Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)"

Transkript

1 Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV ) Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA nedan) har tagit del av Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv. KSLA har följande synpunkter på förslaget. Sammanfattning Artnamnet storskarv bör undvikas i förvaltningsplanen eftersom planen i huvudsak handlar om underarten mellanskarv. För att inte helt utesluta storskarv kan begreppet skarv istället användas. Förvaltningsplanen måste kompletteras med flera fundamentala delar för att kunna fungera som vägledning för förvaltningen av skarv i landet. Dokumentet har stora brister i dispositionen och den övergripande strukturen. Det behövs en omfattande omarbetning för att det ska kunna användas som underlag för en ekosystembaserad och adaptiv förvaltning. Mot bakgrund av skarvens nuvarande mycket goda populationsstatus bedömer KSLA att det finns goda förutsättningar att överbrygga de konflikter som finns kring fågeln genom aktiva förvaltningsåtgärder i form av jakt. Naturvårdsverket har mandat att kvantifiera gynnsam bevarandestatus för skarv i Sverige. En sådan kvantifiering är grundläggande för en ändamålsenlig förvaltning. Det är en allvarlig brist att nuvarande uppföljning av fiskbestånd och skador på fisket inte redovisas. Förvaltningsplanen är inkonsekvent i sin bedömning av forskningsläget när det gäller skador på fiskbestånd. Skarv kan ha negativ påverkan på fiskbestånd vilket även är kärnan i konflikten kring skarv. Naturvårdsverket bör i högre utsträckning basera förvaltningsplanen på EU-kommissionens guidelines för beslut om undantag från fågeldirektivet. I planen bör det ingå en tolkning av hur dessa ska appliceras i den nationella förvaltningen. Skarvpredation på lekplatser försvårar återhämtning av kustens större rovfiskar och är därför en mycket viktig naturvårdsfråga. Det är en central fråga för en aktiv förvaltning och för att fastställa orsakssamband inom ramen för en adaptiv förvaltning. 1 (5)

2 Övergripande synpunkter Under den senaste 30-årsperioden har det skett en avsevärd ökning av fiskätande predatorer. I Östersjön har gråsälspopulationen ökat från 1970-talets mycket låga nivåer samtidigt som populationen av skarv har ökat kraftigt. Skarv har börjat häcka på västkusten, knubbsälen har återhämtat sig efter 1980-talets sjukdomsutbrott och i Bottenviken har vikarsälen ökat. Det innebär en konflikt mellan nyttjandet av fiskbestånden och bevarandet av djur och fåglar, vilket ställer nya krav på både vilt- och fiskeförvaltningen. Förvaltningen av säl och skarv kan inte isoleras från fiskeriförvaltningen utan man måste ha ett ekosystembaserat angreppssätt. Detta inkluderar även människan och förutsätter ofta ett adaptivt arbetssätt. En fungerande förvaltning kräver vidare en grundläggande förståelse för hur systemet med de förvaltade resurserna fungerar. Denna förståelse omfattar bland annat kunskap om samspelet mellan fiskätande predatorer, deras konkurrenter, fiskbestånden samt människans påverkan och attityder. Under 2011 arrangerade KSLA ett seminarium om säl och skarv för att öka kunskapen om dessa arter och deras påverkan på fiskbestånden samt för att diskutera förvaltningsfrågor kopplade till detta. KSLA bedömer att en fortsatt dialog kring dessa frågor kan utgöra en lämplig plattform för implementeringen av en adaptiv förvaltning. Det remitterade förslaget till förvaltningsplan inleds med att ekosystemansatsen innebär en strävan efter en balans mellan bevarande och nyttjande av biologisk mångfald. KSLA ser detta som en viktig grund i arbetet med principer i förvaltningsplanen. KSLA bedömer att skarvens geografiska utbredning och antal motsvarar en total populationsstorlek långt över gynnsam bevarandestatus. Detta beror bl.a. på de omfattande bevarandeåtgärder som tillämpas för skarven genom svensk lagstiftning, konventioner, EU-direktiv, avtal m.m. Därtill har möjligheten att genom skyddsjakt begränsa artens negativa konsekvenser för yrkesfiske, fritidsfiske och rekreation liksom för flora och fauna inte använts i större omfattning. I förvaltningsplanen och dess slutsatser bör problemen mellan bevarandeinsatser och motstående intressen, särskilt yrkes- och sportfiskets, belysas på ett mer utförligt sätt. Härtill bör det i planen föreslås åtgärder, såväl regionalt som lokalt, som kan begränsa konflikter mellan bevarande- och nyttjandeintressen. De regionala och lokala kunskaperna och erfarenheterna om skarvpopulationernas utbredning, storlek och påverkan på fisket är vanligen tillräckligt stora för att länsstyrelserna ska kunna tillåta en väsentligt ökad omfattning av skyddsjakt. Detta kan göras utan krav på fortsatt forskning, men med krav på redovisning av antalet skjutna fåglar och förstörda ägg. En liberalare syn på möjligheten till en effektiv skyddsjakt kan inte hota skarven, som är den rikligast förekommande arten av havsfåglar utefter ostkusten i landet. KSLA vill särskilt påpeka att bevarandet av fiskbestånden inte är ett särintresse för fisket utan en lika viktig naturvårdsfråga som bevarandet av däggdjur, fågel och hela den biologiska mångfalden. Hög funktionalitet hos de akvatiska ekosystemen förutsätter en aktiv förvaltning av fiskätande predatorer. Det är grundläggande för en ekosystembaserad förvaltning. Längs ostkusten har skarven orsakat konflikter i över 20 år. Här behöver vi inte avvakta rikssammanställningar eller ytterligare forskning om skarvens påverkan på yrkesfisket och sportfisket. Här erfordras däremot ökade möjligheter till skyddsjakt där människans intresse för nyttjande av naturresursen fisk förstärks i förhållande till ett lokalt och omotiverat starkt bevarandeintresse. Detta är, utöver intresset att bevara, vårda och nyttja fiskpopulationer, angeläget för förståelsen av naturvård och naturresursvård i andra sammanhang. KSLA ser det som angeläget att dessa aspekter lyfts fram i förvaltningsplanen. De nationella och regionala krav 2 (5)

3 som ställs på många myndigheter, liksom på universitet, markägare och intresseorganisationer, i den nu föreslagna förvaltningsplanen är synnerligen omfattande. Det är förvånande att en så stor byråkrati ska erfordras för att förvalta och bevara kustens minst hotade och mest frekventa sjöfågelart. Tre arter av skarv (Phalacrocoracidae) förekommer naturligt i EU; dvärgskarv (Phalacrocorax pygmeus), toppskarv (Phalacrocorax aristotelis) och storskarv (Phalacrocorax carbo). Den senare består av två underarter: storskarv (Phalacrocorax carbo carbo), som vanligtvis finns på klippiga kuster i mer exponerade, marina områden, och mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis) som oftast återfinns i inlandet och längs kuster utan tidvatten. Den sistnämnda har ökat mycket kraftigt under de senaste 30 åren. Ur förvaltningsperspektiv är underarterna i flera fall jämställda, men den problematik som är förknippad med skarv är i princip enbart associerad med underarten mellanskarv. Det förklaras framförallt av dess mycket kraftiga expansion och negativa påverkan på fiskbestånden. KSLA förespråkar därför att benämningen mellanskarv eller skarv används i förvaltningsplanen. Förvaltningsplanens mål och organisation KSLA menar att förvaltningsplanen inte kan bidra till de uppsatta målen utan en kvantifiering av begreppet gynnsam bevarandestatus. En sådan kvantifiering av förvaltningsplanens mål är helt avgörande för den framtida förvaltningen. Målen om god bevarandestatus kan enbart kopplas till skarven som art och är helt frikopplat från skador orsakade av fågeln. Eventuella förvaltningsåtgärder måste sedan relateras till denna definition. Förvaltningsplanen riskerar annars att stärka snarare minska konflikten mellan skarv och fiskeintressena. Målet gynnsam bevarandestatus är hämtat från art- och habitatdirektivet. Det finns inget krav från EU på att begreppet ska användas för fåglar. I fågeldirektivet finns ett mer flexibelt formulerat mål för fågelpopulationer. Begreppet är alltså tillämpbart på fåglar endast på nationell nivå och en sådan bedömning kan bara ske på svenskt initiativ. Begreppet avser dessutom enbart artens status på nationell eller biogeografisk nivå. Det är därför rimligt att Naturvårdsverket i förvaltningsplanen bedömer om skarven har gynnsam bevarandestatus. Förslaget till förvaltningsplan anger att en sådan utvärdering med stor sannolikhet skulle leda till bedömningen att arten uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus. KSLA anser att Naturvårdsverket bör kvantifiera innebörden av gynnsam bevarandestatus för skarv i Sverige. Hanteringen av denna fråga är av stor vikt för att uppnå målen om minskade konflikter kring fågeln. Tolkning i form av populationsstorlek är även av stor betydelse för beslut rörande förvaltningen, exempelvis länsstyrelsernas beslut om undantag från fågeldirektivet (skyddsjakt). En sådan kvantifiering av skarvens bevarandestatus är grundläggande för en formulering av målen med förvaltningen. I det sammanhanget vill KSLA påpeka att målet för skarvpopulationen, gynnsam bevarandestatus, handlar om hur känslig skarvpopulationen är, inte om de skador som fågeln orsakar. Med tanke på skarvens bevarandestatus bedömer KSLA att det finns mycket goda förutsättningar att överbrygga de konflikter som finns avseende fågeln. För att åstadkomma detta bör planen utöver en kvantifiering av bevarandestatusen fokusera på skarvens påverkan på fisket, konflikten mellan skarv och fiske samt implementering av EU-kommissionens riktlinjer för undantag från fågeldirektivet avseende skarv i den nationella förvaltningen. KSLA menar att det finns stort utrymme för skyddsjakt utan att fågelns bevarandestatus på något vis kan anses som hotad. Naturvårdsverket konstaterar att förvaltningen idag lider av betydande brister, men det finns få konkreta förslag till förbättringar och den framtida organisationen av förvaltningen beskrivs i 3 (5)

4 stort sett bara utifrån nuvarande förhållanden. På flera håll i planen påtalas behovet av bättre samordning samt brister i kunskapsunderlaget. Däremot finns få förslag på hur denna situation ska förbättras och vilken roll olika myndigheter ska ha för en mer ändamålsenlig förvaltning. Efter påtryckningar från fiskeintressenter (bl.a. den s.k. Kindermann-rapporten) beslutade Europaparlamentet 2009 (doc ref. SP (2009) 401) att upprätta en europeisk förvaltningsplan för skarv. Syftet var att minimera den ökande påverkan av fåglarna på fiskbestånden, fisket och vattenbruket. EU-kommissionen motsatte sig en sådan hantering och har istället utkommit med rekommendationer om hur undantag mot fågeldirektivet kan tillämpas gällande skarv. Syftet med detta är att underlätta förvaltningsbeslut samt att i högre utsträckning kunna anpassa förvaltningen till regionala och lokala skillnader inom EU. Samtidigt har EU-parlamentet utkommit med ett policydokument med rekommendationer för förvaltning av skarv, vilket innehåller en diger lista på problem kopplade till skarv samt exempel på lösningar. KSLA anser att EU-kommissionens guidelines bör inarbetas i den nationella förvaltningsplanen. KSLA bedömer vidare att detta dokument är framtaget för att klargöra förutsättningarna och därmed underlätta beslut om undantag från fågeldirektivet när besluten avser skarv. Naturvårdsverket bör därför göra en nationell tolkning av dessa riktlinjer vilket kan utgöra underlag för den nationella förvaltningen. Så skapas en tydlighet genom hela förvaltningen, från EU-nivå till de regionala förvaltningsbesluten som fattas på länsstyrelserna. KSLA anser att Jordbruksverkets ansvar är betydligt mera långtgående än vad som framgår av Naturvårdsverkets redovisning i förvaltningsplanen. Jordbruksverket har till uppdrag att främja både fritidsfisket, vattenbruket och yrkesfisket. Avseende fritidsfisket och vattenbruket har det upprättats nationella strategier, vilka ska ligga som underlag för handlingsprogram. Främjandet av yrkesfisket har hittills mestadels innefattat hantering av EU-stöd, men det kommer sannolikt också att upprättas nationella strategier och handlingsprogram för främjandet av yrkesfisket. I detta sammanhang är hanteringen av fiskätande predatorer som säl och skarv en avgörande fråga. Uppföljning av förvaltningen och kunskapsförsörjning KSLA noterar att förslaget inte innehåller någon redovisning av nuvarande uppföljning av fiskbestånd, eller skador på fisket, och inte heller bristanalys avseende denna uppföljning. Det är grundläggande behov för ekosystembaserad, adaptiv förvaltning med ekosystemansats. Att det saknas analys av vad som görs idag och hur det behöver utvecklas är därför en allvarlig brist i förvaltningsplanen. Naturvårdsverket bör ha det övergripande ansvaret för uppföljning och övervakning men KSLA menar att en stor del av kunskapsuppbyggnaden kan ske inom ramen för en adaptiv förvaltning. Beslut om åtgärder bör därför kopplas till krav på uppföljning och rapportering tillsammans med myndigheter, företrädare för intresseorganisationer och forskning. Sedan många år finns exempelvis Program Sälar & fiske som skulle kunna fungera som grund för ett sådant arbetssätt. KSLA saknar en redogörelse för Program Sälar och fiske i rapporteringen. Program Sälar & Fiske drivs gemensamt av länsstyrelserna i syfte att samordna frågor gällande säl, skadeförebyggande åtgärder samt fördelning av viltskadeanslaget för skador uppkomna av säl. Programmet administrerar även en hemsida för att informera om fiske, sälar och skarv (www.salarochfiske.se). Programmet finansierades tidigare i huvudsak genom Naturvårdsverket och viltskadeanslaget, men under 2012 finansierades verksamheten istället genom Havs- och vattenmyndighetens anslag till Åtgärder för havs- och vattenmiljö (1:12). 4 (5)

5 Förvaltningsplanen är spretig i sin bedömning av forskningsläget när det gäller skador av skarv på fiskbestånd. Den finns många vetenskapliga studier som har visat negativ påverkan av skarv på fiskbestånd. KSLA bedömer att det är otvetydigt att skarv kan ha avsevärda negativa effekter på fiskbestånden. Det finns exempelvis flera vetenskapliga studier från Danmark som visat på mycket långtgående negativa effekter på fiskbestånden. Dessa finns i referenslistan, men resultaten är inte beskrivna i texten. KSLA anser att de referenser på skarvens negativa effekter på fiskbestånden som finns i referenslistan ska föras in i texten. Beskrivningen av skarvens negativa effekter på fiskbestånden är central som underlag för att synliggöra konflikterna kring fågeln samt även som underlag till förvaltningsbeslut för att minska konflikterna. De danska studierna är gjorda i områden med stora likheter med den svenska östersjökusten. I ostkustens skärgårdar har arter som abborre och gädda uppvisat stora tillbakagångar under samma tidsperiod som skarven har etablerats och tillåtits öka till en mycket stor numerär. I dessa områden är idag skarven den vanligaste sjöfågeln. Tillbakagången i fiskbestånden har i vissa områden haft negativ påverkan på ekosystemets funktion och därmed bidragit till ökade eutrofieringseffekter. Avsaknaden av rovfisk i form av gädda, abborre och gös är av detta skäl en viktig naturvårdsfråga. I enlighet med EU-kommissionens guidelines är det uppenbart att det finns goda skäl att besluta om undantag från fågeldirektivet i dessa områden för att bidra till restaurering av fiskbestånden. KSLA bedömer att dagens kunskapsläge är fullt tillräckligt som underlag för att fatta beslut om långtgående förvaltningsåtgärder, detta så länge det görs en adekvat uppföljning och återapportering i enlighet med en adaptiv förvaltning. För Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kerstin Niblaeus Preses Carl-Anders Helander Akademisekreterare och VD 5 (5)

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

Säl, skarv och fiske

Säl, skarv och fiske Säl, skarv och fiske Om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrif t Nummer 1 2013 Årgång 152 Ansvarig utgivare Carl-Anders Helander, akademiens

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 30 juli 2012 KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet Sammanfattning av KSLA:s viktigaste synpunkter: Arbetet i Svenska artprojektet är

Läs mer

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13. Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013

BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13. Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013 Beslut Naturvårdsverket

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Detta beslut gäller även om det överklagas.

Detta beslut gäller även om det överklagas. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-23 Ärendenr: NV-02943-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare Beslut Naturvårdsverket

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg

Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 M2015/1573/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kontrollen av vargstammen. Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg. Louise Wennerstrand 2016

EXAMENSARBETE. Kontrollen av vargstammen. Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg. Louise Wennerstrand 2016 EXAMENSARBETE Kontrollen av vargstammen Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg Louise Wennerstrand 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna

Läs mer

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren) Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen

Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2012-10-02 Ärendenr: NV-06619-12 NV-06620-12 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet PM 2011:39 RVI (Dnr 001-2744/2010) Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet Borgarrådsberedningen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-12-04 Ärendenr: NV-06889-14 Enligt sändlista Delegering av beslut om licensjakt efter

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

10063 Nationella turistfiskeprojektet

10063 Nationella turistfiskeprojektet Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella

Läs mer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens

Läs mer

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö

Läs mer

BESLUT 2015-07-23 Ärendenr: NV-03625-15. Stockholms ornitologiska förening

BESLUT 2015-07-23 Ärendenr: NV-03625-15. Stockholms ornitologiska förening 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-07-23 Ärendenr: Stockholms ornitologiska förening Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd

Läs mer

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling Vesa Tschernij Verksamhetsledare fem i tolv Stor volym viktigare än bra kvalité Samma pris/kg Medelhavet Södra Östersjön 5-6 mån turistsäsong

Läs mer

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Kungsbacka kommun Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Planeringsmetod i Kungsbacka Översiktsplan var är bebyggelse lämplig Mål för bostadsbyggande

Läs mer

Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS

Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS Öster Malma 2013-11-08 Landsbygdsdepartementet Yttrande över Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl. Ert dnr L2013/2033/JFS Svenska Jägareförbundet får härmed avge följande yttrande över

Läs mer

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 Förord Fiske är ett av svenskarnas vanligaste fritidsintressen med långt fler än en miljon utövare. För många barn och ungdomar blir fiske ett livslångt intresse som ofta leder till engagemang för natur-

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-12-18. Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-12-18. Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-18 Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk Tid Kl. 13.00 16.30 Plats Länsstyrelsen lokal Storön Närva- Karl-Erik Karlsson Torgny von Wachenfeldt rande Thomas Höjer

Läs mer

Handlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet

Handlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2003:1 Handlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet Betänkande utgivet av Skarvkommittén ISSN 0357-735X 1. Inledning Den 26.6.2002 tillsatte landskapsstyrelsen på

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14. Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm

KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14. Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Naturvårdsverkets ställningstaganden och skäl

Naturvårdsverkets ställningstaganden och skäl 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-04-15 Ärendenr: NV-02483-16 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss av promemoria om specialforum för

Läs mer

Beslut Naturvårdsverket beslutar om att utöka antalet gråsälar som far fallas i skyddsjakt i Skåne län.

Beslut Naturvårdsverket beslutar om att utöka antalet gråsälar som far fallas i skyddsjakt i Skåne län. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om sl^ddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det

Läs mer

Fritidsfisket i Sverige 2013

Fritidsfisket i Sverige 2013 Fritidsfisket i Sverige 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012. YTTRANDE 2012-07-05 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM c/o Redovisningshuset Sundsesplanaden 2 registrator@environment.ministry.se S-824 30 HUDIKSVALL magnus.bergström@environment.ministry.se

Läs mer

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Fåglar, fladdermöss och vindkraft Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Naturskyddsföreningen. Policy. Jakt och viltförvaltning

Naturskyddsföreningen. Policy. Jakt och viltförvaltning Naturskyddsföreningen Policy Jakt och viltförvaltning Antagen av Naturskyddsföreningens riksstyrelse 2014 2 Innehållsförteckning Kap. 1 Inledning 4 Kap. 2 Grundläggande utgångspunkter 4 Kap. 3 När kan

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Information om nya älgjaktsförslaget och varg

Information om nya älgjaktsförslaget och varg Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts

Läs mer

Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002

Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002 1 Talunderlag till Kjell Larsson vid Flora och Fauna-konferensen i Uppsala tisdagen den 23 april 2002 Mina damer och herrar! Miljövänner! Det här är tredje gången jag har glädjen att få vara med på Flora

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar. 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-01856-14 Ockelbo kommun 816 80 Ockelbo Beslut om skyddsjakt

Läs mer

Vägledning för jakt enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar. Fågeldirektivet

Vägledning för jakt enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar. Fågeldirektivet Europeiska kommissionen ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vägledning för jakt enligt rådets direktiv 79/409/EEG

Läs mer

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Nationell strategi för Myllrande våtmarker Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET. Redovisning 2013-06-20 Ärendenr: NV-00327-13. Jakt på säl. Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl

NATURVÅRDSVERKET. Redovisning 2013-06-20 Ärendenr: NV-00327-13. Jakt på säl. Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl Redovisning 2013-06-20 Ärendenr: NV-00327-13 Jakt på säl Redovisning av regeringsuppdrag om licensjakt på säl 2 Innehåll INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 5 Licensjakt på säl 5 Effektiviserad skyddsjakt 6 INLEDNING

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Enheten for tillstånd Camilla Frisch 08-7855485 BESLUT Enligt sändlista 1 (14) Tillstånd till viss skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Stockholms län under del av år 2010 Beslut I syfte att bl.a. förebygga

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 31.5.2012 2011/0380(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till fiskeriutskottet

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9

Läs mer

Remiss ang. förslag från Naturvårdsverket om ändrade jakttider Jo2000/2712

Remiss ang. förslag från Naturvårdsverket om ändrade jakttider Jo2000/2712 2001-02-08 Jordbruksdepartementet Same- och utbildningsenheten 103 33 Stockholm Remiss ang. förslag från Naturvårdsverket om ändrade jakttider Jo2000/2712 Svenska Jägareförbundet får med anledning av det

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Hav i balans samt levande kust och skärgård MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall

Läs mer

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Täkter hot eller tillgång eller både och? Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,

Läs mer

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm 1 Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm Stockholm 090925 Besvärsskrivelse avseende regeringens proposition 2008/09:210 (SRF) har tagit del av Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning

Läs mer

DOM 2016-05-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2016-05-24 Meddelad i Stockholm Avdelning 30 2016-05-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 9000-16, 9193-16, 9459-16 och 9460-16 1 KLAGANDE 1. Wolf Association Sweden, 802454-4846 c/o Per Dunberg Mälarvarvsbacken 14 117 33 Stockholm 2. Svenska

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer