Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Transkript

1 Naturvårdsverket Diarienummer NV Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker hanteras kommersiell verksamhet olika. Inom 17 av nationalparkerna finns idag förbud mot eller tillståndsplikt för kommersiell verksamhet. Övriga nationalparker kan ha föreskrifter som indirekt, i varierande grad, begränsar kommersiell verksamhet. Regeringen vill främja besöksnäringen, bland annat naturturism, samt regional utveckling. Av friluftspropositionen (prop. 2009/10:238) framgår bland annat att naturturism har stor betydelse för hälsa, rekreation och regional utveckling. Naturvårdsverket har därför fått i uppdrag att se över förbuden mot kommersiell verksamhet i våra nationalparker. Syftet med översynen är att de föreskrifter som uttryckligen förbjuder kommersiell verksamhet ska ändras så att sådan verksamhet istället möjliggörs. Effekten av detta förutses vara att besöksnäringen stärks, bland annat naturturismen. Samtidigt har en utgångspunkt i översynen varit att värna syftet med inrättandet av respektive nationalpark och de värden som ska skyddas. Även andra föreskrifter än de som förbjuder kommersiell verksamhet har ingått i översynen. Syftet med regeringsuppdraget Grunden till detta regeringsuppdrag finns att hämta i prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv. Man betonar i propositionen att Sveriges natur utgör en stor tillgång för såväl inhemska som utländska besökare. Friluftsliv och natur-, kultur- och landsbygdsturism har stor och ökande betydelse för ett livskraftigt näringsliv i hela landet, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad på rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Även andra underlag beskriver regeringens politik om regional utveckling respektive friluftsliv, t.ex. finns i regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik grundtankarna kring den nya politiken för naturvården samlade. I propositionen 2008/09:124 Hållbart skydd av naturområden skriver regeringen om nationalparksarbetet att det är angeläget att Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet fäster stor vikt vid såväl områdenas nationella betydelse från bevarandesynpunkt som deras möjligheter att som besöksmål ge nytta åt lokalsamhället. Enligt den nationella strategin för svensk besöksnäring är Sverige ett av Europas mest attraktiva resmål. Det framgår vidare av strategin att Sverige är känt som ett modernt, spännande, naturnära och hållbart besöksmål med en svårslagen kombination av storstad och naturupplevelser. Besöksnäringen bedöms vara en av Sveriges mest värdefulla näringar för ekonomin, sysselsättningen och regional livskraft. 1 (9)

2 Naturturism och friluftsliv som bedrivs på ett hållbart sätt bidrar till social och ekonomisk hållbar utveckling. Vistelse i naturen väcker intresse och kan bidra till ökad förståelse för biologisk mångfald, naturvärden och bevarandefrågor. Förutsättningarna i Sonfjällets nationalpark Sonfjällets nationalpark ligger i Jämtlands län och är ett särpräglat och formskönt område, mitt i Sveriges högst belägna landskap Härjedalen. Med sina meter över havet reser sig Sonfjället i ensamt majestät högt över det omgivande skogslandskapet med sin karaktäristiska siluett. Nationalparken omfattar hektar och bildades i syfte att bevara ett skogs- och fjällområde i de södra fjälltrakterna i dess naturliga tillstånd. När nationalparken bildades 1909 var de ovanligt lavrika fjällhedarna en av huvudanledningarna till skyddet. För att skydda hela fjällmassivet och den fjällnära skogen utvidgades nationalparken Glesa lavrika tallhedar är den vanligaste skogstypen, men här finns också naturskogsartade granskogar. Ovanför den hedartade fjällbjörkskogen breder fjällhedarna ut sig och övergår högre upp i blockhav. Fjället är välkänt för sina väl bevarade system av spektakulära skvalrännor, bildade under senaste inlandsisens avsmältningsskede. Sonfjället är också ett välkänt område för sin björnstam och för sina goda möjligheter till björnspaning i nationalparkens södra delar. Nationalparken har uppskattningsvis ca besökare årligen. Bedömningen är att besökarna framförallt är privatpersoner i mindre grupper och att nationalparken har en relativt stor andel utländska turister. Leder och anordningar för besökare är koncentrerade till de norra och centrala delarna av nationalparken, medan tillgängligheten för besökare är mindre tillrättalagd i de södra delarna på grund av områdets betydelse för björnstammen i området. Nationalparken har idag tillståndsplikt för kommersiell verksamhet. Icke-kommersiell organiserad verksamhet får däremot bedrivas utan tillstånd. Idag bedrivs organiserad verksamhet i nationalparken i form av guidade turer med mindre grupper (björnspaning, viltspaning, fäbodliv, naturtema, geologitema), viss lägerskoleverksamhet och kursverksamhet. Enstaka större företagsevenemang har förekommit. Nyvallens fäbod utgör inkörsport/huvudentré till nationalparken och här bedrivs traditionell fäboddrift med mjölkande fjällkor på fritt fäbodbete. Mjölken förädlas till ost och smör på plats. För besökaren finns möjlighet till guidade turer och att delta i viss kursverksamhet. Fäboden tar också emot skolklasser/lägerskolor. Nysäterns Fjällgård och Dalsvallens stugby utgör västlig och sydlig entré till nationalparken och erbjuder boende och organiserade aktiviteter. Ett mindre antal andra kommersiella aktörer erbjuder också organiserade turer i nationalparken. Hede hembygdsförening arbetar på ideell basis med dokumentation och kunskapsinsamling kring områdets kulturlämningar och kulturvärden. Övrig verksamhet av relativt stor omfattning är björnspaning och fotografering av björn under hösten i parkens södra delar. Den verksamheten är dock varken kommersiell eller i övrigt organiserad. För den kommersiella verksamheten fanns det år 2012 sex stycken företag med gällande tillstånd. Inga tillståndsansökningar har avslagits. De flesta tillstånden gäller för en treårsperiod i taget. Enstaka förfrågningar tidigare år om tillstånd för motoriserad verksamhet (turer med snövessla) har avvisats. Anledningen till detta är att det råder förbud mot motortrafik i hela området och att inga skoterleder finns, samt att detta kan anses strida mot syftet med nationalparken. Den nationella satsningen på att stärka varumärket Sveriges nationalparker kommer förhoppningsvis att ge förbättrade förutsättningar för den som vill bedriva organiserad verksamhet i en nationalpark. Det öppnar möjligheten för att efterfrågan på aktiviteter med bra kvalitet borde kunna öka. 2 (9)

3 Aktörer som kan förutses vilja bedriva kommersiell eller icke-kommersiell organiserad verksamhet i nationalparken är dels de aktörer, framförallt lokala, som bedriver verksamhet i dag, men även andra nya aktörer. Tillståndsplikt enbart för vissa typer av organiserade arrangemang öppnar möjligheter för fler turistföretag att inkludera Sonfjället i sitt utbud och för personer utan fjällvana att i sällskap med en guide uppleva fjällmiljön. Erfarenheter från fjällområdet i Jämtland-Härjedalen under den senaste 10-årsperioden visar också att efterfrågan på nya typer av aktiviteter i fjällmiljö kan innebära att nya verksamheter snabbt kan uppstå i nationalparken. Man kan förvänta sig att det ökade intresset för större organiserade idrottsevenemang i fjällvärlden kan komma att bli aktuellt även i nationalparken. Det finns även ett ökande intresse för terrängcykling i fjällmiljö i oorganiserad och organiserad form. Destinationsutvecklingen i Vemdalsområdet med utbyggnad av nya skidanläggningar och ökat antal bäddar kan komma att öka intresset för Sonfjällsområdet och nationalparken. Turistdestinationernas behov att komplettera skidturismen med en utveckling av sommarturismen kan ge underlag för satsningar på naturturism eller andra aktiviteter i nationalparken. Generellt kan sägas att det mål som turistnäringen har att dubbla antalet gästnätter kan ge en större efterfrågan och ett större tryck på den organiserade verksamheten i nationalparken. Tänkbara konsekvenser av att ta bort bestämmelsen mot kommersiell verksamhet Att ta bort bestämmelsen mot kommersiell verksamhet utan att ersätta den med någon annan bestämmelse skulle för nationalparksförvaltningen kunna innebära ett potentiellt ökat behov av underhåll och tillsyn av leder och anläggningar, men även större krav på tillsyn. Att ta bort bestämmelsen mot kommersiell verksamhet skulle vidare kunna påverka/hota syftet med nationalparken och de värden som nationalparken avses skydda genom ökat markslitage/slitage på naturmiljön i mer välbesökta eller särskilt slitagekänsliga delområden. I södra delen av nationalparken kan omfattande organiserad verksamhet i samverkan med oorganiserad björnspaning orsaka en störning för björnstammen i området. Stor omfattning på organiserad verksamhet kan också innebära störning av upplevelsevärden för övriga besökare och det oorganiserade friluftslivet. Förslag till ändrade föreskrifter Som en konsekvens av detta föreslår vi att föreskrifterna kompletteras med krav på tillstånd för att genomföra idrottstävlingar och idrottsarrangemang samt att utanför markerade leder och platser genomföra: organiserade arrangemang, fler än tre gånger per år eller organiserade arrangemang med fler än 35 deltagare. Förändringar av övriga bestämmelser Förändringen av övriga bestämmelser utöver den som berör kommersiell verksamhet bedöms inte påverka konkurrensförhållanden eller nyttjandet av nationalparken. Förändringarna gör endast att föreskrifterna blir tydligare och mer lättförståeliga såväl för den aktuella parken som gentemot övriga nationalparker. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon ändring av föreskrifterna inte kommer till stånd Om den föreslagna ändringen av föreskrifter genomförs så blir det lättare för turismaktörer att bedriva verksamhet i nationalparken genom att tillståndsplikten försvinner för vissa arrangemang. Det finns därför en förhoppning om att nationalparkerna i högre grad ska kunna nyttjas av kommersiella aktörer, främst inom besöksnäringen. Om föreskrifterna inte ändras kommer tillståndsplikt för all kommersiell verksamhet i nationalparken alltjämt att gälla, medan icke-kommersiell organiserad verksamhet inte kräver tillstånd alls. Detta skulle kunna medföra 3 (9)

4 att företag inom besöksnäringen inte får det lättare att kunna nyttja nationalparkerna för sin verksamhet. Detta skulle innebära att arbetet med landsbygdsutveckling och regional tillväxt inte gynnas. Även för nationalparksförvaltare kan positiva effekter förväntas genom att enbart de verksamheter som riskerar skada nationalparkens värden kräver tillstånd Alternativa lösningar Det finns ett antal olika alternativ för att reglera kommersiell verksamhet i nationalparker. Rimligen är problemet dock inte i normalfallet att verksamheten är kommersiell. Problemet borde istället i de flesta fall kunna definieras inom ramen för organiserad verksamhet oavsett om den är kommersiell eller ideell. Om man bedömer att kommersiell verksamhet generellt kan utgöra ett hot mot syftet kan man i princip ha förbud och krav på dispens för kommersiell verksamhet. Då uppnår man dock inte det grundläggande syftet med översynen, dvs. att underlätta för bl.a. naturturism i nationalparkerna. Som ett alternativ kan man istället ha generell tillståndsplikt för kommersiell/organiserad verksamhet om man gör bedömningen att kommersiell/organiserad verksamhet inte behöver strida mot syftet och i normalfallet kan tillåtas men kan behöva förbjudas eller anpassas i vissa fall. Man kan också ändra föreskrifterna och istället ha tillståndsplikt för organiserad verksamhet med grupper av viss storlek, återkommande verksamhet och/eller för verksamheter vid sidan av markerade stigar och platser. Då kan länsstyrelsen efter ansökan om tillstånd tillåta verksamheten och ställa villkor utifrån hur verksamheten påverkar syftet. Om man gör bedömningen att kommersiell/organiserad verksamhet i nationalparken i grunden är acceptabel men vill ha kontroll på den verksamhet som bedrivs i området så kan man införa samrådsplikt för alla eller vissa kommersiella och/eller organiserade verksamheter. Detta ger möjligheter till dialog mellan verksamhetsutövaren och förvaltaren. Ett annat liknande alternativ är att införa anmälningsplikt. Detta ger möjlighet för förvaltaren att få kunskap om vilka verksamheter som pågår i nationalparken, och att ge information till verksamhetsutövaren så att denne frivilligt kan anpassa verksamheten. Slutsats om det bästa alternativet För Sonfjällets nationalpark bedömer vi att konsekvenserna av att inte ändra föreskrifterna skulle leda till att lika många företag ansöker om tillstånd och att förutsättningarna för att bedriva hållbar naturturism i nationalparken bibehålls, men förbättras inte. Möjliga lösningar på detta är att ändra kravet på tillstånd för kommersiell verksamhet till krav på tillstånd för organiserad verksamhet och att tydligare definiera vilka verksamheter som är tillståndspliktiga. Konsekvenserna för dessa lösningar är att det blir enklare och tydligare vad som gäller för den som vill bedriva verksamhet. Samtidigt finns en möjlighet att reglera verksamheter så att de inte strider mot syftet med nationalparken eller efter ansökan om tillstånd förbjuda verksamheter som inte är förenliga med nationalparkens syfte. De aktörer som bedriver verksamhet får också möjlighet till en slags kvalitetssäkring av den verksamhet man erbjuder till besökaren, genom de villkor som kan ställas i tillståndet. Slutsatsen blir att det bästa alternativet för att uppnå syftet med översynen och samtidigt inte äventyra syftet med nationalparken är att ändra kravet på tillstånd för kommersiell verksamhet till tillståndsplikt för organiserad verksamhet och samtidigt definiera vilken typ av organiserad verksamhet tillståndsplikten gäller. 3. Uppgifter om vilka som berörs av ändringen av föreskrifterna Härjedalens kommun Mittådalens sameby 4 (9)

5 Destinationerna Vemdalen, Lofsdalen, Funäsdalen Hede Turistbyrå Turismföretagare i Sonfjällsområdet, se separat lista Hede Hembygdsförening/inklusive Gruppen för lokal förvaltning Hedevikens byutvecklingsgrupp Hede Samfällighetsförening Hede samt Hedevikens FVO Närboende samt besökare till nationalparken Icke lokala entreprenörer och turismföretag samt aktörer som idag inte är verksamma i nationalparken, men som med ändrade föreskrifter kan komma att etablera verksamhet i nationalparken berörs också av ändringarna av föreskrifterna. Nationalparksförvaltningen på länsstyrelsen kan komma att påverkas genom bland annat ökat behov av tillsyn och ökad ärendehantering. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser ändringen av föreskrifterna medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda alternativen En ändring av föreskrifterna från krav på tillstånd för kommersiell verksamhet till krav på tillstånd för organiserad verksamhet, där man preciserar vilka typer av organiserade verksamheter som kräver tillstånd skulle innebära en ökad tydlighet för företagen, och många arrangemang skulle kunna genomföras utan tillståndsplikt. Det kan medföra att området blir mer attraktivt för naturturismföretag. Kravet medför inte att sökanden behöver betala en avgift vid ansökan. Tillståndskrav ger dessutom länsstyrelsen möjlighet att ställa upp villkor för verksamheten eller förbjuda en verksamhet. Det kan också innebära större möjligheter att kvalitetssäkra organiserad verksamhet i nationalparken, till fördel för både verksamhetsutövare, besökare och förvaltare. Risken för störning och skada på naturmiljön minskar. En förändring av föreskrifterna till samråds-/anmälningsplikt skulle också vara kostnadsfri för den sökande. Däremot ger det ingen möjlighet för länsstyrelsen att ställa villkor eller förbjuda verksamheter, bara informera. Alternativet skulle kunna innebära fler verksamhetsutövare och en positiv utveckling för turismen i området. Detta alternativ skulle därför kunna kräva mer resurser för tillsyn, eftersom länsstyrelsen då inte kan påverka omfattningen och typen av den organiserade verksamheten. Att helt ta bort regleringen av organiserad verksamhet gör det enkelt och kostnadsfritt för den som vill bedriva verksamhet. Turismaktörer har fullständiga möjligheter att utnyttja nationalparken i sin verksamhet. Då har länsstyrelsen dock ingen möjlighet att överblicka och kontrollera omfattning, kvalitet och typ av verksamhet i området. Det kan också upplevas som en nackdel för många verksamhetsutövare. Detta alternativ skulle kräva mer resurser för tillsyn, eftersom länsstyrelsen då inte har någon kontroll på omfattningen och typen av organiserad verksamhet. Negativa konsekvenser för områdets naturvärden i form av störning och skada på naturmiljön skulle också kunna öka. Förändringarna av föreskrifterna bör oavsett alternativ innebära en positiv utveckling för turismen i området och att fler får möjlighet att ta del av nationalparkens natur- och kulturmiljövärden. 5 (9)

6 5. Bedömning av om ändringen av föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Naturvårdsverket anser att en regel som innebär att tillstånd krävs för att få utöva tjänsteverksamhet i nationalparken överensstämmer med gällande EU-rätt. Tillståndsförfarandet är motiverat med hänsyn till skyddet för miljön och är därmed förenligt med tjänstedirektivet 2006/123/EG. Regeln är också förenlig med direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Den initiala dialogen och samrådet med lokala aktörer och intressenter arbetets gång har varit mycket viktig. Det kan vara lämpligt med information och förankring senare, när föreskrifterna fastställts, för att på ett tydligt sätt kommunicera slutresultatet. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Ändringen av föreskrifter bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( X )Ändringen av föreskrifter bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I dagsläget har sex företag/entreprenörer gällande tillstånd för kommersiell verksamhet i nationalparken, framförallt små naturturismföretag med guidning av grupper. Nya föreskrifter som undantar vissa typer av organiserad verksamhet och tydligare pekar på vilka organiserade verksamheter som behöver tillstånd kan leda till att fler företagare väljer att bedriva verksamhet i nationalparken. De företag som kan bli berörda av föreskriftsändringen är framför allt turismföretag samt organisationer som arbetar med friluftsliv och turism. 6 (9)

7 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång ändringen av föreskrifter kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. En förändring från krav på tillstånd för all kommersiell verksamhet till krav på tillstånd för organiserad verksamhet, med precisering av vilka verksamheter som omfattas, innebär troligen ingen större förändring för företagens administrativa kostnader. Däremot kan det antas att det blir tydligare vilka verksamheter tillståndsplikten gäller, och det kan ju ses som ett slags underlättande för företagen. Att gällande regler blir tydligare bör också kunna ge bättre långsiktiga möjligheter, dvs. man vet vad som gäller. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader eller vinster den föreslagna ändringen av föreskrifter medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna ändringen av föreskrifter. Den föreslagna förändringen antas inte medföra andra kostnader för företagen. Däremot kan man se det som en vinst, dvs. positiv förändring med en ökad tydlighet för företagen samt att vissa organiserade verksamheter inte behöver något tillstånd. Vid samråden har det framkommit att man ser tillståndsplikten som något som kan borga för att man som företagare håller en viss kvalitet på sin verksamhet, alltså en slags vinst. Att ha möjlighet att bedriva sin verksamhet i en nationalpark kan anses vara någonting exklusivt, ett slags kvalitetsstämpel med större marknadsmässigt värde än guidning i andra skyddade eller oskyddade naturområden. 4. Beskrivning av i vilken utsträckning ändringen av föreskrifter kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen I nuläget är det få verksamma företag och ingen egentlig konkurrens. I förlängningen kan det på sikt skapas konkurrens mellan företag som erbjuder aktiviteter inom nationalparken. 5. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter i andra avseenden kan komma att påverka företagen Se ovan (B1-4) om tillståndsplikten för organiserad verksamhet. Många av de lokala intressenterna anser att om man som verksamhetsutövare får ett tillstånd så kan det visa på att man håller en viss kvalitet på de verksamheter som man erbjuder inom nationalparken. 7 (9)

8 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av de ändrade föreskrifterna De flesta företagare som i nuläget erbjuder den här typen av verksamhet i regionen är mindre företag. Det kan även finnas större, nationellt eller internationellt etablerade turismaktörer som skulle kunna tänkas bedriva organiserad verksamhet i nationalparken. Bedömingen är att det inte krävs någon särskild hänsyn till de små företagen i och med att nya ändrade föreskrifter tas fram. C Andra verksamhetsutövare (ideella organisationer, enskilda) Med andra verksamhetsutövare avses organisationer, myndigheter och enskilda som bedriver någon form av organiserad verksamhet utan egentligt vinstintresse, men där gränsdragningen mellan kommersiell eller ideell verksamhet ibland kan vara svår att dra. Med ideell organisation avses en sammanslutning som har till uppgift att främja medlemmarnas gemensamma ideella strävanden och som inte primärt arbetar för deras ekonomiska intressen. En uppdelning av andra verksamhetsutövare kan göras så här: Oorganiserade verksamhetsutövare (enskilda, det spontana, familjebaserade eller kompisgäng) Ideella organisationer (scouter, friluftsfrämjandet, klätterklubben, orientering osv) Det offentligt organiserade (friluftsstiftelser, skola, barnomsorg, osv) Det kommersiellt organiserade (naturturism, entreprenörer och branschorganisationer, osv). Denna grupp hanteras under punkt B. 1. Beskrivning av andra verksamhetsutövare som berörs, vilka inriktningar dessa har samt deras storlek En förändring av föreskrifterna skulle innebära att organiserad verksamhet som inte är kommersiell och som tidigare inte reglerats nu kommer att omfattas av tillståndsplikten. Det kan till exempel gälla skolverksamhet, ideella föreningar och organisationer som idag genomför aktiviteter inom nationalparken. 2. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter påverkar andra verksamhetsutövare En förändring som innebär tillståndsplikt även för icke kommersiella organiserade aktiviteter som genomförs utanför markerade leder och platser vid fler än tre tillfällen om året eller med fler än 35 deltagare kan uppfattas som försvårande för dem som berörs. På det sätt som föreskriften föreslås utformas bedömer vi dock att få icke-kommersiella aktörer kommer att behöva tillstånd för sin verksamhet. Det borde därför inte behöva innebära några större problem. 8 (9)

9 D Samråd Beskrivning av samrådsprocessen Ett första dialogmöte har hållits av länsstyrelsen där Härjedalens kommun, berörda turistdestinationer och Mittådalens sameby bjudits in. På mötet gavs information om och förankring av uppdraget och synpunkter hämtades in. Ett andra dialogmöte har därefter hållits av länsstyrelsen där lokala aktörer och intressenter bjudits in. Mötet omfattade information om och förankring av uppdraget, gruppdiskussioner kring frågeställningen Vilken typ av reglering vill vi ha? och dialog kring de synpunkter som kommer fram i grupperna. Synpunkter från mötena har samlats in, samt även synpunkter som kommit in i efterhand. Förankring har skett internt på länsstyrelsen, som också har utarbetat ett första utkast till konsekvensanalys och förslag till konkreta förslag till föreskrifter. Ett tredje dialogmöte har hållits av länsstyrelsen där konsekvensanalysen och förslag till föreskrifter förankrats lokalt. Länsstyrelsen har därefter sammanställt ett förslag som har redovisats till Naturvårdsverket. Därefter har Naturvårdsverket och länsstyrelsen tillsammans tagit fram ett förslag till föreskrifter. En nationell samordning har också skett med föreskrifterna för övriga nationalparker som ingår i översynen. Länsstyrelsen planerar ytterligare lokala möten för förankring och dialog, eventuellt med inbjudna föredragshållare som inspiration. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Stefan Henriksson, Naturvårdsverket, , stefan.henriksson@naturvardsverket.se Eva Näsman, Länsstyrelsen i Jämtlands län, , eva.nasman@lansstyrelsen.se 9 (9)