. Till förra året hade vi mer än fyrdubblat anslaget för biologisk mångfald. Idag (2002) har vi en budget på närmare 1000 miljoner kronor! Men regeringen anser inte detta vara tillräckligt för att bevara mångfalden! Till 2004 beräknar vi med en budget på mer än miljoner kronor. Till detta skall naturligtvis läggas de ca 3 miljarder kronor som satsas inom Miljö- och landsbygdsprogrammet för, jordbruket, de miljarder som gått till lokala investeringsprogrammen för kommunernas egna insatser för natur- och miljövård och de resurser som staten via Skogsvårdsorganisationen lägger på biotopskydd, naturvårdsavtal i skogen. Vi har nu resurserna! Nu gäller det att förvalta de pund vi har fått!! MIN SYN PÅ DEN FRAMTIDA NATURVÅRDSPOLITIKEN Tage Danielsson fångade i tre rader en helhetsyn på vår livsmiljö som för mig har varit en ledstjärna i min ambition att formulera en samlad naturvårdspolitik: Var gång du värnar om ett träd en albatross, en älv, som hotas av förstörelse - då värnar du dig själv Naturvårdsskrivelsen Jag presenterade i mars en riksdagsskrivelse där regeringen ger sin syn på hur naturvårdspolitiken bör drivas framöver. Det är faktiskt första gången i naturvårdspolitikens snart 100-åriga historia som politiken har samlats i en skrift på detta sätt. Jag skulle gärna vilja redogöra för några av huvudpunkterna i skrivelsen:jag skulle vilja föra naturvården närmare medborgarna och närmare brukarna. Jag för fram förslag som jag hoppas kommer att underlätta att skapa en bättre dialog med människor om hur naturvården skall bedrivas i praktiken, på alla nivåer. Information är viktig, och det är viktigt att få information på ett tidigt stadium, i ett läge när det fortfarande går att påverka beslut. Att få information när beslutet i praktiken är fattat är inte roligt för någon. För att skapa dialog behövs alltså tidig information och plattformer för just en dialog. Jag annonserar därför en kommande satsning på kommunal naturvård. Om naturvården ska föras närmare medborgarna har kommunerna en central roll. Det är därför viktigt att kunna uppmuntra bra kommunala projekt genom statligt ekonomiskt stöd. Tätortsnära natur har en särskild betydelse för människor, i ett samhälle där fler och fler bor i tätorter. Det gäller självklart våra stora städer, men också den tätortsnära naturen på mindre orter. Hoten mot den tätortsnära naturen är dock störst i våra storstäder, och därför tänker jag ge ett särskilt uppdrag till storstadslänen att se över skyddet av den tätortsnära naturen. Och när det gäller Stockholms län så tänker jag också ge länsstyrelsen en tydligare roll som förvaltare av nationalstadsparken.

5 5 Jag vill gärna återupprätta och förstärka naturvårdens sociala dimension. Vi människor behöver naturen, och känslan för naturen är grunden i viljan att skydda den. Jag tycker alltså rent generellt att naturvården måste se mera till våra egna intressen som människor. Det handlar inte bara om vetenskapliga bedömningar av vad som behöver skyddas. Hög prioritet måste ges till sociala värden, och vi måste också ta hänsyn till olika gruppers särskilda behov och intressen. Kvinnor och män nyttjar och uppskattar naturen olika, och den etniska mångfalden som finns i samhället kanske också föranleder nya prioriteringar. Friluftslivet är naturligtvis en nyckel till naturvårdens sociala dimension och är viktigt för folkhälsan och därmed en del av vår välfärdspolitik! Jag avser också initiera en översyn av sektorsansvaret och hur det fungerar och fungerat, i syfte att se vad kan göras bättre. Sektorsansvaret måste vidareutvecklas. Den svenska modellen har alltid varit att vi samtidigt talar om bevarande och nyttjande som två sidor av samma mynt. Vi talar väldigt mycket om hållbar utveckling och hållbart nyttjande, både i Sverige och i internationella sammanhang. Men vad är egentligen hållbart nyttjande i praktiken, om vi talar om skog, eller fiske? Det vill jag ha konkretiserat. Naturvård har hittills handlat betydligt mer om landmiljöer än vattenmiljöer. Men senaste tidens debatter om bl.a. fisket sätter även ett tydligt fokus på de plaskande miljöerna - naturvården under ytan. Jag ser ett behov av mera kunskap om bevarandevärdena under ytan. Det har gjorts inventeringar av värdefulla våtmarker, ängs- och hagmarker och värdefulla skogsbiotoper. Nu har turen kommit till vattenmiljöerna. Jag avser ta initiativ till en samlad naturvärdesinventering av Sveriges vattenmiljöer.både områdesskyddet med bl.a. reservat och nationalparker liksom artskyddet måste naturligtvis även i fortsättningen vara viktiga komponenter i naturvårdspolitiken. Stora satsningar görs som jag redan har nämnt på båda dessa områden. I skrivelsen tar jag också upp ett antal centrala funderingar kring naturvårdspolitiken. Jag vill sätta människan i centrum. Det är vi som väljer vilken natur vi vill ha. Vi har ett gemensamt ansvar för den och det ställer förväntningar på oss. Samtidigt är naturen en del av vår välfärd välfärd innebär lika mycket god tillgång till vacker natur som tillgång till bil eller andra faktorer vi räknar in i begreppet välfärd eller livskvalitet. Naturen bidrar också till att skapa förutsättningar för utveckling, kanske särskilt i glesbygd. Därför vill jag se naturvården som en möjlighet, inte som en begränsning. Naturturism och annan ekoturism ger möjligheter till utveckling. Som näring i glesbygd tror jag turismen hör till det som har störst potential, och en potential vi bör ta tillvara. Det är viktigt för att bibehålla vår nationella känsla för naturen att människor fortsätter att nyttja naturen för upplevelser. Det är också viktigt att skapa bra förutsättningar för den internationella turismen att kunna nyttja den unika svenska naturen och vår allemansrätt, på ett sätt som gynnar både turisten, lokalbefolkningen och naturen. Jag tycker i detta sammanhang att den miljömärkning av ekoturism som introduceras nu i Sverige är ett steg i rätt riktning.

6 6 AVRUNDNING OCH UTMANING Att arbeta med Naturvård och bevarandet av den biologiska mångfalden är en ständigt pågående kamp! Segrarna är nästan aldrig permanenta. Vi måste därför hela tiden vidare- utveckla vårt arbete och ligga steget före! Två nya uppdrag: Inventering av all skogsmark som ägs av staten Naturvårdsverket kommer inom kort att få i uppdrag att tillsammans med förvaltarna av den statliga skogen inventera och identifiera de marker som är intressanta ur naturvårdssynpunkt. Staten skall vara ett föredöme när det gäller förvaltningen av folkets skogar. Det har regeringen slagit fast i utredningsdirektiven till Statsskogsutredningen. Att ha en god samlad bild av vilka naturvärden som finns är en förutsättning för detta. Dessutom kommer jag att i regleringsbrevet till Naturvårdsverket ändra så att vi garanterar att inga skogar av urskogskaraktär avverkas. Det skall aldrig kunna hävdas att det inte finns pengar att bevara riktiga gammelskogar. Vad krävs för att Sverige skall leva upp till åtagandena enligt konventionen om biologisk mångfald Sverige godkände konventionen om biologisk mångfald Sedan dess har mycket hänt. Konventionen är en s.k. ramkonvention som hela tiden utvecklas genom nya beslut. Jag kom hem från konventionens partsmöte i förra veckan, där man bl.a. antog ett åtgärdsorienterat arbetsprogram om skoglig biologisk mångfald och riktlinjer för den mellanstatliga hanteringen av främmande arter. Det finns alltså all anledning att se över hur vi lever upp till konventionens åtaganden idag. Detta tänkte jag uppdra åt CBM, och de frågor som jag bedömer som mest intressanta för en översyn är främmande arter, åtaganden om att bevara och skydda traditionell kunskap och miljökonsekvensbeskrivningar. Viktiga utmaningar framöver: Som jag sa inledningsvis så tycker jag att vi har kommit en bra bit på väg under mina år som miljöminister. Men självklart önskar jag att vi hade kommit längre än vad vi gjort idag inom flera områden. Vad är framtidens utmaningar för svenska naturvård! Naturvården under ytan arbetet med skyddade områden i akvatiska miljöer har fortfarande inte lyft, vare sig i sött- eller salt vatten Sektorsansvaret måste utvecklas ytterligare inte minst inom fisket. Målet för fisket kan/får inte vara att den sista torsken skall räddas! Vi måste skapa ett sant långsiktigt hållbart fiske! Övergödningen Vi måste komma tillrätta med denna problematik om vi skall kunna bevara vår biologiska mångfald i vatten, kust och hav! Det internationella naturvårdsarbetet måste effektiviseras!

7 7 Biologisk mångfald måste få en rättvisande plats i diskussionerna om hållbar utveckling i Johannesburg I augusti kommer världens ledare att samlas för en stor konferens om hållbar utveckling i Johannesburg i Sydafrika 30 år efter Stockholmskonferensen och 10 år efter Rio. Det är viktigt att ge biologisk mångfald en plattform i det internationella miljöarbetet på konferensen. Jag ser Konventionen om biologisk mångfald som nyckeln till detta. Konventionen måste bli en stark global partner, som kan lägga kraft för naturvården gentemot andrar starka globala organ som t.ex. WTO. CBD måste bli världens drivkraft för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser dvs. grunden för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Tack för att ni har lyssnat!